Jakob Hedberg vill förbättra vården av patienter med cancer i matstrupen, så att alla får den behandling som passar dem bäst. Foto: Anna Hedberg och Melker Dahlstrand.
Nyheter
Publicerad
31 jul 2018
Författare
Jenny Ryltenius

Ny bildteknik kan förbättra behandling vid matstrupscancer

Bilder med detaljerad information om tumörer i matstrupen och en biobank för matstrupscancer. Det är mål som överläkare Jakob Hedberg hoppas nå genom sin forskning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Cancerfonden stöttar med drygt 6,5 miljoner kronor under sex år.

– Jag blev väldigt glad att jag fick den här möjligheten av Cancerfonden. Matstrupscancer är en ovanlig, men mycket allvarlig cancerform som vi behöver forska mer på, säger Jakob Hedberg.

Varje år drabbas ungefär 700 personer av cancer i matstrupen eller övre magmunnen. Endast var tredje patient kan behandlas med målet att bli botade. Hörnstenen i den botande behandlingen är en operation där delar av matstrupe och magsäck tas bort.

– Det är ett avancerat ingrepp där man opererar både i bröstkorgen och bukhålan. Att identifiera vilka som har nytta av en, för patienten så krävande, operation är därför mycket viktigt. Här kan bättre bilddiagnostik vägleda och på så vis förbättra vården, säger Jakob Hedberg.

Han menar att dagens bildiagnostik ibland är för ”trubbig" vilket kan göra att man väljer att operera trots att tumören redan har ”osynliga” metastaser i andra organ. I den situationen är annan behandling än operation bättre för patienten. Men det omvända förekommer också.

– En trubbig bildåtergivning kan också göra att vi tror att tumören är värre än den är, till exempel att det ser ut som den växt in i luftstrupen, säger Jakob Hedberg.

Den undersökning som görs i dag för att bedöma sjukdomsstadium är så kallad PET-CT (datortomografi med särskild kontrast). Men en ny undersökningsmetod, så kallad PET-MR, baserad på magnetkameraundersökning har potential att bli ett viktigt komplement. Jakob Hedbergs forskargrupp är i färd med att publicera en studie som visar att PET-MR är säker och användbar vid cancer i matstrupen och övre magmunnen. Potentiella fördelar med PET-MR är bland annat att bilden tydligare kan visa var tumörens gränser går. MR ger också bättre uppfattning om tumörens genomblödning och ämnesomsättning. 

– När det gäller matstrupen är det tekniskt sett knepigt att få bra bilder eftersom bröstkorgen rör på sig. I vår pilotstudie tog vi fram ett protokoll för hur man ska hantera detta. Nu behöver vi ta reda på om protokollen går att applicera i större skala och vi måste etablera metodiken för att kunna dra nytta av hela potentialen i den nya tekniken, säger Jakob.

Tydliggör behandlingseffekten

I dag ges oftast förbehandling med cytostatika och ibland strålning före operation. Hos 10-30 procent av de opererade patienterna finns inga levande tumörceller kvar när operationen genomförs. Men det varierar stort mellan patienter vilken effekt förbehandlingen får. Med dagens teknik går det inte i förväg att perfekt bedöma hur stor effekt förbehandlingen gett. Det är först efter operationen, när vävnaden som opererats ut har analyserats, som man kan se hur mycket tumörceller som finns kvar. Detta vill Jakob ändra på. 

– Med pengarna från Cancerfonden ska vi ska titta hur tumören avbildas med PET-MR före, och efter, förbehandlingen. Förhoppningen är att vi kan lära oss vilka bilddiagnostiska tecken som på förhand kan visa hur tumören reagerat på förbehandlingen.

En förhoppning är att i framtiden kunna hitta de patienter som har ett så bra svar på cellgifts- och strålbehandling att en stor operation inte behövs.

– Det kan ha särskild betydelse för patienter som utöver cancern har andra sjukdomar som gör en operation extra riskfylld. Det skulle också kunna hjälpa oss att skräddarsy förbehandlingen. Säg att tumören inte reagerar alls på den, då kanske den ska förkortas eller justeras, säger Jakob, men betonar att detta är vad hans forskning kan leda till i ett längre perspektiv.

Kompletterar biobank

Med pengarna från Cancerfonden kommer Jakob även vara med och bygga upp en biobank med tumörceller och blodprover från patienter med cancer i matstrupen och övre magmunnen. Proverna tas både före, under och efter behandling. Det är den redan befintliga biobanken U-CAN, som utvidgas. Fram tills nu har matstrups- och magsäckscancer inte funnits med i den.

– De prover vi samlar i biobanken kan möjliggöra att nya rön kan testas och användas för matstrupscancer. Jag hoppas att vi i och med detta kan stärka grundforskningen när det gäller diagnostik och behandling av dessa allvarliga tumörformer. 

Forskar om ojämlik vård

En tredje del i Jakobs forskning handlar om den ojämlika cancervården - i detta fall specifikt vilka konsekvenser den får den för patienter med matstrupscancer. Hans forskningsgrupp har redan visat att patienters utbildningsnivå påverkar läkarens val av behandling vid cancer i matstrupe.

– Vi ser skillnader i hur patienter behandlas i olika delar av landet. Även om det bara är preliminära data, som behöver analyseras, reagerar jag på att andelen av patienter med matstrupscancer som opereras varierar mellan 15 och 40 procent i Sverige. Alla ska ha samma chans till botande behandling och vi vill ta reda på hur dessa olika behandlingsstrategier påverkar patienternas chanser att överleva.

Visa fler