Hopp om att förebygga cancer i täta bröst

Täta bröst karaktäriseras av att det finns mer bindväv och mindre fett än i glesare bröstvävnad.  

– På mammografin framträder bindväv och körtelvävnad som ljusa partier precis som tumörvävnad. Men att det är svårare att upptäcka cancer i täta bröst kan inte förklara varför kvinnor med täta bröst löper ungefär fem gånger högre risk att få bröstcancer, säger Charlotta Dabrosin.

Det går inte att se eller känna brösttäthet och den har inget med bröstens fasthet, form eller storlek att göra. Endast en röntgenundersökning kan avslöja om man tillhör riskgruppen.

Mikromiljön i bröstet är unik och svår att efterlikna utanför kroppen

– I USA är det lag på att berätta för kvinnor som gör mammografi om de har täta bröst. Så är det inte i Sverige och det beror på att vi inte vet vad vi ska göra med den informationen. Det finns ingen förebyggande behandling – ännu, säger Charlotta Dabrosin.

Hon har vigt sin forskning åt denna högriskgrupp och hennes metoder skiljer sig från traditionell forskning. I sådan odlar man ofta cancerceller i laboratorium för att ta reda på vad som händer i cellerna. Charlotta Dabrosin söker svaren i bröstens mikromiljö, på plats inne i kroppen.

En unik metod

Mikromiljön kan beskrivas som den vätska som körtel-, bindväv- och fettcellerna badar i. Charlotta Dabrosin använder sig av en unik metod, mikrodialys, där hon för in en kateter som fångar upp vätskan för att sedan analysera proteiner som finns i den.

– Mikromiljön i bröstet är unik och svår att efterlikna i ett laboratorium utanför kroppen.  Jag vet ingen som annan som studerat den i bröst hos levande kvinnor.

Anledningen till att det är viktigt att veta hur mikromiljön ser ut är att det är här kommunikationen mellan de olika vävnadscellerna äger rum. Bland annat med hjälp av proteiner som alla celler i kroppen bildar.

– Det är denna signalering som avgör hur en vävnad regleras fysiologiskt och den kan till exempel bidra till om det utvecklas en tumör, säger Charlotta Dabrosin.  

Nya behandlingar

Hennes forskning har de senaste åren bland annat visat att det kvinnliga könshormonet östrogen påverkar proteiner som är viktiga för inflammation och blodkärlsnybildning.

Nästa steg är att testa om dessa proteiner kan påverkas (användas) i behandlingen av östrogenberoende bröstcancer.

Vi har problem att få friskförklarade kvinnor att fullfölja behandlingen

I dag används tamoxifen för att förhindra återfall i östrogenberoende bröstcancer. Behandlingen är känd för att ge svåra biverkningar i form av sömnsvårigheter, svettningar och vallningar.

– Vi har problem att få friskförklarade kvinnor att fullfölja behandlingen på grund av biverkningarna. Därför vore det värdefullt att hitta ett lika effektivt läkemedel med mildare biverkningar. Framtiden får utvisa om det skulle kunna vara ett antiinflammatoriskt läkemedel.

Upptäckt enorm skillnad 

Ett annat mycket viktigt resultat av hennes forskning är att mikromiljön i täta bröst är slående lik den som finns hos kvinnor med utvecklad bröstcancer.

– Kvinnorna med täta bröst har mycket mer proteiner som är viktiga för inflammation och kärlnybildning. Det förvånade mig att det var en så distinkt annorlunda miljö jämfört med kvinnor som har glesare bröstvävnad.

En tredjedel av alla kvinnor mellan 40-50 år har förstadier av cancer i körtelcellerna men mindre än 1 procent utvecklar bröstcancer i den åldersgruppen.

– Min teori är att mikromiljön i glesare bröstvävnad inte främjar tumörutveckling medan de med täta bröst är de som tillhör de 1 procenten här. Men detta har jag inte bevisat ännu.

Resultaten är lovande

När Charlotta Dabrosin såg att inflammation är mer uttalad i mammografiskt täta bröst ledde det henne till att göra en klinisk studie med anti-inflammatorisk behandling till kvinnor med täta bröst.

Hon har gjort mikrodialys på ett hundratal friska kvinnor med täta bröst som lottades till låg dos Acetylsalicylsyra (ASA) alternativt placebo. 

– Tanken var att ta reda på om inflammationen lokalt i bröstet påverkas om man ger en lågdos ASA.

I den här forskningen samarbetar hon även med MR-fysiker för att kunna se brösttätheten på ett mycket mer exakt sätt än vad en mammografi kan visa. Eventuella förändringar har följts regelbundet med både mikrodialys och MR.

– De preliminära resultaten är lovande. Mer kan jag inte säga eftersom studien inte är publicerad ännu. 

Nu kommer Charlotta att fortsätta sina analyser i kombination med ännu vassare MR-teknik.

– Genom att kombinera proteinanalyser och samtidigt visualisera hur vävnaden påverkas fysiologiskt kommer vi få en mer komplett bild av mikromiljön i täta bröst.