Riskbedömningar kan rädda liv

Swisha en rosa gåva

Fredrik Strands forskargrupp utvecklar metoder som skulle kunna komplettera screeningen för bröstcancer – alltså de regelbundna undersökningarna med mammografi. Här berättar han mer om teamets arbete. Målet är att fler tumörer ska upptäckas i tid, medan sjukdomen fortfarande går att bota.

Swisha en rosa gåva

Fungerar inte screeningen?

– Jo, den har haft stor betydelse för att öka överlevnaden i bröstcancer. Men ungefär 30 procent av fallen upptäcks fortfarande av den drabbade själv, exempelvis genom att känna en knöl i bröstet. Vi tror att det går att minska den siffran till några få procent.

Läkare på sjukhus

Hur skulle en så stor förbättring kunna bli möjlig?

– Genom att utveckla en metod som kan se vem som har störst sannolikhet att få bröstcancer i framtiden. Mitt team har redan tagit fram ett AI-verktyg som kan analysera mammografibilder och identifiera vem som har flera gånger högre risk än genomsnittet att insjukna.

Ni vill alltså kunna förutsäga vem som blir sjuk?

– Precis. Och nu tar vi nästa steg. Dels ska vi förbättra vår AI ytterligare. Och dels ska vi testa att kombinera den med en annan riskmodell, som utgår från personers genetiska information. Ju bättre förutsägelser, desto fler kan få vård i rätt tid.

illustration av bröst som är i mammografi-apparat

Modern teknik i kampen mot bröstcancer

Forskargruppen utvecklar ett AI-verktyg som kan läsa av mammografibilder och se vilka som har extra hög risk att drabbas av bröstcancer. De vill också vässa riskbedömningen ytterligare, genom att kombinera AI:n med genetisk analys.

När kan det bli verkligehet?

– Om allt går enligt plan skulle den här metoden kunna börja utvärderas i vården redan om fem år.

På vilket sätt kan det här leda till bättre vård?

– Tanken är att vår metod ska kunna komplettera screeningen, så att den blir mer individanpassad och därmed bättre på att hitta bröstcancer. Om vårt verktyg bedömer att någon har hög risk skulle den personen kunna gå på tätare kontroller eller erbjudas mer avancerade undersökningar.

Du är också läkare, hur påverkar det dig som forskare?

– Jag arbetar som röntgenläkare inom bröstcancervården och är därför ofta den första som vet att en person är sjuk. Och ibland ser jag direkt att vi har upptäckt cancer för sent. Sådana mörka upplevelser ger mig en stark drivkraft i forskningen.

Stor potential

Tanken är att forskargruppens metod ska komplettera screeningen för bröstcancer, så att fler fall upptäcks i tid. Dessutom innebär bättre riskbedömningar att de med låg risk kan slippa onödiga undersökningar.