Övervikt orsakar tusentals cancerfall

Runt 4 procent av alla cancerfall har en koppling till övervikt och fetma. Om viktökningen fortsätter i samma takt som de senaste decennierna fram till år 2045 kommer vi att ha tusentals fler cancerfall än om andelen överviktiga ligger kvar på dagens nivå.   

Bakom ökningen av andelen med övervikt och fetma ligger en dramatisk förändring av människors levnadsvanor. Konsumtionen av ohälsosam mat och sötade drycker har ökat stadigt i västvärlden de senaste decennierna. I kombination med ett mer stillasittande liv och brist på fysisk aktivitet har det lett till en närmast explosionsartad utveckling under de senaste 30–40 åren. 

Rökning enskilt största riskfaktorn  

Fetma och övervikt ökar risken för att drabbas av flera olika sjukdomar, däribland cancer. Det finns i dag starka bevis för samband mellan ohälsosam vikt och 13 olika cancerformer. Än så länge är tobaksrökning den enskilt största påverkbara riskfaktorn för cancer. I takt med att rökning minskar i omfattning och andelen med övervikt och fetma i västvärlden fortsätter öka, kan en ohälsosam vikt komma att passera rökning som den största påverkbara riskfaktorn i framtiden. Det finns med andra ord all anledning att ta utvecklingen på allvar och reagera på de varningssignaler som forskning och statistik sänder ut. 

Cancerfonden anser:

  • Att skatt på sockersötade drycker ska införas.
  • Att lagstiftning för marknadsföring av livsmedel riktad mot barn skärps och anpassas till det nya medielandskapet.
  • Att informationsplatser för att öka kunskapen hos allmänheten om sambandet mellan en ohälsosam kost och fysisk aktivitet kopplat till cancer ska genomföras.
  • Att minst 60 minuters rörelse varje dag ska införas under skoldagen utöver undervisning i idrott och hälsa.
  • Att samhällsplanering ska främja en ökad fysisk aktivitet för alla människor genom livet. 

Andelen fetma ökar

I definitionen av övervikt och fetma använder man sig av måttet, BMI (Body Mass Index), som anger förhållandet mellan längd och kroppsvikt. Ett BMI mellan 25 och 29,9 innebär övervikt och ett BMI över 30 innebär fetma. Sedan 2006 har andelen med övervikt i den vuxna befolkningen ökat med två procentenheter, från 34 till 36 procent och andelen med fetma med tre procentenheter, från 12 till 15 procent. Det innebär att varannan vuxen person i Sverige har en ohälsosam vikt och ökad risk för cancer. 

Om utvecklingen fortsätter i samma takt som de senaste åren väntas andelen med övervikt vara 39 procent inom en 15-årsperiod och andelen med fetma 19 procent. Med andra ord kommer nära 60 procent av Sveriges vuxna befolkning att leva med en förhöjd risk att insjukna i cancer på grund av sin vikt. 

Påverkbar utveckling

Behovet av preventiva insatser där människor ges rätt förutsättningar att förbättra sina levnadsvanor är uppenbart. Med utgångspunkt från tre olika scenarion har vi försökt visa på hur insjuknandet i de 13 cancerdiagnoser som har ett klart samband med övervikt och fetma kommer att påverkas av en framtida viktutveckling. 

Beroende på vilket av framtidsscenarierna som blir verklighet kommer det fram till 2045 vara antingen närmare 11 000 ytterligare fall eller drygt 23 000 färre fall, jämfört med dagens nivå. Det finns med andra ord en enorm potential i att lyckas bromsa och vända trenden med den ökande andelen övervikt och fetma i befolkningen.  

Hamburgare, pommes frites och läsk står på ett bord.

Det första scenariot är ett basscenario och utgår från att ökningen avstannar på dagens nivå. Det vill säga att drygt hälften av den vuxna befolkningen har ett BMI över 25. Mot detta ställs två scenarier där det ena förutsätter att andelen med övervikt och fetma kommer att öka i ungefär samma takt som i dag de kommande 25 åren. Det andra visar på vilka vinster som finns att hämta om man lyckas vända trenden och halvera andelen med övervikt och fetma under en 20-årsperiod, för att sedan hålla den nya nivån. 

