Kliniska behov styr min forskning

Går det att diagnostisera och kategorisera bukspottkörtelcancer i ett tidigare skede? Den frågan försöker Malin Sund, kirurg med stort intresse för tumörbiologi, besvara tillsammans med sina kolleger.

Kvinna i operationssal tar på ett munskydd.
Malin Sunds forskning är inriktad på att hitta nya tumörmarkörer för bukspottkörtelcancer. Målet är att kunna ställa tidigare diagnos och därmed bota fler. Foto Melker Dahlstrand.

– Vår forskning är inriktad på att hitta nya biomarkörer som signalerar närvaron av cancer i bukspottkörteln. Det skulle kunna göra det möjligt att ställa en tidigare diagnos och därmed bota fler, säger Malin Sund, professor i kirurgi och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. 

Byggt upp biobank

Hennes forskargrupp har byggt upp kliniska databaser och biobanker under många år. Detta  gör det bland annat möjligt att utforma studier där man kan ”spåra sjukdomen” genom att jämföra lagrade blodprover från cancerpatienter med prover från friska personer. Det man då försöker finna svar på är alltså vad som fanns i blodet ett par år, eller månader, innan tumören började bildas. Ämnen som undersöks kan vara proteiner, nedbrytningsprodukter från ämnesomsättningen och mikro-RNA.

– Dessutom har vi systematiskt samlat in vävnadsprover från alla som opererats under flera år. Detta kan man använda för att studera tumörerna och utvärdera nya markörer.

Brygga mellan labb och klinik

Malin Sund läste medicin i finska Uleåborg (Oulu) och blev under studietiden intresserad av grundforskning. Parallellt med läkarutbildningen forskade hon om bindväv och kollagen och hon försvarade sin avhandling 2001. Efter en postdoc på Harvard University i Boston kom hon till Umeå för en specialistutbildning i kirurgi, blev docent och började bygga upp en egen forskargrupp.

Gruppens fokus är utpräglad translationell. På Kirurgcentrum vid Norrlands universitetssjukhus bygger de en brygga mellan laboratoriet och kliniken.

– När jag och mina kolleger opererar tar vi vara på vävnad som vi sedan tar till labbet där andra kolleger börjar jobba på dem för att snabbt kunna adressera kliniskt relevanta frågor och validera dem, säger hon.

Diagnos ställs sent

Malin Sund är bekymrad över att överlevnaden vid bukspottkörtelcancer inte har förbättrats nämnvärt på 30 år, och att dödligheten fortfarande är mycket hög.

– Detta beror till stor del på att de flesta patienter, 70 procent, har en spridd sjukdom när diagnosen ställs. Vi måste hitta bättre metoder så att vi kan ställa diagnos tidigare i förloppet, säger Malin Sund. Sen är det något jag har grunnat länge på inom kliniken: Jag tycker att den stadieindelning som vi använder inte överensstämmer särskilt väl med verkligheten och den reflekterar inte tumörbiologin. Den baseras till största delen på medicinsk bildteknik, men det som ser operabelt ut på en MR-bild kan i själva verket representera en cancersjukdom med väldigt dålig överlevnadsprognos.

Svagheter sporrar

Men det är precis sådana svagheter i dagens hantering av cancerfall som sporrar Malin Sund som forskare. Eller som hon uttrycker det: ”Det är behoven i den kliniska verksamheten som styr min forskning”.

– Vi är ständigt inne på att förbättra det som brister inom det kliniska. I dag saknar vi inte bara bra tumörmarkörer – vi har inte heller så kallade prediktiva markörer som kan ge oss en uppfattning av hur väl en patient svarar på en given behandling.

Samarbete om bukspottkörtelcancer

I dag är Umeå något av en nod för forskning kring bukspottkörtelcancer, vilket gör att det finns många samarbeten. Men Malin Sunds grupp driver även projekt med forskare och kliniker i hela landet.

– Internationellt sett samarbetar vi med forskare i flera länder. Själv ingår jag i ledningsgruppen för Pancreas 2000 som är ett europeiskt utbildningsprogram för unga forskare inom fältet. Dessutom deltar jag i ett flertal studier kring epidemiologi och biomarkörer inom ramen för internationella konsortier med namn som EPIC, PanScan och PanC4.

Malin Sund tycker det är generellt svårt för klinisk forskning att få det utrymme den kräver inom hälso- och sjukvårdens vardag. Fler patienter borde inkluderas i studier och mer vårdpersonal borde delta i forskningsprojekt. Forskarutbildning och translationell forskning gagnar hela systemet och måste ses som en investering, inte som en börda.

– Tyvärr är det produktionen som styr inom vården, inte vetenskapen. Men det medicinska fältet kan aldrig röra sig framåt om man inte hela tiden bygger vidare på den forskning som den vilar på.


Kvinna i röd jacka i skog.
Foto Melker Dahlstrand.

Om Malin Sund

Forskningsfokus: Hitta nya biomarkörer för bukspottkörtelcancer – dels för tidig diagnos, dels för säkrare prognosbedömning.

Professionell profil: Praktiserande kirurg och överläkare med inriktning på cancerkirurgi samt tvärvetenskaplig forskningsledare.

Vetenskaplig miljö: Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap – sju enheter med lokaler vid Norrlands universitetssjukhus.

Exempel på internationellt samarbete: European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) och Pancreatic Cancer Cohort Consortium (PanScan).

Vad behövs för effektivare forskningssamarbete?

  • Skapa större långsiktighet i finansieringssystemet. I dag måste forskningsledare lägga orimligt mycket tid på att söka anslag.
  • Stötta de kliniska forskarmiljöerna.
  • Se till att all data och allt biologiskt material som samlas in inom ramen för kvalitetsregister, sjukvård och biobanker verkligen utnyttjas på ett optimalt sätt.