Strålbehandling kan kombineras med cytostatika eller hormonbehandling. Strålbehandling kan ges för att bota en cancersjukdom. Man talar då om kurativ behandling. Strålbehandling kan också ges för att lindra en obotlig cancersjukdom. Då säger man att behandlingen är palliativ.
Ibland ger man strålbehandling en tid före en operation för att på så sätt krympa tumören, som därmed blir lättare att avlägsna kirurgiskt. Vid till exempel bröstcancer ger man å andra sidan ofta strålbehandling efter operationen för att eliminera eventuella kvarvarande tumörceller.
All strålbehandling sker vid onkologkliniker vid ett antal sjukhus runt om i landet.
(Upp)Så fungerar behandlingen
Den strålning som vanligen används vid strålbehandling är av samma slag som solljus fast med mycket högre energi. Tack vare den höga energin bildar strålningen elektriskt laddade partiklar i det område av kroppen som behandlas. Partiklarna kallas joner och därför benämns strålningen joniserande strålning.
Strålbehandlingen utformas olika för olika individer. Därför är det inte säkert att all information här är gäller i ditt fall. Tveka aldrig att fråga din läkare eller sjuksköterska om det är något du undrar över.
Strålningen leder även till bildning av fria radikaler i vävnaden och dessa orsakar skador i arvsmassan, DNA. Det är just dessa DNA-skador man vill åstadkomma. Skador i tumörcellernas arvsmassa är grunden för strålbehandlingens effekt.
Rök inte!
Uppkomsten av fria radikaler är beroende av närvaro av syre. Syre kommer till tumörcellerna via det röda blodfärgämnet hemoglobin. Vid rökning ersätts syret med koloxid från cigarettröken och stråleffekten på tumörcellerna minskar med risk för att de inte påverkas vid strålbehandlingen.Celler vars arvsmassa är skadad förlorar förmågan att dela sig och dör så småningom. Skadorna i arvsmassan repareras ofta, men tumörceller har sämre reparationsförmåga än friska celler. Därför dör tumörcellerna medan de flesta friska celler överlever. Dessutom avskärmas strålningen så att den friska vävnaden skonas i största möjliga utsträckning. På så sätt kan tumören krympas eller helt elimineras, medan den friska vävnaden klarar sig.
(Upp)Strålbehandling vid olika typer av cancer
Olika typer av cancer behandlas med olika stora stråldoser. Vid behandling av väl avgränsade tumörer i till exempel hjärnan eller lungorna kan man använda så kallad stereotaktisk behandling. Det innebär att man riktar in strålningen mycket noggrant mot tumören med hjälp av speciella anordningar. Sedan bestrålar man från många olika håll för att ge tumören hög stråldos, men samtidigt skona omkringliggande vävnad.
När tumören har ett mera utspritt växtsätt och när man bestrålar vävnad som det finns risk att cancern spridit sig till, måste man ha större marginaler. Bestrålningen sker då oftast från ett par olika håll och strålningen riktas in med hjälp av markeringar på huden.
Vid vissa tumörer används så kallad brakyterapi. Då placeras strålkällan invid eller inuti tumören. Fördelen är att tumören kan få en hög stråldos på exakt rätt ställe, medan den friska vävnaden endast får låga stråldoser. Därmed blir behandlingen effektiv och biverkningarna små.
Vid så kallad intensitetsmodulerad strålbehandling, IMRT, varierar intensiteten av strålning i fältet, vilket bland annat gör det möjligt att höja dosen i tumören och/eller minska dosen i den omkringliggande, friska vävnaden. Sådan behandling kan bland annat ges vid huvud- och halscancer , cancer i prostatakörteln, gynekologisk cancer samt bröstcancer.
Hos patienter som ska få ny benmärg vid exempelvis leukemibehandling kan man bestråla hela kroppen på en gång. I Uppsala finns också möjlighet till så kallad partikelterapi med protoner. Dessa strålbehandlingsformer är dock att betrakta som specialfall.
