Ny kartläggning: Så hårt kan cancer slå mot privatekonomin

Enligt Cancerfondens rapport "Budgeten i skuggan av cancer" fortsätter de ekonomiska konsekvenserna ofta långt efter avslutad behandling och en förklaring kan vara en alltför generell sjukförsäkring.

– Ett cancerbesked förändrar livet på ett ögonblick. Det ska inte också behöva innebära 
att den ekonomiska tryggheten raseras. Ingen kan förbereda sig på att få cancer men 
människor ska kunna förvänta sig att samhällets skyddsnät finns där när det behövs 
som mest, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden. 

Ekonomiska konsekvenser långt efter behandling

Cancerfondens kartläggning visar att en kvinna i arbetsför ålder som drabbas av 
bröstcancer i genomsnitt kan få omkring 135 000 kronor mindre i plånboken under de 
första ett till två åren efter diagnos. För en person som drabbas av tjock- och 
ändtarmscancer är motsvarande ekonomiska påverkan omkring 120 000 kronor.

På kort sikt består den ekonomiska belastningen av ökade kostnader och minskade 
inkomster till följd av sjukdomen. Men konsekvenserna kan fortsätta långt efter att 
behandlingen är avslutad. Komplikationer, rehabiliteringsbehov och nedsatt 
arbetsförmåga kan påverka möjligheten att arbeta och på längre sikt även den framtida 
pensionen.  

Livssituation och förutsättningar påverkar

I kartläggningen har fyra exempel tagits fram för att illustrera hur en ekonomisk förlust 
kan skilja sig stort beroende på livssituation och individuella förutsättningar. 

• För en egenföretagare kan sjukdomen innebära att både arbetsinkomst och 
intäkter från verksamheten försvinner samtidigt som fasta kostnader ligger kvar. 

• För en student kan ett studieuppehåll försena både examen och inträdet på 
arbetsmarknaden.  

• För höginkomsttagare kan ersättningstaken i sjukförsäkringen innebära stora 
inkomstbortfall.  

• För ensamstående föräldrar med små ekonomiska marginaler kan även mindre 
merkostnader bli svåra att hantera.

– Hur en cancersjukdom påverkar ekonomin beror både på var i livet man befinner sig och hur sjukdomen påverkar ens vardag och möjlighet att arbeta. Även efter avslutad 
behandling kan kognitiva problem eller andra sena biverkningar påverka 
arbetsförmågan. Då blir det problematiskt med en sjukförsäkring som bygger på 
standardiserade tidsgränser och schabloner, säger Ulrika Årehed Kågström.  

Stöd i forskningen

Även forskningen pekar på svårigheter i återgången till arbetslivet efter cancer. Anna 
Efverman, professor vid Högskolan i Gävle, forskar om cancerdrabbades hälsa och 
ekonomi och har bland annat intervjuat cancerdrabbade, arbetsgivare och personer 
inom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvården.

– Alla beskriver samma sak: De vill kunna göra mer individuella bedömningar av de 
sjukskrivna, men att det krockar med socialförsäkringslagarna som de anser är väldigt 
rigida. Samtidigt ser vi att många cancerdrabbade har en slags tacksamhetsskuld. De 
är tacksamma över att ha överlevt och fått god vård och kan därför uppleva ekonomiska 
problem som världsliga och svåra att prata om. Det riskerar bli en dubbel utsatthet, 
säger Anna Efverman.

Ett mer träffsäkert sjukförsäkringssystem  

Cancerfonden vill nu se en modernisering av sjukförsäkringen med större utrymme för 
individuella bedömningar under behandling, rehabilitering och återgång till arbete.

– Cancer behandlas i dag alltmer utifrån patientens och diagnosens specifika 
förutsättningar. På samma sätt behöver även sjukförsäkringen bättre kunna 
spegla cancerdrabbades olika verkligheter. Vi uppmanar därför kommande 
regering att utreda hur sjukförsäkringssystemet kan anpassas och stärkas för 
personer som drabbas av allvarlig cancer, säger Ulrika Årehed Kågström.