Pressreleaser
Publicerad
14 mar 2017

Personalkris inom cancervården

Det råder akut underbemanning på 17 av landets 18 onkologikliniker. Stängda vårdavdelningar, indragna vårdplatser och uppskjutna behandlingar är några av konsekvenserna av det dystra personalläget i svensk cancervård. Det visar en ny granskning i Cancerfondsrapporten som Cancerfonden publicerar i dag.

Situationen är mycket allvarlig och tyvärr är det patienterna och personalen som drabbas. De betalar ett högt pris för underbemanningen inom cancervården. Det är helt oacceptabelt

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden

— Situationen är mycket allvarlig och tyvärr är det patienterna och personalen som drabbas. De betalar ett högt pris för underbemanningen inom cancervården. Det är helt oacceptabelt, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Sammanställningen av personalläget på landets onkologikliniker visar att det saknas personal till drygt 440 heltidstjänster i dagsläget. Det innebär att var femte tjänst är obesatt. Parallellt med den kraftiga underbemanningen på klinikerna väntar stora pensionsavgångar, då 20 procent av alla verksamma onkologer är 60 år eller äldre. Det visar en rapport framtagen av Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, IHE, till årets Cancerfondsrapport.

För att hantera situationen tvingas verksamheterna lappa och laga med rådande resurser. Pensionerade läkare kallas in och personal arbetar övertid varje vecka, samtidigt måste antalet patienter som läggs in på vårdavdelningarna begränsas. Underbemanningen skapar en pressad arbetsmiljö för personalen med utmattning och sjukskrivningar som följd. Den höga arbetsbelastningen leder även till svårigheter att nyrekrytera och sämre utbildningsmöjligheter för de anställda.

Hela 75 procent av verksamhetscheferna som uppger personalbrist konstaterar att den är så omfattande att den på flera områden får negativa konsekvenser för cancerpatienterna. De vittnar om stängda vårdavdelningar, överbeläggningar, indragna vårdplatser och uppskjutna behandlingar.

Förutom att det påverkar omhändertagandet av patienterna riskerar även satsningarna som redan gjorts för att korta väntetiderna och höja vårdkvaliteten att falla platt till marken.

I flera år har vårdpersonal, patienter, myndigheter, statliga utredningar och intresseorganisationer varnat för den rådande personalbristen. Cancerfondens granskning visar att situationen trots dessa varningar inte har blivit bättre, tvärtom går utvecklingen åt fel håll. 70 procent av verksamhetscheferna anser att personalsituation är sämre i dag, eller lika dålig, som den var för fem år sedan.

— Dagens system med 21 självstyrande landsting står på flera sätt i vägen för en effektiv och jämlik cancervård.  Det är tydligt att landstingen inte klarar av att lösa den akuta personalbristen på egen hand. För att komma till rätta med problemen krävs en starkare nationell styrning, avslutar Ulrika Årehed Kågström.

 

Personalbrist i siffror
17 av 18 verksamhetschefer på onkologiklinikerna upplever personalbrist. Störst är bristen på specialistsjuksköterskor inom onkologi, 145 heltidstjänster saknas, vilket motsvarar närmare 30 procent av behovet. Även sjuksköterskor inom strålbehandling och sjuksköterskor utan vidareutbildning är för få, 17 respektive 13 procent fattas för en bra bemanning. 77 läkartjänster med inriktning onkologi saknas, det innebär 17 procent av behovet.

Om rapporten
Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, IHE, har på uppdrag av Cancerfonden genomfört en studie med syftet att kartlägga bemanningssituationen på Sveriges samtliga 18 onkologikliniker. Undersökningen, som är utförd inom ramen för Cancerfondsrapporten 2017, är baserad på en  webbenkät ställd till verksamhetscheferna och svarsfrekvensen är 100 procent.

Läs mer här: Cancerfonden.se