(Upp)Förberedelser innan behandling
Innan själva strålbehandlingen kan börja måste man göra en del förberedelser. Hur mycket förberedelser som krävs beror på vilken typ av tumör det är, hur pass bråttom det är att påbörja behandlingen, om det handlar om kurativ eller palliativ behandling, och så vidare.
Fixering
Det är väldigt viktigt att exakt samma område bestrålas från gång till gång. För att underlätta detta tillverkar man ofta olika typer av så kallad fixeringsutrustning. För tumörer i huvud-hals-området tillverkar man en ansiktsmask av ett plastnät som formas exakt efter ansiktets, halsens och skuldrornas form. Under behandlingen hjälper masken patienten att hålla huvudet stilla på behandlingsbordet så att personalen kan ställa in strålningen exakt rätt.
Sitter tumören på andra ställen i kroppen kan man i stället använda en så kallad vakuumkudde, en slags madrass där kroppen gör ett avtryck, som sedan gör att man ligger på samma sätt vid varje behandling.
Fixeringar är vanligtvis gjorda så att man lätt kan ta sig ur dem om så skulle behövas. Oftast är det alltså inte fråga om några anordningar där man spänns fast.
Datortomografi
Ett annat förberedande steg är att göra en datortomografi. Det är en slags röntgenundersökning där man kan ta detaljerade tvärsnittsbilder av kroppen. Undersökningen kallas även CT, Computerized Tomography. Vid datortomografin använder man den tidigare gjorda fixeringen. Undersökningen tar cirka 15 minuter och sedan kan det ta upp till ett par veckor innan själva strålbehandlingen påbörjas. Ibland används också kontrastmedel vid denna undersökning för att lättare kunna urskilja olika organ och tumörförändringar. Kontrastmedlet kan antingen ges intravenöst via ett blodkärl eller genom att man dricker det.
Bilderna från datortomografin visar tumörens utbredning och läge. Med hjälp av den informationen kan sedan läkare avgöra vilket område strålningen behöver täcka samt vilka områden som ska undvikas för att skona känsliga organ.
Dosplanering
Sedan tar dosplaneringen vid. Med hjälp av datorer och personalens kunskaper avgörs från vilka håll strålningen ska riktas samt vilken typ av strålning som ska användas.
Simulering
I dag blir det allt vanligare att behandlingen påbörjas direkt i strålbehandlingsapparaten utan en föregående simulering. Men när behandlingen simuleras använder man sig av en simulator, en röntgenapparat med samma möjligheter till inställningar som strålbehandlingsapparaten. Allt görs på samma sätt som vid den kommande behandlingen, därför använder man de fixeringsanordningar som man tillverkat.
När patienten kommit i rätt läge, kontrollerar man med hjälp av genomlysning att strålbehandlingsfältet stämmer med den individuella dosplanen. Sedan markeras gränserna för det område som ska bestrålas med en vattenfast penna, alternativt med små tatueringsprickar på patientens hud.
Markeringarna används sedan under hela behandlingsperioden för att kontrollera att strålningen hamnar på rätt ställe. De måste sitta kvar under hela behandlingsperioden som kan sträcka sig över flera veckor. Det går bra att duscha området med markeringar, men gnid inte med tvål. Undvik starkt parfymerad tvål och deodorant inom strålbehandlingsområdet. Klapptorka huden. Försvinner markeringarna måste inställningen göras om.
Besöket vid simulatorn eller inställningen direkt på strålbehandlingsapparaten kan ta ungefär en timme, alltså betydligt längre tid än den kommande behandlingen. Det beror på att många faktorer ska kontrolleras, strålningsfälten ska markeras, röntgenbilder ska tas och så vidare. Ibland kan detta besök även inkludera information om behandlingen från den ansvarige onkologen. Efter ytterligare någon dag kan så behandlingen starta.
(Upp)Så går behandlingen till
Vanligtvis behöver du som patient inte göra några speciella förberedelser inför behandlingen. Man bör dock inte smörja huden inom behandlingsområdet timmarna före behandlingen.
