Det sägs att ”en mamma är alltid en mamma” men för oss var du så mycket mer än så. Vår största trygghet i livet, största kärlek och vår största inspiration. En förebild vi såg upp till. Vi vet att du aldrig var rädd för döden, det pratade vi om många gånger men du var rädd för att lämna oss och allting runt omkring, att du inte skulle hinna med allt du ville uppleva för du älskade livet. Hur ska vi kunna leva nu när du inte gör det? Någonstans har vi vetat att vår tid tillsammans var begränsad, men hur förbereder man sig för det? Du skulle ju varit med den dagen Tilda gifter sig, skaffar egna barn och du skulle blivit mormor 4 gången gillt. Eller när Ida når sina mål med hundarna och när dina barnbarn tar studenten och Kelly blir champion. Vi hoppas ändå att du är med oss och får uppleva allt det där på avstånd och att vi känner din närvaro. Varje människa som har träffat dig har du gjort ett avtryck på, för det är sån du var. Du prioriterade alla andra framför dig själv oavsett hur du än har mått under dessa år. Du lyste upp ett helt rum och fångade in det tills varje pris. Du förgylllde våra och andras dagar med hela ditt sätt att vara. Din humor, din snällhet, din värme, lyhördhet, envishet och närvaro och ditt skratt. Vi kunde skratta så tårarna sprutade. Vi har många minnen tillsammans men det största vi alltid kommer bära med oss är när vi satt på varsin sida av sängen och fick kontakt med dig 24h timmar innan ditt liv tog slut. Du kollade upp och sa hej. Vi viskade att vi älskar dig, vi skojade med dig om vem som älskar dig mest, Tilda eller Ida. Vi frågade om du ville ha popcorn för vi satt och tittade på dig som om det vore en bio, du skrattade till. Vi pussade dig på kinden och du pussade tillbaka. Vi sa att det är okej att släppa taget och att vi kommer ses på andra sidan och du nickade och somnade om igen. Mamma, vi har många minnen vi kan dela med oss men resterande väljer vi att behålla för oss själva, bevarar dem mellan oss tre. Vi minns dem med kärlek, värme och glädje. Vi hoppas du har fått lugn och ro. Du behöver inte ha ont längre, du kan träna hund uppe i himmelen hur mycket du vill och slippa oroa dig över vad som kommer härnäst. Vi saknar dig. Saknar dina kramar som bara du kunde ge. Komma hem till dig och du ligger på soffan och säger hej, frågar hur vi mår och vad vi har gjort under dagen. Nu ekar istället ditt hus och vårt liv i tystnad och tomhet. Vi förlorade inte bara vår mamma, du var även en dotter, syster, faster, mormor, vän, fru, hunduppfödare och så mycket mer. Med varje soluppgång och solnedgång kommer vi att minnas din röst, ditt skratt, dina dåliga skämt, dina varma händer, sättet du tog ditt sista andetag på, livet du levde och sörja livet du inte fick. När världen glömmer så kommer vi ihåg. Vi ses sen mamma, vi älskar dig ❤️
28 maj 2025
1
Det sägs att ”en mamma är alltid en mamma” men för oss var du så mycket mer än så. Vår största trygghet i livet, största kärlek och vår största inspiration. En förebild vi såg upp till. Vi vet att du aldrig var rädd för döden, det pratade vi om många gånger men du var rädd för att lämna oss och allting runt omkring, att du inte skulle hinna med allt du ville uppleva för du älskade livet. Hur ska vi kunna leva nu när du inte gör det? Någonstans har vi vetat att vår tid tillsammans var begränsad, men hur förbereder man sig för det? Du skulle ju varit med den dagen Tilda gifter sig, skaffar egna barn och du skulle blivit mormor 4 gången gillt. Eller när Ida når sina mål med hundarna och när dina barnbarn tar studenten och Kelly blir champion. Vi hoppas ändå att du är med oss och får uppleva allt det där på avstånd och att vi känner din närvaro. Varje människa som har träffat dig har du gjort ett avtryck på, för det är sån du var. Du prioriterade alla andra framför dig själv oavsett hur du än har mått under dessa år. Du lyste upp ett helt rum och fångade in det tills varje pris. Du förgylllde våra och andras dagar med hela ditt sätt att vara. Din humor, din snällhet, din värme, lyhördhet, envishet och närvaro