Om ökningen fortsätter

Om övervikt och fetma fortsätter att öka i samma takt som i dag under den kommande 25-årsperioden kommer det under år 2045 att vara 651 fler personer som insjuknar i cancer, relaterat till övervikt och fetma, än om ökningen avstannar och håller sig på dagens nivå. Ackumulerat under hela tidsperioden, 2016–2045, rör det sig om 10 773 ytterligare fler fall än utfallet i basscenariot. 

Antalet avlidna i någon av de 13 cancerdiagnoserna kommer följaktligen också att öka vid en fortsatt stigande trend av övervikt och fetma. Enligt beräkningarna i prognosen överlever sammantaget ungefär hälften av de drabbade patienterna i dessa diagnoser vilket leder till cirka 5 500 fler dödsfall under den prognostiserade tidsperioden, jämfört med basscenariot. Skulle man lyckas bromsa viktökningen till dagens nivåer betyder det med andra ord att lika många liv skulle kunna räddas. Kan man vända trenden handlar det om ytterligare tusentals räddade liv. 

Beräknat antal insjuknade

Insjuknandekurvan relaterad till övervikt och fetma för de 13 cancerdiagnoserna. Fortsatt ökad trend, respektive minskad trend, av övervikt och fetma.

Ett diagram över beräknad antal insjuknade  relaterat till övervikt och fetma för de 13 cancerdiagnoserna.
Källa: EY

Vända trenden

Som framgått tidigare i denna text finns det en stor potential i att bromsa, eller ännu bättre vända trenden, med den ökande andelen med övervikt och fetma i den vuxna befolkningen. 

Om andelen med övervikt och fetma halverades linjärt under en 20-årsperiod och sedan planade ut på den nya, lägre nivån skulle antalet insjuknade i övervikt- och fetmarelaterad cancer 2045 vara 1 501 fall färre jämfört med 2016. Under hela perioden skulle minskningen ligga på sammanlagt 23 255 färre fall än vad som skulle vara utfallet vid en konstant nivå av övervikt och fetma i befolkningen. 

En illustrerad bild på en våg.

Antalet dödsfall i övervikt- och fetmarelaterad cancer skulle givetvis också bli färre om andelen med övervikt och fetma minskade  i befolkningen. Om överlevnaden fortsätter ligga runt cirka 50 procent för de 13 diagnoserna rör det sig om över 10 000 dödsfall som skulle kunna undvikas.  

Samhällets kostnader 

Varje cancerfall innebär, förutom personligt lidande för patienter och närstående, betydande kostnader för samhället. Dels genom direkta vårdkostnader, som exempelvis läkemedel, strålbehandling och kirurgi. Dels genom indirekta kostnader i form av exempelvis produktionsbortfall under sjukdomsperioden eller vid dödsfall. I denna prognos är flera kostnader kopplade till en cancersjukdom, som till exempel produktionsbortfall vid dödsfall, undantagna på grund av osäkra beräkningsunderlag. Normalt sett utgör dessa kostnader en betydande del av den totala samhällskostnaden vilket innebär att redovisade siffror i själva verket är betydligt högre. 

Den sammanlagda kostnaden, exklusive palliativ vård, som uppstår när andelen med övervikt och fetma väntas öka i samma takt som i dag de kommande 25 åren uppgår till 2,68 miljarder kronor, jämfört med basscenariot. Det motsvarar ungefär vad all slutenvård för de 13 cancerdiagnoserna där övervikt och fetma är riskfaktorer kostade under 2017. 

Beräknade kostnader

Kostnader relaterade till övervikt och fetma för de 13 cancerdiagnoserna. Kostnad till följd av ökad trend, respektive besparing till förljd av minskad trend av övervikt och fetma. 

