Nya siffror: förskrivning av antidepressiva upp 20 % vid cancerdiagnos

Det visar ny statistik från Cancerfonden, som vill se bättre uppföljning och stödinsatser för att förbättra cancerdrabbades livskvalitet.

Sandra Månsson, leg. sjuksköterska och sakkunnig på Cancerfonden. Foto: Albin Håkansson
Sandra Månsson, leg. sjuksköterska och sakkunnig på Cancerfonden. Foto: Albin Håkansson

Sifforna visar att förskrivningen av antidepressiva är som högst i samband med diagnos, då det ökar med totalt cirka 20 procent. Bland de yngre, 0-29 år, stannar sedan förskrivningen kvar på högre nivåer. Där använder 14 procent av kvinnorna och 7 procent av männen antidepressiva läkemedel fem år efter diagnos, att jämföra med 9 respektive 4 procent innan diagnosen.  

– Siffrorna är en signal om att cancer är mer än själva sjukdomen. Bortom behandlingarna kämpar många med ångest, nedstämdhet, infertilitet eller andra besvär. Att dessutom drabbas när man precis står på tröskeln till att starta familj eller karriär kan vara extra tärande. Den ökade förskrivningen är bara en liten del av del stora bilden, men en indikator på att det finns en verklighet som samhället inte är rustat att möta, säger Sandra Månsson, leg. sjuksköterska och sakkunnig på Cancerfonden.   

Vill se mätningar av livskvalitet 

Idag lever cirka 600 000 människor med eller efter en cancer i Sverige. En siffra som kommer bli allt högre i takt med att fler drabbas av cancer och lever längre. Ändå saknas ett jämlikt och nationellt sätt att följa upp patienter på deras uppfattade livskvalitet. Av de 34 så kallade nationella kvalitetsregister som finns inom cancerområdet, vilka syftar till att utveckla vården och bidra till uppföljning och kvalitetsutveckling, innehåller endast hälften mätningar om livskvalitet.  

– Att det ser så olika ut är en allvarlig brist. I dag beror stödet du får på vilken cancer du haft och var du bor. Tyvärr beskriver många vi möter hur de känner sig slukade av ett svart hål där de ensamma ska hantera allt det som kommer med sjukdomen och behandlingarna. Vi måste kunna göra bättre än så, säger Sandra Månsson.  

Cancerfonden vill nu se en nationell, jämlik och systematisk uppföljning av cancerdrabbades livskvalitet som ett led i att stärka rehabilitering och stödinsatser under och efter en cancerbehandling.  

– Vi har blivit bra på att rädda liv – nu måste vi också bli bra på att ge människor livet tillbaka. De som drabbats av cancer kan behöva en mängd olika insatser, allt från samtalsstöd till stöd för återgång till arbete, sexuell rehabilitering eller dietist. Det kan tyckas enkelt och självklart, ändå är det inte det. Ett första steg mot förbättring är att faktiskt följa upp människors mående och behov på ett jämlikt sätt, säger Sandra Månsson. 

Siffrorna i korthet 

  • I alla undersökta åldersgrupper ökar förskrivningen av antidepressiva i samband med diagnos, totalt med cirka 20 procent.
  • För åldersgruppen 30-65+ återgår förskrivningen till samma nivåer som innan sjukdomen efter 5 år.
  • Den yngre målgruppen, 0-29 år, har en fortsatt högre förskrivning fem år efter diagnos:
    • 14 procent av kvinnorna använder antidepressiva fem år efter diagnos (jämfört med 9 procent innan diagnos).
    • Motsvarande siffra för männen är 7 procent (jämfört med 4 procent innan diagnos). 


Siffrorna är hämtade från Socialstyrelsens läkemedelsregister och bygger på uttag av SSRI-preparat under år 2018-2024 hos individer som fick en cancerdiagnos under år 2019.

Exempel på stödinsatser 

  • Samtalsstöd
  • Sjukgymnast 
  • Dietist
  • Arbetsterapeut
  • Specialiserad cancerrehabilitering
  • Sexuell rehabilitering
  • Stöd som bidrar till att underlätta både i arbete och utbildning
  • Rehabiliteringssamordnare 

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.

Illustration av ett brev