Gull-Maj och Olle

Av Carina Palmkvist

1 september 2013

Till Minne av Mina Älskade Föräldrar Gull-Maj och Olle Palmqvist! Med denna insamling vill jag hedra mina fina föräldrar Olle och Gull-Maj som var mina bästa vänner i livet, men som tyvärr gick bort alldeles för tidigt. Vår familj har varit hårt drabbade av den överdjävliga sjukdomen cancer och tillsammans kan vi hjälpas åt för att färre och färre behöver förlora sina föräldrar, syskon, barn och vänner. Min Pappa Olle drabbades av en Grad 4 hjärntumör, Glio Sarcom år 2005, precis när jag var nybliven mamma till mitt första barn. Pappa dog efter 5 månader, i Februari 2006, 69 år gammal, och jag stod på begravningen med min 10-månaders son på armen och var helt chockad över att liv och död kunde mötas så dramatiskt. Jag saknar min Pappa Olle så mycket! Jag själv drabbades av en tumör i sköldkörteln år 2011. Jag fick beskedet att jag hade ca 50-60% risk att det var cancer och jag var tvungen att operera bort min sköldkörtel. Jag hade tur att få veta att tumören var benign, dvs godartad. Samma år, 2011, drabbades min älskade Mamma Gull-Maj av blodcancer och njursvikt. Blodcancern var av sorten Waldenströms och ganska ovanlig och hade en ganska god prognos även för äldre där man kunde leva 5-10 år med diagnosen. Njursvikten var det tuffa för min Mamma som fick ställa om sitt liv och i sitt hem sköta sin egen dialys 4 ggr per dag men hon klarade det galant och var en riktig fighter med denna jobbiga omställning. Jag hann inte mer än att komma hem efter min sköldkörteloperation och min Mamma Gull-Maj få beskedet blodcancer så ringde min svärfar Björn och berättade att han fått diagnosen lungcancer. Björn kämpade i 6 månader mot denna sjukdom och insomnade den 24 April 2012, 74 år gammal. Min älskade Mamma Gull-Maj, Min Bästa Vän i Livet blev akut sjuk den 19 Augusti 2013 och gick bort under dramatiska former den 20 Augusti 2013, 77 år gammal. Jag och min man Tomas var hos henne under hela tiden! Jag saknar min Mamma så mycket och känner en oerhörd tomhet av att inte kunna prata med henne de 3-4 gånger per dag som var vår rutin! Jag vet att du har det bra nu, Mamma - jag vet att du, Pappa, Björn och vår hund Norris lever ett friskt liv kramar om oss fast vi inte ser er längre! Men du borde funnits hos oss längre - du fattas hela tiden! Tack för att du alltid ställde upp och var min absolut bästa vän i livet! Du och Jag, Mamma - du och jag! Jag Älskar Dig! \r\n \r\n