och ditt skratt. Vi kunde skratta så tårarna sprutade. Vi har många minnen tillsammans men det största vi alltid kommer bära med oss är när vi satt på varsin sida av sängen och fick kontakt med dig 24h timmar innan ditt liv tog slut. Du kollade upp och sa hej. Vi viskade att vi älskar dig, vi skojade med dig om vem som älskar dig mest, Tilda eller Ida. Vi frågade om du ville ha popcorn för vi satt och tittade på dig som om det vore en bio, du skrattade till. Vi pussade dig på kinden och du pussade tillbaka. Vi sa att det är okej att släppa taget och att vi kommer ses på andra sidan och du nickade och somnade om igen. Mamma, vi har många minnen vi kan dela med oss men resterande väljer vi att behålla för oss själva, bevarar dem mellan oss tre. Vi minns dem med kärlek, värme och glädje. Vi hoppas du har fått lugn och ro. Du behöver inte ha ont längre, du kan träna hund uppe i himmelen hur mycket du vill och slippa oroa dig över vad som kommer härnäst. Vi saknar dig. Saknar dina kramar som bara du kunde ge. Komma hem till dig och du ligger på soffan och säger hej, frågar hur vi mår och vad vi har gjort under dagen. Nu ekar istället ditt hus och vårt liv i tystnad och tomhet. Vi förlorade inte bara vår mamma, du var även en dotter, syster, faster, mormor, vän, fru, hunduppfödare och så mycket mer. Med varje soluppgång och solnedgång kommer vi att minnas din röst, ditt skratt, dina dåliga skämt, dina varma händer, sättet du tog ditt sista andetag på, livet du levde och sörja livet du inte fick. När världen glömmer så kommer vi ihåg. Vi ses sen mamma, vi älskar dig ❤️
28 feb 2025
Det sägs att ”en mamma är alltid en mamma” men för oss var du så mycket mer än så. Vår största trygghet i livet, största kärlek och vår största inspiration. En förebild vi såg upp till. Vi vet att du aldrig var rädd för döden, det pratade vi om många gånger men du var rädd för att lämna oss och allting runt omkring, att du inte skulle hinna med allt du ville uppleva för du älskade livet. Hur ska vi kunna leva nu när du inte gör det? Någonstans har vi vetat att vår tid tillsammans var begränsad, men hur förbereder man sig för det? Du skulle ju varit med den dagen Tilda gifter sig, skaffar egna barn och du skulle blivit mormor 4 gången gillt. Eller när Ida når sina mål med hundarna och när dina barnbarn tar studenten och Kelly blir champion. Vi hoppas ändå att du är med oss och får uppleva allt det där på avstånd och att vi känner din närvaro. Varje människa som har träffat dig har du gjort ett avtryck på, för det är sån du var. Du prioriterade alla andra framför dig själv oavsett hur du än har mått under dessa år. Du lyste upp ett helt rum och fångade in det tills varje pris. Du förgylllde våra och andras dagar med hela ditt sätt att vara. Din humor, din snällhet, din värme, lyhördhet, envishet och närvaro och ditt skratt. Vi kunde skratta så tårarna sprutade. Vi har många minnen tillsammans men det största vi alltid kommer bära med oss är när vi satt på varsin sida av sängen och fick kontakt med dig 24h timmar innan ditt liv tog slut. Du kollade upp och sa hej. Vi viskade att vi älskar dig, vi skojade med dig om vem som älskar dig mest, Tilda eller Ida. Vi frågade om du ville ha popcorn för vi satt och tittade på dig som om det vore en bio, du skrattade till. Vi pussade dig på kinden och du pussade tillbaka. Vi sa att det är okej att släppa taget och att vi kommer ses på andra sidan och du nickade och somnade om igen. Mamma, vi har många minnen vi kan dela med oss men resterande väljer vi att behålla för oss själva, bevarar dem mellan oss tre. Vi minns dem med kärlek, värme och glädje. Vi hoppas du har fått lugn och ro. Du behöver inte ha ont längre, du kan träna hund uppe i himmelen hur mycket du vill och slippa oroa dig över vad som kommer härnäst. Vi saknar dig. Saknar dina kramar som bara du kunde ge. Komma hem till dig och du ligger på soffan och säger hej, frågar hur vi mår och vad vi har gjort under dagen. Nu ekar istället ditt hus och vårt liv i tystnad och tomhet. Vi förlorade inte bara vår mamma, du var även en dotter, syster, faster, mormor, vän, fru, hunduppfödare och så mycket mer. Med varje soluppgång och solnedgång kommer vi att minnas din röst, ditt skratt, dina dåliga skämt, dina varma händer, sättet du tog ditt sista andetag på, livet du levde och sörja livet du inte fick. När världen glömmer så kommer vi ihåg. Vi ses sen mamma, vi älskar dig ❤️