När du kommit in i behandlingsrummet och lagt dig på behandlingsbordet ska apparaten ställas in. Först är det viktigt att du ligger rätt och läget justeras med hjälp av ljusstrålar från olika håll i rummet. Sedan kontrolleras att strålningen kommer att hamna på rätt ställe i förhållande till de markeringar som gjordes vid simuleringen. Under behandlingen måste du vara stilla. Det bästa är om du försöker ligga så avslappnad som möjligt.
Strålningen
Ofta sker bestrålningen från olika håll för att minska stråldosen i den friska vävnaden samt för att få en jämnare fördelning av strålning i tumören. Mellan dessa olika så kallade fält måste apparaten ställas om. Apparaten kan ge ifrån sig ett surrande ljud. Vissa apparater ställs om manuellt inne i behandlingsrummet, medan andra sköts automatiskt utifrån en kontrollpanel. När ett fält är klart börjar armen på apparaten att ändra läge, det kan se lite konstigt ut, men är helt i sin ordning.
Själva bestrålningen går snabbt, varje fält tar mindre än en minut. Strålningen varken känns eller syns. När apparaten slås av är också strålningen borta. Ingen strålning blir kvar i vävnaderna efteråt. Du är alltså inte radioaktiv efter behandlingen.
När strålningen är påkopplad får ingen annan än patienten befinna sig i behandlingsrummet. Däremot håller personalen hela tiden kontakt med dig via tv-kamera och mikrofon. Du kan lyssna till musik via högtalare och det går ofta bra att ta med egen musik. När små barn ska behandlas kan de även lyssna på sagor eller se på film under tiden.
Om så behövs kan behandlingen avbrytas när som helst. Oftast behövs det inte, men om du får hosta, mår illa eller får andra besvär, kan man avbryta behandlingen och reda upp problemet.
Tider
För att minska risken för biverkningar delas behandlingen upp på ett antal tillfällen tills man kommit upp i den planerade stråldosen. Oftast görs behandlingen en gång per dag, fem dagar i veckan under några veckors tid. Behandlingen tar 15 till 20 minuter per gång med av- och påklädning samt inställning av strålbehandlingsapparaten inräknat.
Många patienter jobbar under behandlingsperioden, åtminstone deltid. Om du inte bor i närheten av onkologkliniken kan du bo på ett patienthotell under den period det är fråga om.
Ibland behandlas man med ännu kortare intervaller. Man kan behandlas två gånger per dag med minst sex timmars mellanrum i stället för en gång per dag. I dessa fall blir det förstås besvärligare att arbeta under den period som behandlingen pågår. Ibland kombineras strålbehandling med cytostatika eller hormonell behandling. Den typen av kombinationsbehandling kan kräva flera sjukhusbesök per dag.
Utrustningen som används under behandlingen måste emellanåt genomgå en översyn. Ibland är det svårt att förutse sådana händelser och det kan medföra att det tar längre tid än beräknat att slutföra strålbehandlingen. Det kan vara bra att tänka på om du exempelvis planerar att resa bort när behandlingen är klar.
(Upp)Inre strålning, brakyterapi
Strålbehandling kan även ges med strålkällan placerad inne i kroppen, invid eller inuti själva tumören. Metoden kallas brakyterapi. En fördel med den här metoden är att stråldosen kan vara hög i tumören och samtidigt låg i omgivande vävnad. Därmed minskar risken för biverkningar.
Brakyterapi används oftast vid underlivstumörer hos kvinnor och vid prostatacancer hos män. Även vissa andra tumörer, till exempel huvud-hals-tumörer, behandlas i vissa fall på det här sättet.
- Högdosratbehandling betyder att tumören ges mycket strålning på kort tid, varför behandlingen går snabbt. Numera dominerar högdosratbehandlingen. För patienten är det bekvämare med högdosrat, eftersom behandlingen är klar på ett par timmar.
