Syftet med programmet är att individualisera indikationen för strålbehandling vid bröstcancer. I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen för kvinnor, med cirka 9800 nya registrerade fall år 2023. En klar majoritet av dessa opereras med bröstbevarande kirurgi, där strålbehandling efter operation är standardbehandling idag. Ungefär 1 av 8 har nytta av strålbehandlingen, men med dagens standardmarkörer kan vi inte säkert identifiera vem. Vi har i tidigare program utvecklat genomiska markörer, ARTIC och POLAR, som ser ut att kunna avgöra vem som har nytta av strålbehandling eller inte, men dessa markörer behöver ytterligare valideras.
ARTIC och POLAR innefattar huvudsakligen information om tumörinterna egenskaper och för att ytterligare fördjupa förståelsen kommer vi detta program också studera betydelsen av stödjevävnaden runt tumörcellerna och av immuncellerna. Vi kommer också studera genomiska markörer för besvärande bieffekter av strålbehandlingen. Vi kommer använda tumörmaterial från 3 olika genomförda randomiserade studier (+/- strålbehandling) och en populationsbaserad kohort, liksom tumörmaterial från den pågående strålbehandlingsstudien T-REX.
Många patienter med bröstcancer skulle kunna undslippa att bli strålbehandlade men vi vet idag inte säkert vilka. Genomsnittligt hindras ett återfall om 8 patienter behandlas. Sammantaget är målsättningen med detta program att precisionsmedicinen skall kunna användas inom strålbehandlingen för bröstcancer, så att endast de med behov/nytta av strålbehandlingen mer precist kan identifieras så att besvärande biverkningar kan minimeras.