Tobaksprevention är till stor del konsten att låta många bäckar små leda till en stor flod. Men ibland träffar man på ett vattendrag som kan åstadkomma stor förändring på relativt kort tid. Rökförbud på arbetsplatser, allmänna kommunikationsmedel och restauranger är några exempel som fått sådan effekt. Reklamförbud, åldersgränser och höjd skatt är andra. Förbud mot exponering av cigarettförpackningar på försäljningsställen hade kunnat vara ytterligare ett.

16 000 nya rökare varje år

Varje år börjar cirka 16 000 ungdomar i Sverige att röka. För tobaksindustrin är det kritiskt att öka den siffran eller i varje fall se till att den inte minskar. Ju fler ungdomar som börjar, desto fler kommer fastna i ett beroende och fortsätta röka som vuxna. Att hålla så många tillgängliga marknadsföringskanaler som möjligt öppna mot ungdomar är en av tobaksindustrins prioriterade strategier. 

De viktigaste målgrupperna för marknadsföringen är barn- och ungdomar i åldern 11–17 år och unga vuxna, 18–25 år. Att göra någon som är över 25 år till rökare är i det närmaste omöjligt. Studier visar att 88 procent av alla vuxna dagligrökare tar sin första cigarett före 18 års ålder, 99 procent innan de fyller 26 år. Den kunskapen ligger till grund för de viktigaste delarna av tobaksindustrins marknadsstrategi.

Ökad risk av exponering

Både tobaksindustrins egen forskning och oberoende vetenskaplig forskning visar att sannolikheten för att en person ska bli rökare ökar kraftigt om man i unga år kommer i kontakt med tobaksprodukter och ges en känsla av att rökning är både coolt och socialt accepterat. Barn till rökande föräldrar växer upp med beteendet och den sociala acceptansen, men rökningen minskar i den vuxna befolkningen och det är viktigt för tobaksindustrin att nå alla barn och ungdomar. Det finns flera vägar för dem att gå, men den man lägger ojämförligt mest resurser på är exponeringen av sina produkter i vardagliga detaljhandelsmiljöer. I flera interna dokument som läckt ut från tobaksindustrin framgår det att nyrekrytering av rökare är en nyckelfaktor för industrins framgång och fortlevnad. Företrädare för industrin har också offentligt erkänt att så är fallet och att man marknadsför sina produkter i huvudsak mot ungdomar.

Tydligt samband mellan reklam och rökning

Sambandet mellan tobaksindustrins marknadsföring och unga människors rökvanor är klarlagt i en lång rad vetenskapliga studier. Ända sedan 1994 har den amerikanska hälsomyndigheten Office of the Surgeon General gjort egna undersökningar och sammanställt studier som utrett marknadsföringens betydelser för unga människors beslut att börja röka. Sambandet är tydligt klarlagt i dessa studier.

Exponering av tobaksförpackningar i butiker är en av de allra viktigaste kanalerna för tobaksindustin att locka unga personer till att börja och fortsätta röka. Foto: Melker Dahlstrand

En studie som har följt över 1 600 unga människor i åldern 11–14 år visar att risken för att börja röka fördubblades bland dem som besökte affärer med öppen cigarettförsäljning två gånger per vecka eller mer, vilket omfattar ungefär en tredjedel av alla ungdomar i den åldersgruppen.

Visste du att 88 procent av alla vuxna dagligrökare tog sin första cigarett innan de fyllt 18 år? 

Stöd för exponeringsförbud starkt hos Sveriges befolkning

Opinionsundersökningsföretaget Demoskop gjorde på Cancerfondens uppdrag en mätning (2018) av vad befolkningen i Sverige tycker om att införa ett förbud mot exponering av tobaksprodukter i butik. En majoritet är för åtgärden. Av de 3 052 personer som tillfrågats svarar 55 procent att det är ett bra eller mycket bra förslag. Andra undersökningar visar på samma sak.

Cancerfondens undersökning visar dessutom på ett generellt brett stöd för flera andra åtgärder som syftar till att minska rökningen i Sverige. Allmänheten vill med andra ord att regeringen tar krafttag mot rökningen.

Att regeringen väljer bort ett av de absolut mest effektiva sätten att minska nyrekryteringen av rökare kan bara tolkas som att regeringens lojalitet med tobaksindustrin är starkare än omsorgen om medborgarnas hälsa.

Internationella rekommendationer

Världshälsoorganisationen (WHO) har länge studerat effekterna av exponeringsförbud och cigarettförpackningar utan logotyper och reklam, så kallade neutrala paket. 2017 kom en rapport från WHO som slår fast vetenskaplig evidens för effekterna av exponeringsförbud. I de 20 länder där exponering inte är tillåten minskade rökningen med upp till 7 procent under 2007–2014 efter att cigaretterna försvunnit från butikernas hyllor.

Ju fler ungdomar som börjar, desto fler kommer fastna i ett beroende och fortsätta röka som vuxna.

I de åtgärdspaket som tagits fram av WHO för att minska rökningen och som rekommenderas av organisationen ingår exponeringsförbud som en viktig del. Särskilt för länder som Sverige, som kommit långt i det tobakspreventiva arbetet genom andra åtgärder.

Regeringen missar målet

Även regeringens egen utredare framhåller i en utredning som ligger till grund för tobakspropositionen att ett exponeringsförbud skulle vara en effektiv åtgärd i kampen mot tobaksrökningen.

Över hela världen växer insikten om behovet av att minska, eller helt få bort, tobaksrökningen. Flera länder har satt upp mål om att inom en viss tidsperiod uppnå ett tobaksfritt samhälle. Även den svenska regeringen ställer sig bakom målsättningen om ett rökfritt Sverige 2025.

Det är sju år dit, och tyvärr måste man konstatera att så länge regeringen åsidosätter de folkhälsopolitiska intressena till förmån för tobaksindustrins behov av att rekrytera nya rökare kommer målet inte att nås.