30 dec 2024
Det sägs att ”en mamma är alltid en mamma” men för oss var du så mycket mer än så. Vår största trygghet i livet, största kärlek och vår största inspiration. En förebild vi såg upp till. Vi vet att du aldrig var rädd för döden, det pratade vi om många gånger men du var rädd för att lämna oss och allting runt omkring, att du inte skulle hinna med allt du ville uppleva för du älskade livet. Hur ska vi kunna leva nu när du inte gör det? Någonstans har vi vetat att vår tid tillsammans var begränsad, men hur förbereder man sig för det? Du skulle ju varit med den dagen Tilda gifter sig, skaffar egna barn och du skulle blivit mormor 4 gången gillt. Eller när Ida når sina mål med hundarna och när dina barnbarn tar studenten och Kelly blir champion. Vi hoppas ändå att du är med oss och får uppleva allt det där på avstånd och att vi känner din närvaro. Varje människa som har träffat dig har du gjort ett avtryck på, för det är sån du var. Du prioriterade alla andra framför dig själv oavsett hur du än har mått under dessa år. Du lyste upp ett helt rum och fångade in det tills varje pris. Du förgylllde våra och andras dagar med hela ditt sätt att vara. Din humor, din snällhet, din värme, lyhördhet, envishet och närvaro och ditt skratt. Vi kunde skratta så tårarna sprutade. Vi har många minnen tillsammans men det största vi alltid kommer bära med oss är när vi satt på varsin sida av sängen och fick kontakt med dig 24h timmar innan ditt liv tog slut. Du kollade upp och sa hej. Vi viskade att vi älskar dig, vi skojade med dig om vem som älskar dig mest, Tilda eller Ida. Vi frågade om du ville ha popcorn för vi satt och tittade på dig som om det vore en bio, du skrattade till. Vi pussade dig på kinden och du pussade tillbaka. Vi sa att det är okej att släppa taget och att vi kommer ses på andra sidan och du nickade och somnade om igen. Mamma, vi har många minnen vi kan dela med oss men resterande väljer vi att behålla för oss själva, bevarar dem mellan oss tre. Vi minns dem med kärlek, värme och glädje. Vi hoppas du har fått lugn och ro. Du behöver inte ha ont längre, du kan träna hund uppe i himmelen hur mycket du vill och slippa oroa dig över vad som kommer härnäst. Vi saknar dig. Saknar dina kramar som bara du kunde ge. Komma hem till dig och du ligger på soffan och säger hej, frågar hur vi mår och vad vi har gjort under dagen. Nu ekar istället ditt hus och vårt liv i tystnad och tomhet. Vi förlorade inte bara vår mamma, du var även en dotter, syster, faster, mormor, vän, fru, hunduppfödare och så mycket mer. Med varje soluppgång och solnedgång kommer vi att minnas din röst, ditt skratt, dina dåliga skämt, dina varma händer, sättet du tog ditt sista andetag på, livet du levde och sörja livet du inte fick. När världen glömmer så kommer vi ihåg. Vi ses sen mamma, vi älskar dig ❤️
30 sep 2024
1
Det sägs att ”en mamma är alltid en mamma” men för oss var du så mycket mer än så. Vår största trygghet i livet, största kärlek och vår största inspiration. En förebild vi såg upp till. Vi vet att du aldrig var rädd för döden, det pratade vi om många gånger men du var rädd för att lämna oss och allting runt omkring, att du inte skulle hinna med allt du ville uppleva för du älskade livet. Hur ska vi kunna leva nu när du inte gör det? Någonstans har vi vetat att vår tid tillsammans var begränsad, men hur förbereder man sig för det? Du skulle ju varit med den dagen Tilda gifter sig, skaffar egna barn och du skulle blivit mormor 4 gången gillt. Eller när Ida når sina mål med hundarna och när dina barnbarn tar studenten och Kelly blir champion. Vi hoppas ändå att du är med oss och får uppleva allt det där på avstånd och att vi känner din