Prevention

Artiklar
Publicerad
4 apr 2017

Effektivt preventionsarbete kräver tydligt ansvar

De senaste decennierna har medellivslängden i Sverige stigit med cirka tio år. Samtidigt ökar sjukligheten och fler och fler människor lever med ohälsa. En anledning är att så kallade icke smittsamma sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, KOL och cancer ökar. Gemensamt för dessa sjukdomar är att de till stor del är en konsekvens av den västerländska livsstilen.

Den största chansen att dämpa den förväntade ökningen av antalet cancerfall är genom att intensifiera arbetet med prevention. En av de viktigaste uppgifterna politiker och myndigheter nu har är att snabbt bygga strukturer med tydlig ansvarsfördelning, strategi och mål som är möjliga att nå. Dagens preventionsarbete famlar i mörkret. 

Samhällets förebyggande hälsoarbete har under många år präglats av ett extremt stuprörstänk. Kommuner, landsting, stat, ideella organisationer och kommersiella aktörer har alla gjort mängder av insatser inom ramen för sin egen verksamhet. Mycket har säkert varit bra, annat helt misslyckat. Ett stort problem är att ingen riktigt vet något om effekterna. Men den kanske största bristen är att ingen har tagit det övergripande ansvaret.

Förebyggande hälsoarbete på fler nivåer 

Att förbättra folkhälsan så att fler lever hälsosamt och färre drabbas av cancer är ett långsiktigt arbete som måste ske på många olika nivåer, bland annat med hjälp av lagstiftning, genom information via media och i motiverande samtal på vårdcentralen. 

Människor fattar inte alltid rationella beslut, trots att de vet vad de borde göra. Därför måste folkhälsoarbetet innefatta att skapa stödjande miljöer. Det kan till exempel vara bättre cykelvägar, närhet till affär och skola så att man väljer att gå eller ta cykeln i stället för bilen. Det kan även vara att ta bort godis vid kassorna eller
i skolkafeterian, eller att skapa naturlig skugga vid badplatser.

En början skulle kunna vara att genomföra förslaget om exponeringsförbud av tobaksförpackningar i vanliga butiker. 


Trots att Sverige har ett officiellt förbud mot marknadsföring av tobak sker kontinuerligt marknadsföring via exponering via utformning av förpackningarna.

Foto: Scandinav

Unik chans att minska rökning bland unga

Neutrala paket, exponeringsförbud, lagstadgade rökfria miljöer och mål om att på sikt helt få bort tobaksrökningen är exempel på initiativ som var för sig eller tillsammans införs i allt fler länder. I Sverige finns nu en efterlängtad möjlighet att lagstifta om bland annat exponeringsförbud av tobaksprodukter i detaljhandeln, en dokumenterat effektiv åtgärd för att minska rökningen bland barn och ungdomar.

Studier visar att 88 procent av alla vuxna dagligrökare tog sin första cigarett före 18 års ålder. Den kunskapen ligger till grund för tobaksindustrins marknadsföringsstrategi. Samma kunskap leder till den självklara slutsatsen att ett effektivt sätt att minska nyrekryteringen av rökare är att förbjuda exponering av tobaksprodukter i detaljhandeln. 

Läs hela kapitlet om Prevention som pdf 

Cancerfondsrapporten 2017

Regionala cancercentrum har medfört många förbättringar inom cancervården. Samtidigt är vården satt under stark press med bland annat personalbrist som ett akut problem. Antalet cancerfall fortsätter öka. För att hantera situationen krävs både snabba lösningar och en långsiktig strategi.

Läs hela Cancerfondsrapporten 2017

Ladda ner rapporten som pdf eller beställ ett exemplar.