Om färre ska dö måste fler screenas för cancer. Trots att de flesta vet om att cancerscreening räddar liv så är det många som inte går på sin screening. 32 procent av kvinnorna i Gnesta kommun uteblir från screening för bröstcancer. Det lägsta screeningdeltagandet i hela regionen.
Utvecklingen på cancerområdet är både hoppfull och oroande på samma gång. 6 250 fler personer diagnostiserades med cancer i Sverige 2021 jämfört med året innan. Samtidigt fortsätter dödligheten minska. Men möjligheten för att upptäcka och överleva cancer ser olika ut både inom, och mellan, regioner. Därför träffar nu cancerfondens experter de ansvariga regionpolitikerna i Sörmland för att diskutera vilka åtgärder som kan göras för att få fler att gå på sin screening.
– Syftet med dagens möte är att diskutera de skillnader som finns i deltagande i screening för cancer i Sörmland och vilka åtgärder som kan genomföras för att öka deltagandet. Att jämlikheten är en utmaning är förstås något som Sörmlands regionpolitiker är väl medvetna om och vi hoppas på att kunna vara en stöttande part till politikerna, säger Amanda Borg, intressepolitisk expert på Cancerfonden.
Nyköping och Katrineholm har högst deltagande i screening för bröstcancer
Alla regioner ska erbjuda avgiftsfri screening för bröstcancer till kvinnor mellan 40 och 74 år. I region Sörmland deltar 80 procent i screening för bröstcancer vilket kan jämföras med 81 procent nationellt. Nyköping och Katrineholm kommun har högst deltagande i mammografi, 83 procent kommer på sina kallelser, medan i Gnesta kommun är deltagandet i mammografi som lägst, med ett deltagande på 68 procent, enligt Cancerfondsrapporten 2021.
Katrineholm kommun har högst deltagande i screeningprogrammet för livmoderhalscancer med ett deltagande på 83 procent, medan i Trosa kommun är deltagandet som lägst med 74 procent. I Sörmland som helhet ligger deltagandet i screeningprogrammet för livmoderhalscancer på 79 procent, vilket är klart bättre än riksgenomsnittet som ligger på 71 procents deltagande.
– En del av dessa skillnader har sina naturliga förklaringar. Men vi vet också att det finns omotiverade skillnader som beror på både var man bor, vilken utbildning och vilken inkomst man har. Det kan vi inte nöja oss med och här spelar regionen en viktig roll, säger Amanda Borg, intressepolitisk expert på Cancerfonden
Möjlighet för intervju finns. Se presskontakt nedan.
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.