närvaro. Varje människa som har träffat dig har du gjort ett avtryck på, för det är sån du var. Du prioriterade alla andra framför dig själv oavsett hur du än har mått under dessa år. Du lyste upp ett helt rum och fångade in det tills varje pris. Du förgylllde våra och andras dagar med hela ditt sätt att vara. Din humor, din snällhet, din värme, lyhördhet, envishet och närvaro och ditt skratt. Vi kunde skratta så tårarna sprutade. Vi har många minnen tillsammans men det största vi alltid kommer bära med oss är när vi satt på varsin sida av sängen och fick kontakt med dig 24h timmar innan ditt liv tog slut. Du kollade upp och sa hej. Vi viskade att vi älskar dig, vi skojade med dig om vem som älskar dig mest, Tilda eller Ida. Vi frågade om du ville ha popcorn för vi satt och tittade på dig som om det vore en bio, du skrattade till. Vi pussade dig på kinden och du pussade tillbaka. Vi sa att det är okej att släppa taget och att vi kommer ses på andra sidan och du nickade och somnade om igen. Mamma, vi har många minnen vi kan dela med oss men resterande väljer vi att behålla för oss själva, bevarar dem mellan oss tre. Vi minns dem med kärlek, värme och glädje. Vi hoppas du har fått lugn och ro. Du behöver inte ha ont längre, du kan träna hund uppe i himmelen hur mycket du vill och slippa oroa dig över vad som kommer härnäst. Vi saknar dig. Saknar dina kramar som bara du kunde ge. Komma hem till dig och du ligger på soffan och säger hej, frågar hur vi mår och vad vi har gjort under dagen. Nu ekar istället ditt hus och vårt liv i tystnad och tomhet. Vi förlorade inte bara vår mamma, du var även en dotter, syster, faster, mormor, vän, fru, hunduppfödare och så mycket mer. Med varje soluppgång och solnedgång kommer vi att minnas din röst, ditt skratt, dina dåliga skämt, dina varma händer, sättet du tog ditt sista andetag på, livet du levde och sörja livet du inte fick. När världen glömmer så kommer vi ihåg. Vi ses sen mamma, vi älskar dig ❤️
28 apr 2025
Det sägs att ”en mamma är alltid en mamma” men för oss var du så mycket mer än så. Vår största trygghet i livet, största kärlek och vår största inspiration. En förebild vi såg upp till. Vi vet att du aldrig var rädd för döden, det pratade vi om många gånger men du var rädd för att lämna oss och allting runt omkring, att du inte skulle hinna med allt du ville uppleva för du älskade livet. Hur ska vi kunna leva nu när du inte gör det? Någonstans har vi vetat att vår tid tillsammans var begränsad, men hur förbereder man sig för det? Du skulle ju varit med den dagen Tilda gifter sig, skaffar egna barn och du skulle blivit mormor 4 gången gillt. Eller när Ida når sina mål med hundarna och när dina barnbarn tar studenten och Kelly blir champion. Vi hoppas ändå att du är med oss och får uppleva allt det där på avstånd och att vi känner din närvaro. Varje människa som har träffat dig har du gjort ett avtryck på, för det är sån du var. Du prioriterade alla andra framför dig själv oavsett hur du än har mått under dessa år. Du lyste upp ett helt rum och fångade in det tills varje pris. Du förgylllde våra och andras dagar med hela ditt sätt att vara. Din humor, din snällhet, din värme, lyhördhet, envishet och närvaro och ditt skratt. Vi kunde skratta så tårarna sprutade. Vi har många minnen tillsammans men det största vi alltid kommer bära med oss är när vi satt på varsin sida av sängen och fick kontakt med dig 24h timmar innan ditt liv tog slut. Du kollade upp och sa hej. Vi viskade att vi älskar dig, vi skojade med dig om vem som älskar dig mest, Tilda eller Ida. Vi frågade om du ville ha popcorn för vi satt och tittade på dig som om det vore en bio, du skrattade till. Vi pussade dig på kinden och du pussade tillbaka. Vi sa att det är okej att släppa taget och att vi kommer ses på andra sidan och du nickade och somnade om igen. Mamma, vi har många minnen vi kan dela med oss men resterande väljer vi att behålla för oss själva, bevarar dem mellan oss tre. Vi minns dem med kärlek, värme och glädje. Vi hoppas du har fått lugn och ro. Du behöver inte