Vid högdosratbehandling av prostatacancer sticks ett antal nålar in i tumören och tunna slangar löper från nålarna till efterladdningsapparaten. När behandlingen startar förs strålkällan i tur och ordning genom alla nålarna via slangarna. Patienten får bedövning innan nålarna sticks in i tumören så behandlingen är inte smärtsam. Behandlingen kombineras vanligen med extern strålbehandling.
Högdosratbehandling ges även vid behandling av gynekologiska cancersjukdomar.
- Lågdosratbehandling tar längre tid än högdosrat då strålningen ges långsammare. Under behandlingen kan man få ligga stilla i upp till ett par dygn. Lågdosrat blir allt ovanligare. Lågdosratbehandling förekommer även vid behandling av gynekologiska cancersjukdomar. Behandlingsprincipen är dock densamma: Tumören förbinds med en efterladdningsapparat via slangar.
Strålkällan förs sedan genom slangarna fram till tumören och stannar där tills behandlingen är klar.
- Pulsad högdosratbehandling förekommer också. Då ges högdosratbehandling flera gånger med några timmars mellanrum och under tiden får slangarna sitta kvar. Patienten kan då gå upp och röra på sig mellan behandlingarna.
- Pulsdosratbehandling innebär att strålkällan rör sig in och ut i tumören via en kateter med bestämda tidsintervaller. Denna behandling efterliknar biologiskt nummer 2.
- Seeds-behandling används vid mycket små och mindre aggressiva prostatacancrar. I dessa fall kan brakyterapi ges genom inlägg av små radioaktiva ”frön” (seeds) i prostatakörteln. Dessa seeds, som införs med ihåliga nålar och under ultraljudsledning, får sedan ligga kvar för gott. Metoden används inte i någon större utsträckning i Sverige.
(Upp)Palliativ behandling
När cancersjukdomen inte går att bota återstår ändå många alternativ för att behålla en så hög livskvalitet som möjligt och hålla sjukdomen under kontroll. Palliativ (lindrande) strålbehandling kan effektivt minska symtomen vid många olika cancertyper.
Palliativ behandling används ofta mot skelettmetastaser (dottertumörer i skelettet). Dessa kan vara mycket smärtsamma. Strålbehandling kan göra att patienten blir smärtfri utan biverkningar, och kan vara det i månader eller ibland flera år efter behandlingen. För många patienter kan enstaka behandlingar vara tillräckligt för att uppnå den önskade effekten.
Vid palliativ behandling räcker det många gånger med ett eller några få behandlingstillfällen, till skillnad från kurativ, botande, behandling där man ofta behandlas fem dagar i veckan under flera veckors tid.
Förberedelserna vid palliativ behandling är också mindre omfattande. Antingen gör man en datortomografi, eller så går man direkt till simulatorn. Där fastställs inom vilket område bestrålningen ska ske och fälten markeras på huden. En till två dagar senare startar behandlingen.
Beroende på var tumören sitter kan strålningen ges från ett eller flera håll. I övrigt gäller detsamma som för kurativ, botande, strålbehandling.
Även om man får strålbehandling mot smärtan bör man få adekvat smärtlindring med läkemedel eller andra metoder tills den smärtstillande effekten av strålbehandlingen uppnås.
(Upp)Tidiga biverkningar
Eftersom strålningen i viss mån även påverkar frisk vävnad finns risk för biverkningar. Människor tål olika mycket strålning, därför blir också biverkningarna olika starka. I dag finns tyvärr inga metoder att i förväg avgöra varje individs strålkänslighet. Det är inte säkert att man kommer att få några biverkningar över huvud taget.
De flesta tidiga biverkningarna sätter in efter två till tre veckors behandling, men kan i vissa fall starta tidigare. De går inte över genast, utan kulmen är många gånger veckan efter strålbehandlingens avslutande.
Hudreaktioner
Hudreaktioner kan uppstå som en följd av strålningen, precis som efter en kraftig solbränna. Den vanligaste effekten är att huden rodnar. Även besvärande klåda kan uppkomma.
