Nyheter
Publicerad
31 maj 2017

Så mycket kostar rökningen samhället

Rökning kostar samhället över 31 miljarder kronor varje år, visar en ny rapport. Det motsvarar hela primärvårdens kostnader för alla allmänläkare och sjuksköterskor. Samhället måste ta sitt ansvar och minska rökningen. Ett rökfritt Sverige år 2025 är möjligt men för att nå dit krävs politisk handlingskraft, skriver företrädare för Cancerfonden och Skandia.

Drygt 31 miljarder kronor kostar rökningen samhället varje år, enligt en ny rapport från IHE. Det motsvarar hela primärvårdens kostnader för alla allmänläkare och sjuksköterskor. Samhället måste ta sitt ansvar och minska rökningen. Ett rökfritt Sverige år 2025 är möjligt men för att nå dit krävs politisk handlingskraft, skriver företrädare för Cancerfonden och Skandia.

Läs hela IHE-rapporten här!

2004 publicerade dåvarande Statens folkhälsoinstitut en rapport som beräknade samhällskostnaden för rökning i Sverige år 2001 till 26,4 miljarder kronor. Mer än ett decennium har gått sedan den rapporten publicerades och mycket har hänt. Forskningen har gjort nya upptäckter och fler sjukdomar än tidigare kan direkt kopplas till rökning.

Därför presenterar Cancerfonden och Skandia tillsammans med Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi i dag en ny rapport över rökningens kostnader. Rapporten visar att rökningen kostar samhället 31 miljarder kronor per år, vilket motsvarar hela primärvårdens kostnader för allmänläkare och sjuksköterskor. Sjukvårdskostnaderna orsakade av rökningen uppgår till tio miljarder kronor och de informella vårdkostnaderna – när någon tar hand om en sjuk anhörig – uppgår till två miljarder kronor. Dessutom orsakar rökningen produktionsbortfall för drygt 19 miljarder kronor. Varje år.

Ökningen av samhällskostnaderna för rökning kan delvis förklaras med att forskningen har klarlagt fler samband mellan rökning och ohälsa än tidigare. Rökning orsakar betydligt fler sjukdomar än vi tidigare trott. Att rökning kan orsaka lungcancer känner de flesta till men rökning ökar också risken för andra cancerformer, bland andra cancer i strupen och munhålan, i urinblåsan, njurarna, magsäcken, livmoderhalsen och bukspottkörteln. En cigarett producerar 7 000 olika ämnen och många av dessa har kända skadeeffekter på människokroppen. Ett sextiotal av de ämnen som finns i en cigarett kan orsaka cancer. Dessutom innebär rökning stor risk att dö av hjärtinfarkt, stroke eller kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL.


 Rökningens kostnader per år:

  • 31,5 miljarder kr totalkostnad
  • 19,6 miljarder kr produktionsbortfall (både i arbete och i hemmet)
  • 9,9 miljarder kr sjukvårdskostnader
  • 2 miljarder kr informell vård (vård av närstående)

Rökningens kostnader räknas inte bara i kronor och ören. Rökning är den ledande påverkningsbara dödsorsaken i höginkomstländer och är ett allvarligt hälsoproblem. Mer än varannan rökare dör i förtid, i snitt förlorar varje rökare tio år av sitt liv. Även om rökningen har minskat i Sverige under de senaste årtiondena röker fortfarande var fjärde gymnasieelev och drygt var tionde person dagligen, detta trots de kända riskerna för ökad sjuklighet och dödlighet. Det är också välkänt att de flesta som börjar röka, gör det i tonåren.

Rapporten visar att samhället skulle kunna göra stora besparingar – både i mänskliga och ekonomiska termer – om rökandet minskade. I dag röker drygt tio procent av befolkningen. Om andelen rökare i Sverige skulle minska till fem procent av befolkningen så skulle samhället kunna spara 14 miljarder kronor per år. Sjukvårdskostnaderna skulle minska med drygt fyra miljarder kronor varje år och kostnaderna för den informella vården skulle sjunka med över 850 miljoner kronor. Även kostnaderna för produktionsbortfall skulle minska med nio miljarder kronor.

Rapporten ökar vår kunskap om rökning och dess konsekvenser men fler studier behövs för att ytterligare kartlägga rökningens kostnader för samhället. Dels behöver sjukvårdskostnaderna för rökningsrelaterade sjukdomar utredas ytterligare, dels behöver anhörigvårdens belysas tydligare då det finns ett stort mörkertal. Men det är ställt utom all tvivel att rökningen kostar samhället stora summor varje år.

Nu till hösten väntas tobaksfrågan behandlas i riksdagen. 2015 tillsatte regeringen en särskild tilläggsutredning till utredningen om genomförandet av EU:s tobaksproduktdirektiv. Utredningen lämnade i mars 2016 sitt slutbetänkande där den föreslår ett antal åtgärder som syftar till att minska bruket av tobak. Utredningen föreslår bland annat ett exponeringsförbud, vilket innebär att tobak måste förvaras utom synhåll för konsumenter. Studier från andra länder som infört exponeringsförbud visar att förbudet förändrar befolkningens attityder till tobak samt minskar konsumtionen och andelen impulsköp. Särskilt ungdomars attityder, vanor och vilja att experimentera med tobak påverkas.

Cancerfonden och Skandia, som delar ett starkt engagemang för en bättre hälsa i samhället, representerar tillsammans två sektorer som både kan och vill verka för ett rökfritt Sverige. Vi vill bidra till att allt färre börjar röka och att fler slutar röka. Visionen om ett rökfritt Sverige år 2025 är inte orealistisk. Men för att detta ska bli verklighet behövs en tydlig politisk vilja och handlingskraft. Det viktigaste som kan göras här och nu är:

  • Inför Tobaksutredningens förslag om exponeringsförbud och fler rökfria miljöer.
  • Investera i förebyggande åtgärder för en bättre hälsa.
  • Satsa på kunskapsspridning om hur hälsosamma levnadsvanor kan förebygga ohälsa.

Samhället har ett ansvar att minska rökningen. Vi vet att kraftfulla satsningar för att minska tobaksanvändandet i dag ger framtida vinster, både ekonomiska och hälsomässiga. Genom att agera resolut mot tobaksanvändandet kan samhällets kostnader för rökning halveras, men framför allt kan tusentals liv kan räddas. Det är helt enkelt lönsamt med förebyggande åtgärder. Nu ligger ansvaret i våra folkvaldas händer. När Tobaksdirektivet ska behandlas i riksdagen kan politikerna bana vägen för ett minskat tobaksbruk. Det skulle innebära stora vinster för både individens hälsa och samhället.


Ulrika Årehed Kågström
, generalsekreterare för Cancerfonden

Lena Hök, hållbarhetschef, Skandia

Visa fler