ha ont längre, du kan träna hund uppe i himmelen hur mycket du vill och slippa oroa dig över vad som kommer härnäst. Vi saknar dig. Saknar dina kramar som bara du kunde ge. Komma hem till dig och du ligger på soffan och säger hej, frågar hur vi mår och vad vi har gjort under dagen. Nu ekar istället ditt hus och vårt liv i tystnad och tomhet. Vi förlorade inte bara vår mamma, du var även en dotter, syster, faster, mormor, vän, fru, hunduppfödare och så mycket mer. Med varje soluppgång och solnedgång kommer vi att minnas din röst, ditt skratt, dina dåliga skämt, dina varma händer, sättet du tog ditt sista andetag på, livet du levde och sörja livet du inte fick. När världen glömmer så kommer vi ihåg. Vi ses sen mamma, vi älskar dig ❤️
30 jan 2025
Det sägs att ”en mamma är alltid en mamma” men för oss var du så mycket mer än så. Vår största trygghet i livet, största kärlek och vår största inspiration. En förebild vi såg upp till. Vi vet att du aldrig var rädd för döden, det pratade vi om många gånger men du var rädd för att lämna oss och allting runt omkring, att du inte skulle hinna med allt du ville uppleva för du älskade livet. Hur ska vi kunna leva nu när du inte gör det? Någonstans har vi vetat att vår tid tillsammans var begränsad, men hur förbereder man sig för det? Du skulle ju varit med den dagen Tilda gifter sig, skaffar egna barn och du skulle blivit mormor 4 gången gillt. Eller när Ida når sina mål med hundarna och när dina barnbarn tar studenten och Kelly blir champion. Vi hoppas ändå att du är med oss och får uppleva allt det där på avstånd och att vi känner din närvaro. Varje människa som har träffat dig har du gjort ett avtryck på, för det är sån du var. Du prioriterade alla andra framför dig själv oavsett hur du än har mått under dessa år. Du lyste upp ett helt rum och fångade in det tills varje pris. Du förgylllde våra och andras dagar med hela ditt sätt att vara. Din humor, din snällhet, din värme, lyhördhet, envishet och närvaro och ditt skratt. Vi kunde skratta så tårarna sprutade. Vi har många minnen tillsammans men det största vi alltid kommer bära med oss är när vi satt på varsin sida av sängen och fick kontakt med dig 24h timmar innan ditt liv tog slut. Du kollade upp och sa hej. Vi viskade att vi älskar dig, vi skojade med dig om vem som älskar dig mest, Tilda eller Ida. Vi frågade om du ville ha popcorn för vi satt och tittade på dig som om det vore en bio, du skrattade till. Vi pussade dig på kinden och du pussade tillbaka. Vi sa att det är okej att släppa taget och att vi kommer ses på andra sidan och du nickade och somnade om igen. Mamma, vi har många minnen vi kan dela med oss men resterande väljer vi att behålla för oss själva, bevarar dem mellan oss tre. Vi minns dem med kärlek, värme och glädje. Vi hoppas du har fått lugn och ro. Du behöver inte ha ont längre, du kan träna hund uppe i himmelen hur mycket du vill och slippa oroa dig över vad som kommer härnäst. Vi saknar dig. Saknar dina kramar som bara du kunde ge. Komma hem till dig och du ligger på soffan och säger hej, frågar hur vi mår och vad vi har gjort under dagen. Nu ekar istället ditt hus och vårt liv i tystnad och tomhet. Vi förlorade inte bara vår mamma, du var även en dotter, syster, faster, mormor, vän, fru, hunduppfödare och så mycket mer. Med varje soluppgång och solnedgång kommer vi att minnas din röst, ditt skratt, dina dåliga skämt, dina varma händer, sättet du tog ditt sista andetag på, livet du levde och sörja livet du inte fick. När världen glömmer så kommer vi ihåg. Vi ses sen mamma, vi älskar dig ❤️
30 nov 2024