Råd
- Tvätta behandlingsområdet genom att badda huden med ljummet vatten och klapptorka. Gnid inte och använd inte starkt parfymerad tvål eller deodorant. Vissa salvor och krämer kan lindra besvären. Fråga din onkolog eller onkologsjuksköterska vad som är lämpligt att använda.
- Det kan underlätta att bära löst sittande kläder över behandlingsområdet. Naturmaterial är att föredra då dessa andas bäst så att man undviker att huden blir fuktig, vilket förvärrar besvären. Undvik att sola det behandlade området.
- Rakning av det behandlade området bör också undvikas, eftersom detta irriterar huden i onödan. Hårväxten inom behandlingsområdet upphör dessutom efter en tid.
- Efter strålbehandling av slidan kan slemhinnorna bli tunna, torra och mindre elastiska. Detta kan behandlas med speciella salvor.
Illamående/aptitlöshet
Beroende på vilken del av kroppen som behandlas kan illamående och aptitlöshet vara ett problem. Vid behandling av tumörer i buk- och bäckenregionen kan man bli illamående eller få andra magbesvär som till exempel diarré eller uppkördhet. Risken för detta ökar om det bestrålade kroppsområdet är stort. I dag finns det emellertid effektiva mediciner mot illamående efter strålbehandling.
Strålning mot matstrupe, svalg och mun kan göra slemhinnorna sköra, vilket ibland kan orsaka att det gör ont att svälja och att borsta tänderna. Det finns olika läkemedel som lindrar smärtan.
Strålning mot huvud och hals kan även orsaka att smaken förändras och i vissa fall mer eller mindre försvinner, då smaklökarna påverkas av strålningen. Det kan göra att det blir svårare att äta, speciellt om du redan har dålig aptit till exempel på grund av illamående. Smaken brukar dock komma tillbaka efter behandlingens slut även om det kan ta lång tid.
Om slemhinnan i halsen reagerar på strålningen så är första tecknet att det känns som om det sitter en klump i halsen. Här är det alltså inte fråga om att en eventuell tumör har börjat växa, utan helt enkelt en ofarlig irritation av slemhinnan. Om strålningen fortsätter att påverka slemhinnan kan irritationen förvärras och ge smärtor och i vissa fall även svårigheter att svälja.
För att få bästa resultat av behandlingen är det viktigt att du får i dig tillräckligt med näring. Det finns studier som visar att patienter som får i sig ordentligt med näring klarar strålbehandlingen bättre. Allra bäst är det att hinna äta upp sig innan behandlingen startar. Bantning under behandlingen är inte lämpligt.
Läs mer om mat vid cancer
Muntorrhet
Vid strålbehandling mot huvud-hals-området kan det bli aktuellt att besöka en tandläkare för kontroll och eventuell sanering av munnen. Under behandlingen är det viktigt att du är noga med din munhygien. Slemhinnor som är irriterade av strålbehandlingen angrips lättare av svamp. Dessutom slås spottkörtlarna ut snabbt vid strålbehandling mot dessa och den minskade salivproduktionen minskar skyddet mot infektioner. God munhygien minskar både besvären och risken att tänderna tar skada.
Under behandlingens gång kan en tandhygienist vara till god hjälp. Tala med din onkolog om detta. Muntorrhet kan lindras med exempelvis saliversättningsspray eller sugtabletter som finns på apoteket.
Håravfall
Strålningen kan påverka hårtillväxten. Får man exempelvis strålbehandling mot en tumör i huvudet kan håret sluta växa och falla av inom just det område där strålningen träffar. Om strålningen endast berör en del av huvudet påverkas alltså inte hårtillväxten utanför det området.
Om håravfall kommer att drabba just dig kan din onkolog svara på. I så fall kan du få peruk. Oftast, men inte alltid, är håravfallet endast tillfälligt och håret kommer tillbaka efter avslutad behandling.
