Forskning på efterkälken

Den medicinska forskningen i Sverige befinner sig på ett sluttande plan. Investeringarna i förhållande till BNP minskar. Antalet startade kliniska läkemedelsprövningar har mer än halverats sedan början av 2000-talet. Allt fler länder passerar Sverige i volym och kvalitet på forskningen.

Kvaliteten på sjukvården är till stor del ett resultat av den forskning som bedrivs inom universitet, sjukhus och företag. Ju närmare patienten forskningen bedrivs, desto högre är sannolikheten att nya rön, behandlingsmetoder och läkemedel snabbt införs i vården.

De två senaste decennierna har dock både intensitet och kvalitet inom den medicinska forskningen i Sverige haft en vikande trend jämfört med många andra länder. Sett till forskningens omfattning i förhållande till befolkningsmängden befinner sig Sverige än så länge i en relativt god position. Siktet måste dock ställas högre än så.

Andelen klinisk forskning halverats 

Ett område där nedgången märks särskilt tydligt är inom den kliniska forskningen, alltså den forskning där ett läkemedels eller en behandlingsmetods önskvärda effekter och eventuella biverkningar prövas på patienter. Ett flertal studier och analyser visar på såväl medicinska som ekonomiska vinster för ett land att bedriva omfattande klinisk forskning.

Antalet påbörjade kliniska läkemedelsprövningar utförda av branschorganisationen för de forskande läkemedelsbolagen i Sverige, LIF, mer än halverades (- 69 procent) mellan 2004 och 2018.

Antal startade kliniska läkemedelsprövningar 2004–2018

Diagram som visar antal startade kliniska läkemedelsprövningar 2004–2018
Utveckling av påbörjade läkemedelsprövningar som bedrivs av branschorganisationen LIF:s medlemsföretag.

Utveckling har, som framgår av diagrammet ovan, pågått under lång tid. Flera intressenter, däribland Cancerfonden, har uppmärksammat och varnat för att den kliniska forskningen minskar i omfattning, inte minst för att patienter går miste om snabb tillgång till nya läkemedel och innovativa behandlingar. Även antalet förfrågningar från läkemedelsindustrin till sjukvården om att få inleda studier fortsätter att minska i rask takt.

Mer fokus på forskning behövs

Det finns flera samverkande faktorer till att antalet kliniska prövningar minskat. En av bromsklossarna är sjukvårdens extrema produktionsfokus som gör att det inte sätts av tillräckligt med tid för forskning. Det leder i sin tur till att det blir karriärmässigt oattraktivt för läkare och andra yrkesgrupper att ägna sig åt forskning. Här finns en stor förbättringspotential. Sjukvårdens huvudmän (regionerna) borde lägga stor kraft på att flytta sitt fokus från vårdfabriker till kunskapsorganisationer. Om de misslyckas med detta är risken överhängande att vårdkvaliteten på sikt kommer att sjunka.

En annan uppenbart bidragande orsak till minskningen av kliniska prövningar är bristen på en stark inhemsk läkemedelsindustri. Mellan åren 2007 och 2017 minskade antalet årsarbeten inom industrin med över 60 procent och är nu nere i under 2 000.

Flera åtgärder behöver tas 

Att Sverige skulle lyckas återskapa en stark läkemedelsindustri med global konkurrenskraft är knappast troligt. Men behovet av att öka antalet kliniska prövningar i Sverige är stort. Det finns en lång rad åtgärder att vidta för att nå dit. 

Bilden av Sverige som en stark och framgångsrik forskningsnation är väl etablerad men vilar till stor del på historiska meriter. Trenden de senaste två decennierna är vikande.

En tydlig signal, utöver de ovan nämnda, är att de sammanlagda investeringarna i forskning och utveckling minskat under de senaste 20 åren. 2001 investerades medel motsvarande 3,9 procent av BNP i forskning och utveckling. 2017 var motsvarande andel nere i 3,3 procent, en minskning med 15 procent.

Forskare sitter i labb
Bilden av Sverige som en stark forskningsnation bygger övervägande på gamla meriter. De senaste två decennierna har omfattningen av forskning minskat. Foto: Melker Dahlstrand 

I en jämförande studie över den genomsnittliga investeringstillväxten i all forskning och utveckling under en tioårsperiod (2007–2016) i EU:s medlemsländer, kommer Sverige på plats 22 av 28 länder.

Tillsammans med ytterligare sex länder har Sverige haft en negativ tillväxt. Även om forskningen i Sverige i absoluta tal överstiger flera av länderna som haft högre tillväxt är detta en oroande faktor för framtiden. Att luta sig mot gamla framgångar leder till att man förr eller senare blir omsprungen.

Just i detta konstaterande ligger en stor del av problemets kärna. Sett till kvaliteten på svensk forskning, vid internationella jämförelser, är den än så länge konkurrenskraftig. Men med små volymer och låg eller obefintligt tillväxt är det en betydligt mer sårbar position än vad som framgår av tabellerna.

Ett varnande exempel 

Finland är ett varnande exempel på hur fort det kan gå när cancerforskningen rasar. Mellan åren 2000 och 2002 rankades finsk cancerforskning som tredje bäst i världen i termer av länder med högst andel fraktionerade publikationer (vetenskapliga artiklar) som citerats av andra forskare, ett vedertaget mått på kvalitet och genomslag.

2015–2017 hade Finland helt tappt sin position och halkat ner till 19:e plats. En djupare titt i statistiken visar att mellan 2000 och 2017 var tillväxten på finsk cancerforskning mer eller mindre obefintlig, bara 1 procents volymökning på 17 år.

Sveriges ställning internationellt 

Med det finländska exemplet i färskt minne kan det vara en poäng att titta på hur svensk cancerforskning utvecklats i ett internationellt perspektiv under samma period. Ur Vetenskapsrådets publikationsdatabas inom ämnet Oncology har vi fått fram en bibliometrisk analys av omfattning och kvalitet på den globala cancerforskningen. Det finns naturligtvis parametrar som inte syns i en publikationsdatabas men som ändå påverkar betydelsen av ett lands cancerforskning. Men bibliometri är en väletablerad mätmetod och indikatorerna är lika för alla.

Forskare håller låda med provrör
Under 2000-talet har Sverige tappat i både intensitet och kvalitet inom den medicinska forskningen. Foto: Melker Dahlstrand

Antalet publikationer mäter volymen på ett lands cancerforskning. Volymen säger egentligen ingenting om kvaliteten på forskningen annat än att den håller tillräckligt hög nivå för att publiceras i någon av de tidskrifter som ingår i databasen.

Samtidigt finns det en uppenbar koppling mellan kvantitet och kvalitet. En hög forskningsaktivitet innebär att sannolikheten för att nå goda resultat ökar och inte minst är det ett mått på i vilken grad ett land medvetet satsar på forskning inom ett visst område. Länder med stor produktion återfinns i regel högt upp även i den kvalitativa rankningen, även om det finns undantag.

Tillväxten är blygsam

Sverige är det land som av de 20 mest producerande länderna tappat flest placeringar i rankningen av antalet publikationer. Från en nionde plats 2000–2002 till en 14:e plats 2015–2017.

Volymen på den svenska cancerforskningen minskar inte, men tillväxten är betydligt blygsammare än i de flesta andra länder. Bara tre länder: Israel, Storbritannien och Finland har samma eller lägre ökningstakt. Den genomsnittliga tillväxten för all cancerforskning i hela världen är cirka 6 procent per år.

Sjukvårdens kvalitet är ett direkt resultat av viljan och förmågan att bedriva och ta till sig ny forskning.

Motsvarande siffra för Sverige är knappt 2 procent. Den globala ökningstakten påverkas förstås av Kinas fullständigt explosionsartade tillväxt. Men även om man mäter varje enskilt land för sig hamnar Sverige på efterkälken. Sammantaget för hela perioden mellan 2000 och 2017 växte den svenska cancerforskningen med 27 procent medan länder som Schweiz, Frankrike, USA och Belgien hade en tillväxt runt 75 procent.

Andelen citerade publikationer

Att avgöra kvaliteten på cancerforskning är förstås ännu svårare än att mäta volymen. Men genom att titta på hur ofta en publikation citeras av andra forskare får man en god uppfattning om forskningens genomslag och relevans. Det mest robusta och rättvisande måttet över tid är att mäta hur stor andel av ett lands forskning som återfinns bland de 5 procent mest citerade publikationerna i databasen (andel topp 5). Det betyder att världsmedelvärdet är 5 procent och att ett land som exempelvis har en andel på 6 procent ligger 20 procent över världsmedelvärdet.

Under den senaste mätperioden, 2015–2017 har Sverige tappat ett par placeringar men ligger ganska stabilt på en andel på 3 procent, vilket innebär 40 procent under världsmedelvärdet. Finland har, som nämnts tidigare, rasat kraftigt medan länder som Tjeckien, Singapore och Italien ökat sina andelar betydligt.

Medicinsk forskning särskilt viktig 

Att ha en aktiv och omfattande forskning inom alla områden är av stor vikt för ett lands ekonomiska och sociala utveckling. Som ett mått på nationens vitalitet, ambition och framtidstro och som ett verktyg för att anpassa sig till en allt mer föränderlig omvärld.

Den medicinska forskningen är särskilt viktig eftersom det finns en tydlig och direkt koppling mellan aktiv forskning och god vård för patienterna. Med tanke på Sveriges vetenskapliga traditioner, höga utbildningsnivå och det politiska samförståndet kring vikten av forskning borde ambitionsnivån vara hög. Rimliga mål för cancerforskning är att Sverige bör ligga bland de tio bästa länderna i världen, och i den absoluta toppen när man relaterar till folkmängden.

Läkare tar ner en förpackning med läkemedel från hylla
Den medicinska forskningen är viktig, inte minst på grund av den direkta kopplingen mellan en aktiv forskning och hög vårdkvalitet. Foto: Melker Dahlstrand 

Sjukvården står redan i dag inför stora utmaningar och de kommer inte att minska under de kommande åren. Bara inom cancerområdet väntas antalet fall nå 100 000 per år om 20 år. För att möta den utvecklingen behövs mer forskning, inte mindre.

Varningssignalerna för att forskningsklimatet i Sverige försvagas talar sitt tydliga språk och har funnits under lång tid. Att vända trenden är fullt möjligt. En början till förändring är att acceptera det faktum att vi halkar efter i den internationella konkurrensen och att det krävs genomgripande åtgärder för att åter kunna växa som forskningsnation.