Tänk dig att du står vid havsstranden en sommarkväll och ser en vacker farkost som förbereds för avfärd. Seglen hissas. När kvällsbrisen kommer fylls seglen och båten glider ut på det öppna havet. Du följer den med blicken när den far mot solnedgången. Den blir mindre och mindre, för att till slut försvinna som en liten prick vid horisonten. Då hör du någon vid din sida säga ”Nu har hon lämnat oss”. Lämnat oss för vad? Detta att hon allt blivit mindre och till slut försvunnit är ju bara som du ser det. I själva verket är hon lika stor och vacker som när hon låg vid stranden. Just när du hör rösten som säger att hon lämnat oss, finns det kanske någon på en annan strand som ser henne dyka upp vid horisonten, någon som väntar på att få ta emot just henne när hon når sin nya hamn. Det är ett stort ögonblick att få vara med när skeppet lämnar hamnen efter en tid som på många sätt varit så arbetsam både för den som givit sig av och för alla som varit nära. Alla har gjort det de kunnat och orkat och det är en lättnad att få uppleva att allt gick bra till slut. Det kan kännas som om en liten sten har fallit från bröstet samtidigt som man börjar känna tomheten, saknaden och sorgen. ♥️
8 sep 2024
4
Det sägs att ”en mamma är alltid en mamma” men för oss var du så mycket mer än så. Vår största trygghet i livet, största kärlek och vår största inspiration. En förebild vi såg upp till. Vi vet att du aldrig var rädd för döden, det pratade vi om många gånger men du var rädd för att lämna oss och allting runt omkring, att du inte skulle hinna med allt du ville uppleva för du älskade livet. Hur ska vi kunna leva nu när du inte gör det? Någonstans har vi vetat att vår tid tillsammans var begränsad, men hur förbereder man sig för det? Du skulle ju varit med den dagen Tilda gifter sig, skaffar egna barn och du skulle blivit mormor 4 gången gillt. Eller när Ida når sina mål med hundarna och när dina barnbarn tar studenten och Kelly blir champion. Vi hoppas ändå att du är med oss och får uppleva allt det där på avstånd och att vi känner din närvaro. Varje människa som har träffat dig har du gjort ett avtryck på, för det är sån du var. Du prioriterade alla andra framför dig själv oavsett hur du än har mått under dessa år. Du lyste upp ett helt rum och fångade in det tills varje pris. Du förgylllde våra och andras dagar med hela ditt sätt att vara. Din humor, din snällhet, din värme, lyhördhet, envishet och närvaro och ditt skratt. Vi kunde skratta så tårarna sprutade. Vi har många minnen tillsammans men det största vi alltid kommer bära med oss är när vi satt på varsin sida av sängen och fick kontakt med dig 24h timmar innan ditt liv tog slut. Du kollade upp och sa hej. Vi viskade att vi älskar dig, vi skojade med dig om vem som älskar dig mest, Tilda eller Ida. Vi frågade om du ville ha popcorn för vi satt och tittade på dig som om det vore en bio, du skrattade till. Vi pussade dig på kinden och du pussade tillbaka. Vi sa att det är okej att släppa taget och att vi kommer ses på andra sidan och du nickade och somnade om igen. Mamma, vi har många minnen vi kan dela med oss men resterande väljer vi att behålla för oss själva, bevarar dem mellan oss tre. Vi minns dem med kärlek, värme och glädje. Vi hoppas du har fått lugn och ro. Du behöver inte ha ont längre, du kan träna hund uppe i himmelen hur mycket du vill och slippa oroa dig över vad som kommer härnäst. Vi saknar dig. Saknar dina kramar som bara du kunde ge. Komma hem till dig och du ligger på soffan och säger hej, frågar hur vi mår och vad vi har gjort under dagen. Nu ekar istället ditt hus och vårt liv i tystnad och tomhet. Vi förlorade inte bara vår mamma, du var även en dotter, syster, faster, mormor, vän, fru, hunduppfödare och så mycket mer. Med varje soluppgång och solnedgång kommer vi att minnas din röst, ditt skratt, dina dåliga skämt, dina varma händer, sättet du tog ditt sista andetag på, livet du levde och sörja livet du inte fick. När världen glömmer så kommer vi ihåg. Vi ses sen mamma, vi älskar dig ❤️
28 mar 2025
Mamma. Eller mammi som jag brukade kalla dig. Snart har ett helt halv år gått. Tänker på dig varje dag. Saknar dig varje sekund. Saknar din röst. Saknar dina varma kramar. Saknar att få umgås med dig. Älskar dig så mycket. ❤️
29 jan 2025
Det sägs att ”en mamma är alltid en mamma” men för oss var du så mycket mer än så. Vår största trygghet i livet, största kärlek och vår största inspiration. En förebild vi såg upp till. Vi vet att du aldrig var rädd för döden, det pratade vi om många gånger men du var rädd för att lämna oss och allting runt omkring, att du inte skulle hinna med allt du ville uppleva för du älskade livet. Hur ska vi kunna leva nu när du inte gör det? Någonstans har vi vetat att vår tid tillsammans var begränsad, men hur förbereder man sig för det? Du skulle ju varit med den dagen Tilda gifter sig, skaffar egna barn och du skulle blivit mormor 4 gången gillt. Eller när Ida når sina mål med hundarna och när dina barnbarn tar studenten och Kelly blir champion. Vi hoppas ändå att du är med oss och får uppleva allt det där på avstånd och att vi känner din närvaro. Varje människa som har träffat dig har du gjort ett avtryck på, för det är sån du var. Du prioriterade alla andra framför dig själv oavsett hur du än har mått under dessa år. Du lyste upp ett helt rum och fångade in det tills varje pris. Du förgylllde våra och andras dagar med hela ditt sätt att vara. Din humor, din snällhet, din värme, lyhördhet, envishet och närvaro och ditt skratt. Vi kunde skratta så tårarna sprutade. Vi har många minnen tillsammans men det största vi alltid kommer bära med oss är när vi satt på varsin sida av sängen och fick kontakt med dig 24h timmar innan ditt liv tog slut. Du kollade upp och sa hej. Vi viskade att vi älskar dig, vi skojade med dig om vem som älskar dig mest, Tilda eller Ida. Vi frågade om du ville ha popcorn för vi satt och tittade på dig som om det vore en bio, du skrattade till. Vi pussade dig på kinden och du pussade tillbaka. Vi sa att det är okej att släppa taget och att vi kommer ses på andra sidan och du nickade och somnade om igen. Mamma, vi har många minnen vi kan dela med oss men resterande väljer vi att behålla för oss själva, bevarar dem mellan oss tre. Vi minns dem med kärlek, värme och glädje. Vi hoppas du har fått lugn och ro. Du behöver inte ha ont längre, du kan träna hund uppe i himmelen hur mycket du vill och slippa oroa dig över vad som kommer härnäst. Vi saknar dig. Saknar dina kramar som bara du kunde ge. Komma hem till dig och du ligger på soffan och säger hej, frågar hur vi mår och vad vi har gjort under dagen. Nu ekar istället ditt hus och vårt liv i tystnad och tomhet. Vi förlorade inte bara vår mamma, du var även en dotter, syster, faster, mormor, vän, fru, hunduppfödare och så mycket mer. Med varje soluppgång och solnedgång kommer vi att minnas din röst, ditt skratt, dina dåliga skämt, dina varma händer, sättet du tog ditt sista andetag på, livet du levde och sörja livet du inte fick. När världen glömmer så kommer vi ihåg. Vi ses sen mamma, vi älskar dig ❤️
30 okt 2024
En text jag skrev när vi var samlade hos dig ända in i slutet. ❤️ Allt är tyst. Jag hör TV i bakgrunden. Det är dressyr på tv, ett program du gillar och titta på. Jag är här, Ida är här. Mormor & morfar är här. Henrik din bror är här. Vi alla sitter ner. Lyssnar på dina andetag. Kommer det sista tas nu? Livet inom dessa 4 väggar står still, medan livet utanför flyter på. Grannen sågar någonting till sitt hus, posten kommer i brevlådan, barn leker utanför. Selma kommer. Hon vill säga hejdå till mormor men vågar inte känna på dig när hon kommer. Tycker att du ser annorlunda ut. ”Kommer mormor leva i 8 dagar?” Jag tror hon kommer leva i 10 dagar”. Så liten kropp med så många funderingar. Vågar inte krama dig men säger ”hejdå mormor” och klappar dig på kinden när hon ska gå. Vi alla sitter här. Trötta, tårarna rinner mellan varven, någon försöker dra ett dåligt skämt för lätta på stämningen. Någon går ut för ta ett bloss, i tron om att det kanske hjälper? Hjälper för stunden att trycka bort sina känslor och gråten i halsen. Vi alla är här.. Vi alla säger att vi älskar dig och klappar dig på kinden och hoppas på att du hör oss. Mormor och morfar är påväg att förlora sitt barn, jag och Ida är påväg att förlora vår mamma.. Vår mamma som satte oss till världen, vår mamma som vi har skrattat, gråtit, stöttat, bråkat, tetas med.. och nu håller du sakta på att försvinna ifrån oss.. 🕊️
8 sep 2024
8
Postadress
Besöksadress
Org.Nr
Ge en gåva
Kontakt
+(46) 10-199 10 10