Trötthet
Under behandlingen kan du känna dig tröttare än vanligt. Det är helt naturligt och kan exempelvis bero på oro för behandlingen eller sjukdomen, resor till och från sjukhuset och hotellvistelse om du inte bor hemma under behandlingstiden.
Även själva strålbehandlingen kan i vissa fall göra dig trött. Tröttheten kan också ha andra orsaker som till exempel försämrat blodvärde, att du inte äter tillräckligt eller har störd sömn. Tala gärna med din läkare eller sjuksköterska om eventuella problem.
Läs också mer om trötthet vid cancer
(Upp)Sena biverkningar
Hur mycket strålning man kan ge begränsas av risken för så kallade sena biverkningar. Det kan till exempel handla om olika typer av vävnadsförändringar. Läkarna har med åren lärt sig var gränserna går och därmed kan riskerna minimeras.
De sena biverkningarna kan komma relativt lång tid efter behandlingen, men här är variationerna oerhört stora. Om sena biverkningar över huvud taget uppstår och vad det i så fall kan handla om beror på många olika faktorer. Fråga din onkolog om just du löper risk att drabbas av sena biverkningar.
(Upp)Sex och fruktsamhet
Cancersjukdom kan liksom andra negativa händelser i livet minska den sexuella lusten Det är viktigt att veta att cancer inte kan smitta vid samlag. Inte heller kan strålning överföras vid sexuellt umgänge. Om man inte upplever några hindrande besvär av behandlingen kan man gärna fortsätta att vara sexuellt aktiv även under behandlingen.
Läs mer om sex och cancer
Strålbehandlingen i sig innebär inte någon generellt ökad risk att senare få missbildade barn. Däremot kan fruktsamheten påverkas beroende på vilka delar av kroppen som bestrålas.
Kvinnors fruktsamhet
Om kvinnan är i fruktsam ålder skyddar man i möjligaste mån äggstockarna vid strålbehandling. Vid låga stråldoser mot äggstockarna kan fertiliteten minska. Fruktsamheten kan återkomma så småningom efter det att behandling är avslutad; störst är chansen hos yngre kvinnor. Har kvinnan fått lite högre stråldos mot äggstockarna är risken stor för bestående sterilitet.
Då en yngre kvinna måste ges strålbehandling mot äggstockarna minskar eller upphör ofta produktionen av könshormon och hon kommer in i klimakteriet. Menstruationerna upphör och det kan uppstå besvär med blodvallningar och svettningar, torra och sköra slemhinnor och humörförändringar. I de flesta fall kan besvären behandlas med hormoner.
Hos flickor och yngre kvinnor som ska strålbehandlas mot buk och lilla bäckenet kan äggstockarna skyddas genom ett enkelt kirurgiskt ingrepp som innebär att de flyttas ut ur strålfältet.
Under pågående strålbehandling är det inte lämpligt att bli gravid, eftersom fostret kan ta skada i sin tidiga utveckling. Man brukar i allmänhet råda patienterna att vänta med att bli gravida cirka två år efter avslutad strålbehandling. Kroppen behöver all kraft för att återhämta sig efter sjukdomen och behandlingen.
Mäns fruktsamhet
Strålbehandlingen stör fruktsamheten om testiklarna ligger inom eller nära det strålbehandlade området. Då minskar spermieproduktionen och även spermiernas rörlighet. Det innebär minskad fruktsamhet men utesluter inte befruktning.
Vid låga stråldoser kan fruktsamheten komma tillbaka helt, men gör det inte alltid. Vid högre stråldoser blir steriliteten nästan alltid permanent.
Yngre män kan lämna sperma för nedfrysning före strålbehandling. Sperman kan sedan användas vid insemination, om fruktsamheten inte återvänder.
(Upp)Kontroller
Efter avslutad behandling blir du kallad regelbundet till ett antal återbesök hos din läkare. Mår du bra och är besvärsfri kan besöken ske med större mellanrum.
(Upp)Få svar på dina frågor
Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje