Sjukvård byggs på forskning

Vilken är den snabbaste vägen till cancersjukvård där forskning och vård är tätt sammanvävda? Jo, att Sveriges universitetssjukhus ackrediteras som cancercentrum via den europeiska cancer­organisationen, OECI. En modell som i decennier präglat de mest fram­gångsrika cancersjukhusen i världen.

Välkommen till Sveriges cancersjukvård 2029. Nuförtiden ingår landets sju universitetssjukhus i ett samarbetsnätverk av ackrediterade can­cercentrum, med stöd av länssjukhusen. Allting är tätt integrerat: behandlingar, diagnostik, forskning, kvalitetsutvärdering, utbildning och prevention.

Personalen använder sig flitigt av internationella patientdatabaser och AI-base­rade kunskapsstöd. I uppdragsbeskrivningen ingår fortbildning med regelbunden examina­tion, och att delta i forskningsprojekt. Forskning visar sig i lönekuvertet.

Hemsjukvård och digitala lösningar

Patienterna tillbringar – om de så önskar – en större del av behandlingstiden hemma, men står alltid i kontakt med personal via hembesök eller digitalt. Behandlande läkare håller noga uppsikt över om det pågår någon klinisk prövning av en ny, innovativ behandling – alla som kan ska få chansen att delta.

Industri och sjukvård delar risk

Den svenska cancersjukvården ingår i ett tätt europeiskt samarbete, med standardiserade metoder, utbyte av personal, gemensamt omhändertagande av ovanliga diagnoser samt – inte minst – kontinuerlig delning av studie- och kvalitetsdata. Indu­strin och sjukvården har utvecklat riskdel­ningsmodeller där priset på nya läkemedel anpassas efter behandlingseffekt i olika patientgrupper.

De offentliga sjukhusen köper utvalda tjänster från privata aktörer som erbjuder högspecialiserade metoder för behandling och laboratorieanalys. Sveriges och EUs myndigheter verkar nära universitetssjukhusen för ett snabbare och smidigare samarbete när det gäller införande av nya läkemedel och ny teknik.

Sjukvårdsteam vid patientsäng.
Foto: Melker Dahlstrand

Från vårdfabrik till kunskapsorganisation

Så kan man tänka sig att cancersjukvården ser ut om tio år om alla aktörer låter sig ledas av visionen ”från vårdfabrik till kunskapsorga­nisation”. Det skulle överensstämma med den svenska självbilden av ett land som ligger långt framme inom forskning, teknik och medicin, och att själva samhällsutvecklingen bygger på vetenskaplig evidens och ingenjörskonst.

Men är det verkligen dit sjukvården är på väg? Den medicinska forskningen i Sverige befinner sig i en vikande trend; bland annat har antalet kliniska prövningar halverats på ett par decennier. Utvecklingen pekar snarare på att sjukvården tvingas in i ett allt snävare produktionstänkande där patientnära forskning, som exempelvis kliniska läkemedelsprövningar, får mindre och mindre utrymme.

Vägen öppen

En oroande klyfta har öppnat sig mellan det of­fentliga samtalet kring forskning och verklighetens villkor. En allt klarare målbild avtecknar sig, men det stora, genomgripande initiativet till förändring låter ännu vänta på sig. Vägen ligger med andra ord öppen för de beslutsfattare och politiker som menar allvar med att ge bättre förutsättningar för den kliniska forskningen och därmed säkerställa en kontinuerlig kvalitetshöj­ning på den svenska sjukvården.