Lymfom - Hodgkins lymfom
4.5 Systembehandling, (inklusive cytostatika, hormoner, tumörantikroppar och enzymhämmare): kliniska applikationer
Karolinska institutet · 2019
Forskning
Sökande
Sandra Maria Eloranta
Lärosäte
Karolinska institutet
Institution
Inst f medicin, Solna
Forskningsområde
4.5 Systembehandling, (inklusive cytostatika, hormoner, tumörantikroppar och enzymhämmare): kliniska applikationer
Diagnosgrupp
Lymfom - Hodgkins lymfom
Summa
1 800 000 kr

Childbearing after modern-day intensive chemotherapy in young Hodgkin and non-Hodgkin lymphoma survivors

Bakgrund

Bland personer under 40 år är lymfom den fjärde vanligaste typen av cancer. Lymfom är ett samlingsnamn för cancersjukdomar som uppstår i de celler som utgör vårt lymfsystem. Olika typer av lymfom kan skilja sig väsentligt åt vad gäller symtom, diagnostik och behandling men gemensamt för alla lymfomsjukdomar är att de ofta behandlas med cellgifter. Om effektiv behandling påbörjas i rätt tid är prognosen ofta god. Behandlingen i sig kan dock leda till att patienterna får svårare att få barn i framtiden. Då lymfom drabbar unga patienter är därför frågor kopplade till barnafödande mycket relevanta för både vårdgivare och patienter.

Beskrivning

Syftet med projektet är att undersöka unga lymfomöverlevares möjlighet att få barn efter olika typer av lymfombehandling samt att studera om de barn som föds efter avslutad behandling är friska. Då lymfom trots allt är relativt ovanligt kommer vi att inkludera lymfompatienter från tre nordiska länder i syfte att öka studiernas storlek och tillförlitlighet. Detta gör att vi kan jämföra hur möjligheten att få barn påverkas utifrån typ av lymfom och hur intensiv cellgiftsbehandling som har använts. Vi kommer även studera barnafödande efter förhållandevis ovanliga lymfomtyper, samt om chanserna att få barn skiljer sig för kvinnor och män.

Mål

Unga lymfompatienter uttrycker ofta en oro över vilken effekt deras cancer och planerade behandling kommer att ha på chanserna att få barn senare i livet, och deras framtida barns hälsa. För de patientgrupper som kommer att ingå i dessa studier saknas idag tillräckligt vetenskapligt underlag för att bemöta denna typ av frågor. Målet med projektet är därför att öka kunskapsläget gällande lymfombehandling och dess påverkan på framtida barnafödande. Detta i sin tur kan bistå beslutsfattande kring riktlinjer för lymfombehandling samt rekommendationer gällande fertilitetsrådgivning och fertilitetsbevarande behandling hos lymfompatienter.