Theodoros Foukakis, cancerforskare vid Karolinska Institutet, har fått Cancerfondens Senior Clinical Investigator Award. Foto: Ioanna Markaki
Nyheter
Publicerad
29 jun 2018
Författare
Jenny Ryltenius

Vässad behandling vid hormonell bröstcancer

Theodoros Foukakis, docent i onkologi vid Karolinska Institutet, letar efter markörer som kan berätta exakt vilken behandling som är effektivast vid hormonkänslig bröstcancer. Cancerfonden finansierar forskningen under sex år.

Ungefär 80 procent av all bröstcancer är beroende av kvinnliga könshormoner, framför allt östrogen, för att växa. Detta utnyttjas när cancern ska bekämpas genom att man ger anti-hormonell behandling som antingen blockerar östrogenets verkningsmekanismer i tumören eller minskar tillgången på östrogen i kroppen. De första preparatet, tamoxifen, har använts sedan 70-talet och det har således varit rutin länge i bröstcancervården att ta reda på om en tumör är hormonkänslig.

 – Det är en väldigt grov kategorisering och säger bara att tumören antingen är, eller inte är, känslig för hormoner. I dag har vi inga markörer vi kan mäta för att till exempel se hur känslig tumören är för hormoner. Inte heller finns markörer som kan berätta om tumören är av typen som förändrar sig och slutar vara hormonkänslig mitt under behandlingen, vilket också förekommer, säger Theodoros Foukakis, som också är överläkare på onkologen vid Karolinska universitetssjukhuset.

Det är dessa markörer, som på förhand kan tala om vilken specifik behandling som krävs utifrån tumörens olika egenskaper, han kommer att ägna sig åt att hitta.

Söker i tumörens gener

Theodoros forskning görs huvudsakligen genom analyser av insamlad tumörvävnad från patienter, i vissa fall både före, under och efter behandlingen. Genom analyser av bröstcancertumörernas minsta beståndsdelar ska han hitta genförändringar i olika typer av brösttumörer. Theodoros exemplifierar:

– Hittar vi samma genförändring i alla tumörer av den typ som slutar att vara hormonkänsliga efter ett tag, ja då har vi hittat en markör för just det. Då vet vi vilken genförändring vi ska leta efter hos framtida patienter och att hormonbehandling inte är tillräcklig för denna undergrupp.

Hur effektiv är cytostatika vid en viss typ av hormonell bröstcancer? Det är ännu en fråga som Theodoros söker svaret på.

– För att förhindra återfall eller då cancern är spridd ges även även cytostatika. Men tumörerna kan också reagera mer eller mindre på cytostatika och inte heller det kan man mäta på förhand. Det finns inga markörer för hur cytostatikakänslig en tumörcell är.

Ska anpassas till varje individ

Idag väljer man att behandla med cytostatika efter beräknad risk. Man tittar bland annat på tumörstorlek och om det finns spridning till lymfkörtlar och hur snabb celldelningen är.

– Även detta är en grov uppskattning och här finns det en förbättringspotential när vi hittar markörer i brösttumörens arvsmassa för cytostatikakänslighet också.

– Min hypotes är att vi kommer hitta dem som har mest nytta av hormon och ej behöver cytostatika men också hitta dem som inte är så hormonkänsliga och i första hand bör behandlas med cytostatika.

På längre sikt förväntas Theodoros Foukakis forskning leda till metoder som kan användas i sjukvården för att på individnivå kunna erbjuda en skräddarsydd cancerbehandling. En behandling med bättre effekt, färre biverkningar och minskade kostnader för samhället som följd.

Visa fler