Ökad kunskap - minskad risk

Stoppa en slumpvis utvald person på gatan. Chansen är stor att hen, oavsett ålder, känner till sambandet mellan övervikt och diabetes eller hjärt- och kärlsjukdom. Att samma person känner till sambandet mellan övervikt och cancer är långtifrån lika självklart.  

En kvinna sitter ner vid ett bord och skär upp grönsaker. Bredvid henne står ett barn med ett halvt äpple i handen.
Det är bra att äta en varierad kost med mycket frukt, grönt, baljväxter och fullkorn, minska mängden rött kött och undvika charkuterier. Foto: Melker Dahlstrand

– Våra undersökningar visar att bara drygt hälften av befolkningen tror att det finns en koppling mellan cancer och parametrar som fysisk aktivitet, övervikt, kost och alkohol,  säger Maiju Wetterhall som är sakkunnig för cancerprevention på Cancerfonden.

– Det är bekymmersamt eftersom kunskap behövs för att man ska fatta bra beslut för sin egen hälsa. Vi har ett jobb att göra med att informera.

Maiju Wetterhall. Legitimerad dietist på Cancerfonden
"Endast hälften av befolkningen tror att det finns en koppling mellan cancer och levnadsvanor" säger Maiju Wetterhall, legitimerad dietist på Cancerfonden.

Övervikt - en påverkbar riskfaktor

Att undvika rökning och skydda sig mot solens uv-strålning är fortfarande två av de viktigaste åtgärderna som vi själva kan påverka i cancerförebyggande syfte. Och även om vi inte alltid lever som vi lär så är det två råd som många känner till.

Men de nya lärdomar som dragits av de senaste årens intensiva forskning kring cancer och orsakssamband har inte fått lika stort genomslag.  

Ett par exempel: 

  • Det finns starka bevis för samband mellan övervikt och fetma och 13 olika cancerformer. 
  • Om viktökningen i Sverige fortsätter i samma takt som de senaste decennierna kommer vi år 2045 att ha tusentals fler cancerfall än om andelen överviktiga ligger kvar på dagens nivå. 
  • Om andelen överviktiga däremot halveras skulle vi ha drygt
    23 000 färre fall år 2045 jämfört med i dag. 
  • Det finns prognoser som pekar mot att övervikt och fetma kan passera rökning som den största påverkbara riskfaktorn för cancer och för tidig död.

"Det finns råd som är självklara att ge"

– I Sverige har vi inte pratat så mycket om de här frågorna, medan det till exempel i Storbritannien varit debatterat under ganska många år, säger dietisten och folkhälsovetaren Charlotta Rubin på Dietisternas riksförbund.

När hon ger råd om påverkbara faktorer, det vill säga åtgärder vi själva kan påverka för att minska risken för cancer, utgår hon från World Cancer Research Fund som bygger på analyser av en mängd vetenskapliga rapporter från hela världen. 

Charlotta Rubin. Legitimerad dietist på Dietisternas Riksförbund.
"Cancerprevention får inte bli ett skuldbeläggande. Som dietist måste jag utgå ifrån individens förutsättningar", säger Charlotta Rubin.

– Det finns ett antal allmänna råd som numer, baserat på robust forskning, är självklara att ge. Att hålla en hälsosam vikt minskar risken för åtminstone 13 olika cancerformer.  

Fysisk aktivitet och goda matvanor är direkt kopplade till minskad risk för tjock- och ändtarmscancer. Man bör minska intaget av skräpmat och sockersötade drycker, framför allt relaterat till risken för övervikt.

 Cancerprevention får inte bli ett skuldbeläggande.

– Det är bra att äta en varierad kost med mycket frukt, grönt, baljväxter och fullkorn, minska mängden rött kött och undvika charkuterier, säger Charlotta Rubin.

Forskning visar också att det inte finns någon riskfri konsumtionsnivå för alkohol. Även en mindre mängd alkohol tycks öka risken för framför allt bröstcancer. 

För enkelt att fatta dåliga beslut

Sverige blir allt tyngre och mer än hälften av landets vuxna befolkning beräknas i dag ha övervikt eller fetma.

Vårt uppkopplade samhälle gör att det sociala livet, som fram tills nyligen levdes i rörelse på gårdar och i parker, har flyttat till en stillasittande tillvaro bakom telefoner och datorer.

Få når upp till WHO:s rekommendation om 150 minuter medelintensiv aktivitet och två muskelstärkande pass i veckan. 

Det vi kallar välfärdssamhället har samtidigt skapat en tillvaro där det är förrädiskt enkelt att fatta beslut som är dåliga för vår hälsa. Butiker är uppbyggda för att locka till inköp av socker och tomma kalorier.

En tjej plockar lösgodis i butiken godisavdelning.
Butiker är uppbyggda för att locka till inköp av socker och tomma kalorier. Foto: Melker Dahlstrand

Skräpmat är billig och enkel att köpa. Hälsa har blivit en socioekonomisk fråga och den starka hälsotrenden har inte nått fram till samhällets alla skikt. 

– Cancerprevention får inte bli ett skuldbeläggande. Som dietist måste jag utgå ifrån individens förutsättningar. Om man vill ändra sin livsstil är det bättre att göra det i små steg så man slipper få en massa misslyckanden i bagaget, säger Charlotta Rubin och fortsätter: 

– Om man har svårt för att äta grönsaker så kan man börja med att fundera på vilka grönsaker man trots allt kan tänka sig att äta. Om du gillar morötter, börja med att äta lite mer morötter då!

De flesta äter mer kött än rekommenderat

Ingen behöver vara perfekt hela tiden. Dietister talar ofta om 80/20. Om man gör rätt 80 procent av tiden så spelar de återstående 20 procenten inte så stor roll.

När Alicja Wolk, professor i nutritionsepidemiologi, för många år sedan valde nutrition som sitt forskningsområde trodde hon inte att det skulle få sådan betydelse som det har i dag.

– På 1970-talet gjorde man inte riktigt kopplingen mellan nutrition och sjukdomar. Visst, man hade börjat uppmärksamma sambandet med hjärt- och kärlsjukdom, men i dag är det en helt annan sak… WHO sätter ju kost och livsstil som nummer ett över viktiga områden.

Alicja Wolk. Professor i nutritionsepidemiologi.
– Om vi gör rätt saker kan vi minska risken att insjukna i cancer, säger Alicja Wolk. Foto: Stefan Zimmermann

Alicja Wolk ansvarar för två stora så kallade kohorter som omfattar 110 000 kvinnor och män. 

"Vi kan minska risken"

– Här har vi bland annat kunnat se att 97,5 procent av den stora grupp människor vi studerat inte följer Livsmedelsverkets rekommendation om att äta max 500 gram kött i veckan. Det visade sig också att enbart cirka tio procent uppfyller rekommendationerna om att öka konsumtionen av växtbaserad föda. 

– Det kan verka oroande, men jag ser det som att vi har en enorm potential på preventionsfronten. Om vi gör rätt saker kan vi minska risken att insjukna i cancer, säger Alicja Wolk.