Syngeneic effects of radiotherapy and immune therapy in glioblastoma

Bakgrund

Strålning används som behandling vid ca 50% av alla fall av cancer. Man har kunnat visa att genom att ge enstaka doser, kan strålningen stimulera immunsystemet. Vidare vet man att vid många typer av cancer är immunsvaret påverkat; så att kroppens egna immunceller inte förmår angripa och bekämpa cancern. Så är fallet bland annat vid glioblastom, som är den vanligaste elakartade tumören som uppstår i hjärnan. För den som drabbas av denna sjukdom väntar ofta en intensiv behandling, med både kirurgi (om det går), strålning och cellgifter; men trots det går inte sjukdomen att bota och det är inte många som lever efter 2 år med denna diagnos.

Beskrivning

Vi undersöker nya behandlingsalternativ för denna elakartade form av hjärntumör. Vi har tagit fram en modell som man kan använda för att beräkna hur man bäst kan tänkas kombinera enstaka doser av strålbehandling med immunbehandling för att uppnå bästa effekt. Vi undersöker nya kombinationer av strålning med nya former av immunterapi; både på celler, i djurförsök och genom matematiska beräkningar. Målet är att få fram vilka behandlingsformer som är bäst, samt förstå hur de fungerar, och med hjälp av detta kunna utveckla ett sätt att mäta immunsystemets svar på behandlingen för att kunna förutsäga när behandlingen fungerar som bäst.

Mål

Målet är att hitta nya effektiva behandlingar mot glioblastom, med minsta möjliga biverkningsprofil. För att kunna utveckla detta område måste man undersöka behandlingarna i djurmodeller. Vi vill dessutom utveckla våra matematiska beräkningsmodeller. Dessa har visat sig vara värdefulla för att generera hypoteser kring hur man mest effektivt kombinerar behandlingarna; och därigenom kan vi effektivisera våra försök och använda färre antal djur; vilket alla som forskar med djurförsök måste eftersträva. Vi hoppas också att på att utveckla ett poängsystem för att mäta svaret på behandlingen, med hjälp av avancerad bilddiagnostik bland annat.