Ett diagram över kostnader relaterade till övervikt och fetma för de 13 cancerdiagnoserna.
Källa: EY

Vid en minskning av andelen med övervikt och fetma uppstår däremot en stor besparing.  Skillnaden mellan scenariot viktökning och scenariot viktminskning innebär en besparing på 8,68 miljarder kronor. 

Vid sidan av de rent mänskliga aspekterna finns det starka incitament för samhället att vidta kraftfulla åtgärder för att påverka människors levnadsvanor till att bli mer hälsosamma. Men frågan är om samhällets resurser i dag är optimerade för att klara den utmaningen. 

Kan trenden vända?

Sannolikheten för att scenariot med lägre andel övervikt och fetma ska bli verklighet är alltså helt avhängigt av hur framgångsrikt människor förmår att skapa goda levnadsvanor för sig och sina barn. Det råder ingen tvekan om att det är just levnadsvanorna som är den stora bidragande orsaken till exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ-2, och cancer. Sjukdomar som orsakar den absolut dominerande andelen av all förtida död i västvärlden. Ändå har den offentliga sektorns insatser för att hjälpa människor till hälsosammare levnadsvanor absolut lägst prioritering i folkhälsoarbetet. 

Enligt rapporten Hur skapar vi patientbrist?, från konsult- och revisionsfirman EY, 2016, investerar stat, regioner och kommuner 1 400 miljarder kronor per år inom framför allt fyra områden som påverkar folkhälsan: hälsobeteende, klinisk vård, socioekonomi och fysisk miljö.

  • 55 procent av pengarna går till åtgärder i syfte att utjämna socioekonomiska skillnader, det mesta genom statliga omfördelningar av resurser mellan rika och fattiga kommuner.
  • 27 procent går till klinisk vård, där den största delen utgörs av regionernas kostnad för sjukvården.
  • 17 procent används till att skapa en bra och säker fysisk miljö.
  • Bara 1 procent avsätts till att påverka personers hälsobeteende, alltså konkreta preventiva insatser som informations- och upplysningskampanjer, rådgivning, lagstiftning och forskning inom området. 

Socioekonomi har stor påverkan 

En amerikansk studie, County Health Rankings and Roadmaps (CHRR) är en av flera stora studier som undersökt sambandet mellan hälsopåverkande faktorer och hälsoutfall. Störst betydelse har socioekonomi som står för cirka 40 procents påverkan. Näst viktigast, 30 procent, är insatser som påverkar hälsobeteendet. En liknande analys i något mindre omfattning, gjord av konsult- och revisionsfirman EY på svenska förhållanden, kommer till samma slutsats.  

En förklaring till denna ”obalans” i resursutnyttjandet kan vara att det är kommunerna som står för merparten av det operativa hälsoförebyggande arbetet, över 75 procent, men de kan inte räkna hem vinsterna i sina kortsiktiga, oftast ettåriga, budgetar.

Hälsobeteende är något som förändras över lång tid och en investering i förbättrade levnadsvanor kan ta decennier innan de återbetalas i form av exempelvis uteblivna hjärtinfarkter och minskat antal cancerfall.

Övervikt och fetma – utbildningsnivå 
2004-2018

Andelen invånare i åldern 25-84 år som uppgav övervikt och fetma, fördelat på utbildningsnivå. 

Diagram över övervikt och fetma fördelat på utbildningsnivå.
Källa: Folkhälsomyndigheten

En stor del av den uppnådda hälsovinsten tillfaller dessutom någon annan inom den offentliga sektorn. Minskade vårdkostnader tjänar regionerna på, färre sjukskrivningsdagar är en bra affär för staten. Kommunerna går visserligen inte lottlösa eftersom de kan spara in utgifter för exempelvis hemsjukvård och vissa andra patientrelaterade kostnader med kommunalt ansvar. Men kopplingen mellan investering och vinst är tidsmässigt alldeles för avlägsen för kommunernas finansiella struktur. 

