Från kunskap till praktik

Den 10 december 2018 stod immunologerna Tasuku Honjo och James Allison högtidsklädda på Konserthusets scen och mottog Nobelpriset. De hade – på varsitt håll – gjort banbrytande upptäckter inom det som kallas immunterapi.

Behandlingen går ut på att man stimulerar kroppens immunförsvar till att effektivare attackera tumörceller i kroppen – något som öppnar ett helt nytt behandlingsfält inom cancersjukvården.

Från laboratorium till cancerklinik

Det råder inget tvivel om att Tasuku Honjo och James Allison är extraordinära forskare som förtjänar sin plats i rampljuset. Men samtidigt utgör de som grundforskare bara det första professionella steget i kedjan från laboratorium till cancerklinik – den så kallade translationella processen som involverar tusentals forskare, läkare, sjuksköterskor, bioanalytiker, kliniska prövningsledare etc.

För att kunna införa läkemedlen på ett tryggt och systematiskt sätt i vården har dessutom ett stort antal tjänstemän från nationella och internationella myndigheter övervakat och utvärderat arbetet.

Patienter förväntar sig inflytande 

Processen från grundforskning till färdig behandling präglas av en, till synes, märklig paradox. I dag produceras mer detaljkunskap än någonsin om cellernas och kroppens funktioner som kan ligga till grund för framtida behandlingsmetoder. Samtidigt blir det alltmer komplext att omsätta denna kunskap till praktisk, klinisk nytta för patienten.

Skräddarsydd cancersjukvård kräver nya diagnostiska verktyg, samarbetsformer och infrastrukturer. De formella kraven från samhället ökar, till exempel angående säkerhet, dokumentation och patientintegritet. Via modern informationsteknologi kan patienter och närstående öka sin kunskap och bli mer aktiva. De förväntar sig effektivare och skonsammare behandlingar och mer inflytande över behandlingsvalen. Det som inledningsvis ser ut som en stor möjlighet kan med andra ord, på gott och ont, vara svårt att uppnå.

Modern forskningspolitik behövs 

För att inte denna paradox ska resultera i minskade incitament att forska, eller hämma ambitionen att omvandla forskningen till patientnytta, krävs en modern och modig forskningspolitik med två tydliga fokus:

• Skapa gynnsamma förutsättningar för grundforskning, i detta fall insamling och kartläggning av kunskap utifrån fria forskares egen nyfikenhet.
• Möjliggöra, förenkla och stimulera samarbete mellan olika professioner med ett gemensamt intresse: att skapa patientnytta av grundforskningens framsteg.

För att skapa användbara läkemedel, verktyg och behandlingsmetoder krävs ett tillitsfullt och konkret samarbete mellan akademi, sjukvård, industri och de myndigheter som sätter ramar och regler.

Omsätta kunskap till praktik 

Sjukvården är den allra viktigaste miljön för att omsätta kunskap till praktiskt nytta. Men för att vården ska kunna ta till sig kunskapen krävs att dörren mot forskningen står på vid gavel. I dag är den knappt på glänt.