Palliativ vård är inte jämlik utan beror på sjukdomsdiagnos, ålder, bostadsort. Majoriteten som har behov av palliativ vård har en eller flera cancerdiagnoser. Hög ålder är en riskfaktor för sämre palliativ vård. Patienter i livets slut kan utveckla akuta- och svårhanterliga symtom vid försämring som ger oro och ångest. I situationen kan utsatthet och behov av stöd vara så stort att ambulans tillkallas. Att ge en god och värdig vård i livets slut under en ambulanstransport och på akutmottagning, med högt vårdtempo, är en utmaning och skapar stress, oro hos patient, närstående och vårdpersonal. Onödiga ambulanstransporter behöver undvikas.
Projektet handlar om patienter med cancerdiagnos med palliativ vård i hemmet eller på vård- och omsorgsboende, och om risken att bli transporterad med ambulans nära livets slut. En registerstudie via det nationella palliativa registret kommer att genomföras för att kartlägga fenomenet. Intervjuer med vårdpersonal inom både ambulans- och akutmottagning och kommunal hälso- och sjukvård från regioner och tillhörande kommuner i Örebro och Stockholm och med närstående genomförs för att få en djupare kunskap om deras erfarenheter. Lämpliga analysmetoder används. Projektet genomförs av en forskargrupp med kompetens inom den metodik som planeras.
Syftet med projektet är att få en fördjupad kunskap om hur och varför akuta ambulanstransporter sker. Genom kunskapen kan en intervention utvecklas för att undvika akuta ambulanstransporter av patienter nära livets slut och stärka den palliativ vården. Det medför nytta för patienter och närstående genom minskat lidande, även minskade kostnader för hälso- och sjukvården. Dessutom ett bättre resursanvändande där patienter som mest behöver akuta ambulanstransporter och akutsjukvård prioriteras utan att det sker på bekostnad av annan patientgrupp.