Mattias Carlsten och hans team utvecklar en helt ny cancerbehandling. Nu fokuserar de på att hjälpa personer med allvarlig leukemi, men terapin kan förmodligen anpassas mot andra cancerformer. Här berättar Mattias Carlsten om sitt arbete och hur viktiga Cancerfondens givare är.
– Ja, för vi fokuserar nu på en aggressiv typ av leukemi, som i dagsläget kräver en ytterst intensiv cellgiftsbehandling. Och många gånger går den ändå inte att bota, säger Mattias Carlsten.
– Vi tycker att det är intressant med en typ av vita blodkroppar som kallas NK-celler. Att ge ett tillskott av sådana celler till leukemidrabbade verkar, enligt tidigare forskning, kunna göra nytta mot sjukdomen. Men effekten är begränsad. Därför har vi utvecklat en förbättrad version av NK-cellerna.

NK-celler är en typ av vita blodkroppar som är duktiga på att döda sjuka celler i kroppen. Problemet är att just cancerceller ofta lyckas ”gömma sig” från dem. Men där tror Mattias Carlsten att det finns en lösning.
– Vi har lyckats ge dem egenskaper som gör att de överlever längre och blir bättre på att söka upp cancercellerna i kroppen. På så sätt både ökar och förlängs NK-cellernas effekt, säger Mattias Carlsten.
Han säger att det är som att de har skapat en sorts biologiska drönare. De åker runt i kroppen och letar cancerceller att döda. Utan att röra frisk vävnad.
– I laboratorieexperiment har vi kunnat visa att den här idén fungerar. Nu satsar vi för fullt på att testa vår nya behandling på riktiga patienter.

– För att få alla tillstånd behövs omfattande förberedelser, inte minst för att vår metod är så ny. Det är väldigt resurskrävande. Men att starta en klinisk prövning är det enda sättet för oss att föra utvecklingen framåt.

Forskargruppens resultat hittills är lovande. Om allt går bra kan det bli en ny behandling som gör att fler överlever sin sjukdom – och minskar behovet av tunga cellgiftsbehandlingar.
– Cancerfondens givare har redan varit helt avgörande för vårt arbete. Vi har kommit långt i utvecklingen av en helt ny leukemibehandling. Och om den visar sig fungera så kommer den förhoppningsvis också gå att modifiera, för att i framtiden kunna angripa fler cancerformer.
Vi är väldigt hoppfulla, säger Mattias Carlsten.
