Tjocktarmscancer

Sedan 2014 rekommenderar Socialstyrelsen att hälso- och sjukvården inför ett allmänt screeningprogram för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer i åldern 60–74 år.

1 951 personer, 1 020 kvinnor och 931 män, avled av tjocktarmscancer år 2017, vilket gör sjukdomen till den tredje vanligaste orsaken till död i cancer. 

Tjocktarmscancer en ”tyst” cancer i den meningen att det inte bullras särskilt mycket om långa väntetider och regionala skillnader. Men det betyder inte att allt är perfekt. Exempelvis är det relativt stora skillnader mellan regionerna i väntetid mellan diagnos och behandlingsstart. I vissa regioner är den dubbelt så lång som den ska vara enligt målen i de standardiserade vårdförloppen. Även om en viss utdragen utredningstid inte påverkar kvalitet och resultat av behandlingen för tjocktarmscancer är det en olägenhet för patienten. Och som det står skrivet i den senaste rapporten från kvalitetsregistret: ”Men en väntetid på fyra veckor för att utreda och planera behandlingen, när utredningen i sig själv i rutinfallet endast tar några timmar i effektiv tid, borde ändå vara mer än tillräckligt för en majoritet av patienterna”.

Uppsala-Örebro sjukvårdsregion består av sju regioner. De återfinns relativt spritt i denna jämförelse. Uppsala och Värmland når endast målet för en indikator, övriga regioner når två.

Tjocktarmscancer är den fjärde vanligaste cancerformen hos män och den tredje vanligaste hos kvinnor. Ungefär lika många män som kvinnor insjuknar årligen. År 2017 drabbades 4 524 personer. Knappt 80 procent var 65 år eller äldre vid diagnos. 

Tjocktarmscancer har ökat något hos kvinnor under de senaste tio åren, medan det för männen har setts en svag minskning. 

Tjocktarmscancer – symtom, orsak, behandling 

Indikatorer för jämförelsen

Väntetid behandling 

Standardiserat vårdförlopp som infördes 2016 anger att tiden från diagnos till start av behandling inte får överstiga 28 kalenderdagar. Skillnaderna mellan landets regioner är stora. I Uppsala-Örebro sjukvårdsregion är det Västmanland som lyckas bäst med 24 dagars väntetid i median. Dalarna och Gävleborg klarar målet med 27 respektive 28 dagar. Södermanland ligger strax under med 29 dagar. Värmland och Örebro når 38 respektive 41 dagar. Sämst går det för Uppsala med 51 dagar.


 

Adjuvant behandling 

Cytostatikabehandling inom åtta veckor efter radikal operation rekommenderas för patienter under 75 år, för att öka chanserna till långtidsöverlevnad. Målet är satt till att 80 procent av patienter i stadium III ska få denna behandling. Samtliga regioner i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion tillhör dessa. Bäst lyckas Uppsala och Örebro med 100 procent. Gävleborg når 94 procent, Västmanland 92, Värmland och Södermanland båda 91 och Dalarna 90 procent.

MÅL 80%
RIKET 90%


Multidisciplinär konferens

Att de specialister och professioner som ingår i vårdkedjan deltar i multidisciplinära konferenser (MDK) och formulerar behandlingsrekommendationer för patienten, har stor betydelse för att uppnå en jämlik, kunskapsstyrd vård med högsta tänkbara kvalitet. Inom tjocktarmscancervården är det dock endast två av landets regioner som når målet att 90 procent av patienterna ska handläggas vid MDK. Ingen av regionerna i Uppsala-Örebro sjukvårdsområde hör dit. Bäst är Södermanland och Örebro på 86 procent. Gävleborg når 85, Värmland 82, Uppsala 78, Västmanland 77 och Dalarna 76 procent.

MÅL 90%
RIKET 83%


Patienter avlidna inom 30 dagar

Ett viktigt mått på den preoperativa vården, inklusive operation, är dödligheten på kort sikt. I kvalitetsregistret för tjocktarmscancer använder man måttet ”avlidna inom 30 dagar efter operation”. Målet är att färre än 1 procent av patienterna dör under denna tidsperiod. Knappt en tredjedel av landets regioner klarar målet, men det är en relativt stor skillnad i resultat. Södermanland och Örebro tillhör de regioner som klarar målet med vardera 0 procent avlidna. Värmland har 2,3 procent, Gävleborg 2,8, Uppsala 3,4 och Dalarna 3,9 procent avlidna patienter inom 30 dagar. Sämst i hela landet är Västmanland med 5,2 procent. 

MÅL 1%
RIKET 2,5%


Komplett preoperativ stagning

I vårdprogrammet för tjocktarmscancer anges vikten av att utföra preoperativ stagning, det vill säga en noggrann undersökning om hur tumören växer och om den spridit sig till andra organ, vanligen lever och lunga. Målet är satt till 100 procent och de flesta regioner i landet ligger relativt högt, även om bara tre når målet. För denna indikator lyckas Gävleborg och Dalarna bäst med 99 procent. Örebro är tätt efter med 98 procent, Värmland når 97, Södermanland och Västmanland 96 procent. Uppsala är sämst i landet med 89 procent. 

MÅL 100%
RIKET 97%


 

5-årsöverlevnad

Den relativa 5-årsöverlevnadnen för patienter som diagnosticerats för tjocktarmscancer utan distansmetastaser är hög. Riksgenomsnittet ligger på 84 procent. Inom  Uppsala-Örebro sjukvårdsregion syns tydliga skillnader. Högst överlevnad har Västmanland, som tillsammans med Blekinge ligger högst i hela landet på 87 procent. Värmland och Uppsala når båda 83, Dalarna 81, Örebro 79, Gävleborg, 78 och Södermanland 77 procent.

   
Blekinge 87 %
Västmanland 87 %
Gotland 85 %
Skåne 85 %
Stockholm 85 %
Riket 84 %
Östergötland 84 %
Uppsala 83 %
Värmland 83 %
Norrbotten 83 %
Västerbotten 82 %
Kronoberg 82 %
Västra Götaland 81 %
Dalarna 81 %
Halland 81 %
Kalmar 81 %
Jönköping 80 %
Örebro 79 %
Gävleborg 78 %
Södermanland 77 %
Västernorrland 76 %
Jämtland Härjedalen 75 %



Källor:
Nationellt kvalitetsregister för tjock- och ändtarmscancer, SCRCR, 2018
Vårdprogram tjock- och ändtarmscancer, Regionala Cancercentrum, 2016
Hälso- och sjukvårdsrapporten, Öppna Jämförelser, 2018
Statistik om nyupptäckta cancerfall, Socialstyrelsen 2018
Cancer i siffror 2018

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.