Stora brister i den palliativa vården

När cancer inte går att bota ska patienter få palliativ vård. Men vem som får palliativ vård och i vilken form avgörs idag bland annat av bostadsadress – och slumpen. Det är en av slutsatserna i Cancerfondsrapporten 2024 om svensk palliativ vård.

År 2040 beräknas 100 000 personer få en cancerdiagnos årligen, jämfört med de 69 000 som insjuknar i cancer i år. Därmed kommer också behoven av palliativ vård att öka.

Cancerfondens kartläggning visar att den palliativa vården idag saknar gemensam riktning och mål.  I stället bygger den palliativa vården till stor del på individuella eldsjälar i vården.

Skillnad mellan regionerna

De patienter som får palliativ vård, och även deras närstående, är ofta mycket nöjda. Men det finns skillnader både mellan och inom regioner när det gäller tillgången till olika former av palliativ vård och i vilken utsträckning patienter får ta del av den.

— God palliativ vård kan förlänga liv och öka livskvaliteten när en botande behandling inte är möjlig.  Att så viktig vårdinsats tillåts fungera helt slumpartat är ett svek mot människor i väldigt utsatta situationer och ovärdigt ett välfärdsland som Sverige, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström.  

Palliativ vård sätts in för sent

Cancerfondsrapporten visar också att den behandling som syftar till att bota patienten pågår alltför långt in i sjukdomsförloppet när palliativ vård vore bättre. Detta kan få negativa konsekvenser för patienter i form av sämre livskvalitet och onödigt lidande samt förkortad livslängd.   

— Viljan att bli botad är såklart otroligt stark hos både närstående och patienter. I det läget är det väldigt känsligt för vårdpersonalen att föreslå palliativ vård, även när det är det bästa för patienten, säger Ulrika Årehed Kågström.

Svensk lagstiftning är tydlig med att vård ska ges på lika villkor.

Personer som har särskilt stora vårdbehov ska vårdas av särskild specialiserad palliativ hemsjukvårdspersonal. Många regioner erbjuder det dygnet runt, men i vissa regioner erbjuds det enbart under dagtid på vardagar. Det innebär att patienterna under övrig tid vårdas av ordinarie hemsjukvård.  

— Jag tror alla hör hur allvarligt detta är. Det här handlar alltså om människor som har ordinerats särskilt specialiserad vård. Den vården behöver utföras av personal som har den nödvändiga erfarenheten och kompetensen, oavsett om det är måndag morgon eller söndag kväll, säger Ulrika Årehed Kågström.  

Patientgrupper exkluderas

Enligt det nationella vårdprogrammet för palliativ vård ska specialiserade palliativa enheter stötta personer med komplexa palliativa vårdbehov oavsett ålder, bostadsort, diagnos och vårdform. Trots detta finns exempel på specialiserade palliativa enheter vars uppdrag exkluderar vissa patientgrupper.  

— Svensk lagstiftning är tydlig med att vård ska ges på lika villkor, att vårdbehoven ska vara styrande och att de med störst behov ska prioriteras. Mot bakgrund av vår kartläggning har jag svårt att se att den palliativa vården följer Hälso- och sjukvårdslagen, säger Ulrika Årehed Kågström.  

Här kan du läsa Cancerfondsrapporten 2024 om palliativ vård.

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.