Anmärkningsvärt att folkhälsan har uteblivit i valdebatten

Nu går Sverige till val efter en intensiv debatt stundtals präglad av hårda ord och utspel. Valet följer på två år av pandemi som prövat både vård och vetenskap till sitt yttersta. Trots det så har framtidens hälsa och forskning inte fått tillräckligt utrymme i det offentliga samtalet.   

Cancerfondens generalsekretare Ulrika Årehed Kågström
Cancerfondens generalsekretare Ulrika Årehed Kågström

När pandemin slog till fann vi oss i en extrem situation. Frågor om liv och död, folkhälsa, vårdens förutsättningar och forskningens potential - allt sattes i helt nya perspektiv.

Pandemin skapade oro och lidande. Samtidigt blev ett nytt samtal kring folkhälsa och sjukvård möjligt. Men vi glömmer så lätt. I takt med att pandemin tycks allt mer avlägsen har samtalet förändrats. Detta trots att svenska folket fortfarande klassar sjukvården som en av sina viktigaste frågor.  

I våras skickade Cancerfonden ut en enkät till samtliga riksdagspartier. Vi hade samlat åtta politiska förslag. Förslag som skulle ge Sverige en skjuts i arbetet för att färre ska drabbas av cancer och fler ska överleva.

2030 ska de påverkansbara cancerfallen ha minskat med 30 procent. Och antalet som överlever cancer ska ha ökat till 80 procent.  

De flesta partier höll med oss om förslagen. Särskilt om behovet att stoppa nyrekryteringen av unga rökare och att vända utvecklingen av övervikt i samhället. Två saker som tillsammans skulle kunna minska antalet personer som drabbas av cancer markant.

Vad som finns att spara i mänskligt lidande och ekonomiska resurser är svårt att föreställa sig. Ändå uteblir frågan om folkhälsa från valdebatten. Det är anmärkningsvärt.  

Kanske finns en förväntan om att forskningen ensam ska besegra cancer. Ja, forskningen kommer ta oss långt mot målen. Men inte hela vägen. Forskarna kan inte stoppa tobaksrökandet, vända överviktstrenden eller utjämna de geografiska och socioekonomiska skillnaderna inom vården.

Kampen mot cancer behöver föras lika mycket med propositioner som med provrör och pipett.   

Men detta är faktorer som de facto bestämmer om vi kommer lyckas besegra cancer eller inte. Det kräver att politiker på alla nivåer ser att deras roll är lika avgörande som forskarnas. Kampen mot cancer behöver föras lika mycket med propositioner som med provrör och pipett.   

Det är dags att Sveriges politiker sätter cancer högre på agendan. Vi vill se en överenskommelse om två gemensamma mål: att till 2030 ska de påverkansbara cancerfallen ha minskat med 30 procent. Och antalet som överlever cancer ska ha ökat till 80 procent.  

Vi att varje person som överlevt en cancerdiagnos ska ha möjlighet att inte bara leva, utan leva väl.

Vi vill se politiska reformer som främjar hälsosamma levnadsvanor för att förebygga cancer. Vi vill att fler cancerfall upptäcks tidigare, till exempel genom utvecklad och jämlik tillgång till screening. Vi vill se reformer som gör att behandling och bot inte längre påverkas av bostadsort.

Vi vill att varje patient får möjlighet att delta i patientnära forskning som kan bidra till både dagens och morgondagens vård. Inte minst vill vi att varje person som överlevt en cancerdiagnos ska ha möjlighet att inte bara leva, utan leva väl under och efter sin behandling.

Ja, Cancerfonden vill mycket. Vad vill politikerna? Årets valkampanj handlade inte om att besegra cancer. Men det är inte för sent att lova politisk vilja. Vi kan minska antalet som drabbas av cancer, och öka antalet som överlever sin sjukdom.

Vid nästa regeringsförklaring har vår nytillträdda statsminister möjlighet att förklara sin ambition att leda det arbetet. Det ser vi fram emot. 

Ulrika Årehed Kågström 

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.