Tillsammans för en friskare framtid

Barn och ungdomar rör sig för lite. Spontanidrott och utelek har ersatts av tid framför datorer, läsplattor eller mobiler. I samarbete med kommuner, förenings- och näringsliv erbjuder organisationen En Frisk Generation möjlighet till fysisk aktivitet, hälsosamma måltider och social samvaro för hela familjer med barn i låg- och mellanstadieåldern. 

Utveckling har pågått inför öppen ridå ända sedan 1980-talet, men de preventiva insatserna för att bromsa viktökningen och bryta trenden har, liksom på fler områden inom hälsopolitiken, varit både svaga och splittrade. Snabbmatskultur och stillasittande speglar till stor del både samhällsutvecklingen och de teknologiska språng som gjorts.  

Det finns inga "quick fix"

Den digitala vardagen vi har i dag med datorer, mobiltelefoner, sociala medier och andra kontaktytor på internet har fört med sig mycket bra. Men det går inte att blunda för de fysiskt negativa effekterna som att det sociala livet, leken och fritiden till stor del har flyttat från gårdar och parker till våra telefoner och datorer.

Att vrida klockan tillbaka är omöjligt och att påverka unga människors beteende är inte lätt. Det finns ingen ”quick fix” som över en natt kan förändra våra levnadsvanor. Men att det är svårt betyder inte att det inte går.  

Möjlighet till fysisk aktivitet 

Några av de som antagit utmaningen att få barn och ungdomar att röra på sig mer är grundarna och initiativtagarna till den ideella organisationen En Frisk Generation. I samarbete med kommuner, föreningsliv och näringsliv erbjuder organisationen möjlighet till fysisk aktivitet, hälsosamma måltider och social samvaro för hela familjer med barn i låg- och mellanstadieåldern.

Barn i lågstadieåldern rör på sig tillsammans i en gymnastiksal.
Foto: Melker Dahlstrand

För närvarande pågår En Frisk Generations verksamhet i nio kommuner runt om i landet, men målsättningen är hög och under de kommande åren hoppas man kunna växa med fem till tio anslutna kommuner per år.

Vanor skapas tidigt 

Grunden till En Frisk Generation går att hitta i den så kallade Stopp-studien från Karolinska institutet som i början av 2000-talet bland annat visade att barn är som mest fysiskt inaktiva på kvällar och helger, alltså vid tider för samvaro med familjen.

Studier visar att barnens fysiska aktivitet minskar märkbart redan i tioårsåldern. Flera uppföljande studier och avhandlingar bekräftar den bilden och slår fast att föräldrar och barns vardagliga hemmamiljö har stor påverkan på såväl hur mycket tid de ägnar åt fysiska aktiviteter som vilka kostvanor de etablerar.

Får vi inte med föräldrarna kommer ingen förändring att vara möjlig.

Forskning kring levnadsvanor visar också på tydliga skillnader mellan de socioekonomiska grupperna i samhället. Att ge ett aktivt stöd till sundare levnadsvanor i de svagare grupperna är en förutsättning för att kunna utjämna ojämlikheterna i hälsa.

Aktivera hela familjen 

En Frisk Generations metod bygger på att hela familjen engageras i verksamheter som ger barnen möjlighet att röra på sig genom att exempelvis prova på olika aktiviteter. Enligt principen ”barn gör inte som du säger, utan som du gör” är tanken att barnen ska inspireras och uppmuntras av att se sina föräldrar delta.

– Får vi inte med föräldrarna kommer ingen förändring att vara möjlig, säger Anja Nordenfelt, verksamhetschef på En Frisk Generation.

Det finns tydliga bevis på att barn som växer upp med fysiskt aktiva föräldrar har en rörligare fritid än andra barn. Jag tror att det delvis handlar om bristande kunskap hos den vuxna generationen. Man känner helt enkelt inte till hur viktigt det är att barn inte blir stillasittande.

Övervikt bland barn och unga ökar 

En Frisk Generation har sitt kontor i ett av tornen på den anrika Stockholms stadion.

