Individer med allvarlig psykisk sjukdom får ofta initialt diagnosen avancerad cancer, genomgår mindre invasiva behandlingar och får lägre frekvenser av kemoterapi, vilket leder till en högre risk för cancerrelaterade dödsfall jämfört med den allmänna befolkningen. Deinstitutionalisering av psykiatrin i Västeuropa har skapat vårdglapp där individer med SMI/C ofta hamnar mellan stolarna, t.ex. gällande hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Tidigare forskning har även påvisat utmaningar med att navigera mellan olika vårdsystem, där antingen cancer eller SMI prioriteras, och där närstående ofta fungerar som nyckelkoordinatorer för vården.
Studien använder fokusgrupper med vård- och omsorgspersonal och fältstudier där interaktioner mellan patienter, närstående och personal observeras. Studien följer patientens vårdförlopp. Studien fokuserar på individer med SMI som får cancer. Dessa individer kan ha alla typer av cancer i olika stadier och ta emot både kurativ och palliativ behandling/vård. Studien differentierar inte mellan cancerdiagnoser, sjukdomsstadier, behandlingsstrategier eller om individerna är i kurativ eller palliativ behandling/vård. Alla individer med SMI/C kan inkluderas i studien. Patienten utpekar närstående och vård- och omsorgspersonal som kan inkluderas
Projektet kommer att identifiera vårdbehov hos individer med SMI/C, utifrån egna, närståendes och vård- och omsorgspersonalens perspektiv, inklusive möjliggörande faktorer och hinder i vårdsystemet. Studien strävar efter att förbättra vårdkontinuitet, minska lidande och främja jämlikhet i hälsa, samtidigt som den identifierar möjligheter att förbättra livslängd och livskvalitet för dessa individer. Genom att utforska vårdpraktiker kan projektet bidra till utveckling av personcentrerad vård och professionella kompetenser, med syfte att kvalitetssäkra de enskilda patientförloppen.