Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är den vanligaste formen av leukemi hos vuxna och i Sverige är det cirka 600 personer varje år som får diagnosen. Sjukdomsförloppet varierar avsevärt och medan vissa patienter får en relativt mild sjukdom och lever länge, får andra en aggressiv variant med kort överlevnad trots behandling. Under senare år har nya målriktade terapier introducerats med god effekt men det finns fortfarande inget botemedel. Det är dessutom svårt att tidigt förutse vilka patienter som kommer att drabbas av svår sjukdom.
Projektet handlar delvis om att utforska varför KLL uppkommer. Det handlar också om att bättre definiera olika undergrupper av patienter, baserade på genetiska förändringar i själva tumörcellerna men också på andra tumörspecifika signaturer, vilka till exempel bygger på vilka proteiner KLL-cellerna uttrycker eller som cirkulerar i blodet. Med hjälp av avancerade molekylära tekniker kommer vi att ta reda på vilka molekylära mekanismer som ligger bakom dålig eller god prognos eller att en behandling fungerar eller inte.
Målet med vår forskning är att patienter med KLL i ett tidigt skede ska kunna få en bättre prognosbedömning och på så sätt också kunna få en mer individanpassad behandling för bästa möjliga behandlingsresultat och livskvalitet. Detta innefattar också möjligheten att snabbt påvisa resistensutveckling och kunna sätta in effektiva alternativa behandlingsterapier.