En tjej har hoppat upp på en killes rygg. De skrattar.
Foto: Melker Dahlstrand

– När vi upprättar ett samarbete med till exempel en kommun är det viktigt att de förstår att det inte är några tomtebloss-projekt vi drar igång, säger Anja och fortsätter:

– Vi vill att kommunerna ingår avtal med oss i tre år. Det handlar inte om några stora kostnader för kommunen, cirka 500 000 kronor per år, säger hon. Men visst märker vi att många tvekar att investera i något som betalar sig först på lång sikt när barnen är vuxna, i form av bättre hälsa och minskad sjuklighet. Min känsla är ändå att medvetenheten om problemet med övervikt och fetma bland barn och ungdomar ökar och det blir mer och mer intressant för kommunerna att visa att de gör något för att bromsa utvecklingen.

Bättre samordning behövs 

I likhet med de flesta som arbetar med hälsa ur ett förebyggande perspektiv efterlyser En Frisk Generation tydliga gemensamma mål, en bättre samordning och mätbar utvärdering av de insatser som görs på olika nivåer i samhället.

– Väldigt mycket görs ad hoc, utan riktig evidens och genomtänkt uppföljning. Risken är att det spenderas pengar på fel saker, säger Anja oh fortsätter:

– Om man inte är överens om vad man vill uppnå och följer upp insatserna för att veta om man lyckats är det svårt att skilja de bra insatserna från de mindre bra. Lite som att skjuta prick med förbundna ögon. Det är kul när det smäller men man har ingen aning om vad man har träffat.

Undersökning med goda resultat 

En Frisk Generation har själva tagit initiativ till ett forskningsprojekt som syftar till att avgöra om det finns vetenskaplig evidens för den familjeintegrerade metod som man tillämpar. Ännu finns inga publicerade slutsatser av forskningen, men de enkätundersökningar man genomfört bland deltagande familjer indikerar att resultaten är goda.

Barn i lågstadieåldern i en gymnastiksal står brett med sina ben och en kille kryper under.
Foto: Melker Dahlstrand

– Om man bygger en verksamhet på offentliga medel och sponsring från näringslivet är det självklart att man ska kunna visa om investeringarna ger de resultat som man önskar, säger Anja och fortsätter:

– Det vi kunnat se hittills är att den subjektiva upplevelsen är mycket god och att föräldrar till deltagande barn märker ett ökande psykiskt välbefinnande och positiva förändringar i sina egna och barnens levnadsvanor, men det är ännu för tidigt att utläsa effekter i form av exempelvis sjunkande genomsnittlig vikt eller andra objektiva mått.

Behovet av stöd är större i vissa grupper 

Vägen till bättre och mer hälsosamma levnadsvanor för alla är varken bred eller spikrak. I mångt och mycket handlar det om att förändra hela den västerländska livsstilen och de ovanor som utvecklats under lång tid.

Det är dessutom i flera avseenden en klassfråga. Att barn och ungdomar i socioekonomiska grupper med lägre status rör sig mindre och äter sämre än jämnåriga barn i mer välbärgade samhällsskikt är ingen nyhet. Behovet av stöd och insatser av den typ som En Frisk Generation erbjuder är med andra ord större för vissa grupper än andra.

Barn i lågstadieåldern står på led i en gymnastiksal och håller sina händer på varandra axlar i
Foto: Melker Dahlstrand 

– De socioekonomiska aspekterna är väldigt tydliga. Kunskapen kring den problematiken har funnits länge och är både djup och tydlig, säger Anja. Det sociala arvet, föräldrarnas kunskapsnivå och egna levnadsvanor har en enorm betydelse för vilka chanser barn har att utveckla egna, goda vanor eller inte. Här har samhället ett stort ansvar för att stödja de mest sårbara grupperna.

Lustfylld puff i rätt riktning

Att det är stöd och inspiration, snarare än moralkakor som fungerar bäst är Anja övertygad om.

– Vi kör aldrig med pekpinnar och tror inte på att folk blir bättre av ett dåligt samvete. Det leder bara till låsningar och en känsla av otillräcklighet. En Frisk Generations metod handlar om att ge en lustfylld puff i rätt riktning. En liten positiv förändring som är möjlig är bättre än en stor förändring som aldrig blir av. Många små saker påverkar helheten, säger Anja. Det är så vi når resultat.