Så i svaret på frågan om det är möjligt att vända trenden med ökande övervikt och fetma i befolkningen gömmer sig en annan fråga: Klarar den offentliga sektorn, stat, regioner och kommuner av att ställa om och organisera folkhälsopolitiken på ett mer ändamålsenligt vis? Det är i grunden en utmaning för politiken som vi undersöker närmare i nästa kapitel.  

Matvanor 

Tvärtemot vad många kanske tror är Sverige inget föregångsland när det gäller hälsosamma matvanor. Matvaneundersökningar visar att många får i sig för mycket socker och salt. Vi äter även för mycket processat och rött kött vilket ökar risken för cancer. Samtidigt saknar de flesta tillräckliga mängder hälsosamma livsmedel som grönsaker, frukt, baljväxter och fullkorn på sin tallrik. Faktum är att vi äter minst hälsosamt i hela Norden.

15-åringar i Sverige ligger över genomsnittet i EU gällande övervikt och fetma. 17 procent av ungdomars totala energiintag kommer från tomma kalorier såsom sötade drycker, godis och glass. Konsumtionen av sötade drycker har mer än fyrdubblats sedan 1960-talet, framförallt bland yngre, där hälften dricker sötade drycker flera gånger i veckan. Särskilt hög är konsumtionen bland barn i grupper med låg socioekonomisk status. 

Subventioner har störst effekt

Sambandet mellan sockersötade drycker och övervikt är vetenskapligt klarlagt. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är skatt på sockerrika drycker tillsammans med subventioner på grönsaker och frukt ett effektivt sätt att påverka folkhälsan positivt. Subventioner har störst effekt i socioekonomiskt starka grupper medan skattehöjningar påverkar konsumtionen i de svagare grupperna.  

Flera länder runt om i världen har infört, eller är på väg att införa, skatt- och subventioneringssystem. De förändringar som har några år på nacken är vetenskapligt utvärderade och publicerade i en mängd vetenskapliga tidskrifter. Resultaten pekar sammantaget på goda effekter av skatte- och subventionssystemen. 

Befolkningens kunskap behöver öka 

Livsmedelsproducenterna verkar på en kommersiell marknad och marknadsföring av varumärken och produkter är en naturlig del av verksamheten. I Sverige finns särskilda skrivningar i marknadsföringslagarna som reglerar reklam riktad mot barn under tolv år. Varumärkeskännedomen börjar i unga år och är kopplad till skillnader i ätbeteende och vikt redan vid fyra års ålder. Det nya medielandskapet fångar också upp allt yngre användare och erbjuder producenterna möjligheter till marknadsföring som inte är fullt ut reglerad. 

Ung tjej står och plockar lösgodis
Foto: Melker Dahlstrand

Den allmänna kunskapen om kopplingen mellan cancer, övervikt och ohälsosam mat är låg och behöver öka. Om den som ska genomföra en förändring inte förstår varför den behövs, och inte får tillräckligt med stöd, kommer den inte att genomföras. Här vilar ett stort ansvar på de myndigheter som ansvarar för hur en förbättrad folkhälsa ska åstadkommas i praktiken.  

Att minska sin cancerrisk 

Fysisk aktivitet är tillsammans med en god kosthållning viktigt för att stoppa viktökningen på befolkningsnivå och påverkar också enskilda personers möjligheter att minska cancerrisken.  

Dagens samhälle, med mindre fysiskt ansträngande arbeten och mer stillasittande fritid, slår hårt mot folkhälsan. Nya siffror visar att konditionen hos befolkningen i Sverige har försämrats kraftigt. Alldeles för få når upp till WHO:s rekommendation om 150 minuter medelintensiv aktivitet och två till tre muskelstärkande pass i veckan.

