Cancerbesked ska inte betyda ekonomisk kris

I dag lever över 600 000 människor i Sverige med eller efter en cancerdiagnos. Forskning och bättre behandlingar gör att fler överlever och lever längre. Det ställer nya krav på samhällets trygghetssystem.

Att överleva cancer är inte alltid detsamma som att vara frisk. Behandling kan pågå i månader eller år och fatigue, smärta, koncentrationssvårigheter och nedsatt ork kan finnas kvar långt efteråt. För vissa blir följderna bestående och påverkar möjligheten att arbeta.

Varje år får omkring 12 000 cancerdrabbade sjukpenning. Cancerfonden möter dagligen människor som oroar sig för sjukskrivningen, ersättningen och hur vardagens utgifter ska klaras. Många beskriver att de hamnar mellan stolarna: för sjuka för att arbeta, men för friska för att få det stöd de behöver.

I vår nya rapport "Budgeten i skuggan av cancer" har Cancerfonden låtit beräkna den ekonomiska belastning som cancer kan innebära. För en kvinna i arbetsför ålder som får bröstcancer beräknas belastningen de första åren till omkring 135 000 kronor. För en person i arbetsför ålder med tjock- eller ändtarmscancer är motsvarande siffra omkring 120 000 kronor.

Bakom siffrorna finns både inkomstbortfall och kostnader för exempelvis läkemedel, resor, hjälpmedel och omsorg. Och den ekonomiska smällen kan drabba brett.

Inspektionen för socialförsäkringen konstaterade tidigare i år att sjukersättningen i mindre utsträckning än tidigare skyddar den levnadsstandard en person hade före sjukdomen. Sena beslut, svagare inkomstunderlag och en ersättning som halkar efter den allmänna inkomstutvecklingen har successivt försvagat skyddet.Historisk möjlighet

Att rösta och delta i sin screening är förstås två skilda frågor. Men båda illustrerar en viktig poäng i att samma erbjudande till alla inte automatiskt ger samma möjligheter att delta. När det skiljer närmare 10 procentenheter i deltagande mellan regioner är det svårt att hävda att vi erbjuder en jämlik screening.

Regionerna behöver systematiskt identifiera vilka som inte nås, förstå varför och använda de metoder som visat sig fungera för att öka deltagandet.

När Sverige står inför en historisk möjlighet att rädda tusentals liv och utrota en hel cancerform måste ambitionsnivån vara därefter. Låt valet bli en viktig påminnelse om att deltagande kräver mer än ett erbjudande. Det kräver både nytänk och uthållighet för att nå dem som annars riskerar att stå utanför.

Det riskerar att motverka själva syftet med sjukförsäkringen: att ge ekonomisk trygghet, möjlighet till återhämtning och rehabilitering och en hållbar återgång till arbete.

Här finns en särskild utmaning vid cancer. Två personer med samma diagnos kan ha helt olika behandlingar, biverkningar, rehabiliteringsbehov och arbetsförmåga. För en del förbättras arbetsförmågan successivt, för andra varierar den kraftigt över tid.

Cancer passar därför dåligt i ett alltför standardiserat system. Arbetsförmågan måste bedömas återkommande, men bedömningarna måste också vara tillräckligt flexibla och kunskapsbaserade för att fånga människors faktiska situation.

Cancervården har tagit stora steg mot mer individanpassad behandling. Vi vet att cancer inte är en sjukdom utan många, och att samma diagnos kan påverka människor på helt olika sätt. Den insikten behöver prägla också sjukförsäkringen.

Cancerfonden vill därför att regeringen ger berörd myndighet i uppdrag att utreda hur sjukförsäkringen bättre kan anpassas till cancerdiagnosers komplexitet, behandlingarnas konsekvenser och behovet av långsiktig återhämtning.

Det handlar inte om att alla med cancer automatiskt ska ha rätt till en viss ersättning. Det handlar om mer träffsäkra och rättvisa bedömningar.

Den som får ett cancerbesked ska orka hantera sin sjukdom – inte dessutom behöva upptäcka att privatekonomin och trygghetssystemen blir ännu en kamp.

Ulrika Årehed Kågström

Generalsekreterare Cancerfonden