60 minuters rörelse per dag 

Den allmänna kunskapen om kopplingen mellan cancer och fysisk aktivitet är låg och behöver öka. Att förändra normer och beteende tar tid och kräver kunskap, kontinuerliga påminnelser och individuellt stöd. Att regelbundet, och på olika sätt, upprepa samma budskap ökar chansen till en bestående förändring. Att höja allmänhetens kunskap om sambandet mellan fysisk aktivitet och minskad risk för cancer bör vara en högt prioriterad uppgift för samhället.  

Många av våra beteenden grundläggs under de första levnadsåren. Förskola och skola spelar därmed en viktig roll, inte bara för hur vi mår under skoltiden, utan också för vilka normer och beteenden vi tar med oss in i vuxenlivet. Enligt rekommendationer från WHO bör barn hålla sig i aktiv rörelse minst 60 minuter varje dag. Men bara drygt hälften av barnen i Sverige når upp till denna rekommendation. En färsk rapport från Generation Pep visar att barn i familjer med hög inkomst rör sig mer än barn i låginkomstgrupper. Pojkar rör sig mer än flickor. 

Publika platser som uppmuntrar till rörelse 

Den fysiska samhällsplaneringen påverkar förutsättningar till fysisk aktivitet för alla människor genom hela livet, exempelvis genom att erbjuda attraktiva publika platser som uppmuntrar till rörelse. Även arbetsgivare har ett ansvar att skapa förutsättningar för de anställda att vara aktiva under arbetsdagen. Att bygga en infrastruktur som ger möjligheter att gå till fots eller cykla när man behöver transportera sig är ett annat sätt för samhället att underlätta för fysisk aktivitet.

Ett äldre par med gåstavar står bredvid varandra och tittar ut från ett berg
Foto: Melker Dahlstrand

Internationellt finns flera exempel på sådana satsningar. I Finland får människor som använder cykel till och från arbetet skatteavdrag. I Bogota, i Colombia, har myndigheterna stängt av långa gatusträckor för motortrafik till förmån för cyklister. I Barcelona har man, i samarbete med befolkningen, skapat stora motorfordonsfria ytor för cykling och promenader. 

Jämlikhet och rättvisa 

En grundläggande byggsten i ett demokratiskt samhälle är människors frihet att själva bestämma hur de vill leva sina liv. En konsekvens av det är att gemensamma, offentliga inrättningar, regering, riksdag, statliga myndigheter, regioner och kommuner har ett ansvar att skapa jämlika och rättvisa förutsättningar för medborgarna att forma sina liv på det sätt de önskar. 

Sett till utfallet i den svenska folkhälsan är det uppenbart att så inte är fallet. Ohälsa och sjuklighet i befolkningen följer ett tydligt mönster där människor i socioekonomiska grupper med låg status generellt sett har sämre hälsa och kortare liv än människor i grupper med högre socioekonomisk status. 

Skillnader i livsstil 

Skillnaderna återspeglas också i livsstil och hälsobeteende, exempelvis är rökning, brist på fysisk aktivitet och konsumtion av ohälsosam mat och sockersötade drycker betydligt mer förekommande i grupper med lägre socioekonomisk status. Skillnaden syns även mellan könen, där kvinnor visserligen lever längre än män, men har sämre hälsa under sin livstid. Även personer som lever i särskilt utsatta situationer med exempelvis funktionsnedsättning, hbtq-personer och personer i vissa nationella grupper har sämre hälsa än andra. 

Två äldre kvinnor, en med en rullator, går bredvid varandra under en gångtunnel.
Foto: Melker Dahlstrand

Att människor i grupper med lägre ekonomisk status i högre utsträckning medvetet valt att leva mer destruktivt än andra är inte sannolikt. Tvärtom vet man att det i dessa grupper finns många som vill förändra sina levnadsvanor. Det krävs dock ett starkt samhälleligt stöd för att det ska vara möjligt. 

Med insatser för en mer jämlik hälsa och riktade åtgärder som främjar socioekonomiskt svaga grupper skulle nivån på den svenska folkhälsan höjas avsevärt. 


Här kan du läsa mer om EY:s rapport Hur förebygger vi framtidens cancer i dag?