Stora framsteg i bröstcancerforskningen ger färre biverkningar för drabbade

Många behandlingar av bröstcancer är idag mer skonsamma än tidigare. Tack vare forskningen kan fler leva ett längre liv med färre biverkningar. Vi frågade strålbehandlingsläkaren Sara Alkner vad som är på gång nu inom bröstcancerforskningen.

Kvinnlig läkare
Strålbehandlingsläkaren och forskaren Sara Alkner är verksam vid Lunds Universitetssjukhus. Foto: Tove Smeds

Namn: Sara Alkner

Yrke: Strålbehandlingsläkare och forskare i Lund

Forskar om: Möjligheten att individanpassa strålbehandling vid bröstcancer.

Hej Sara, vad går din forskning ut på?

– Jag driver en Skandinavisk behandlingsstudie där vi undersöker möjligheten att undvika strålbehandling mot lymfkörtlarna för kvinnor med en bröstcancer av lägre risk och begränsad lymfkörtelspridning.

– Vi studerar också vi hur strålningen kan anpassas efter tumörens biologi.

Vilka nya behandlingar är nästa steg?

– Med modern medicinsk behandling har risken för återfall i bröstcancer minskat kraftigt. Det finns tidigare studier som talar för att det är säkert att minska på strålbehandlingen till den här patientgruppen. 

– Strålning mot bröstet, bröstkorgsväggen och lymfkörtlarna kan ge besvär och biverkningar som svullnad och nedsatt rörlighet av armen, irriterad och sårig hud, risk för strål-orsakad lunginflammation och på sikt en ökad risk för hjärtsjukdom, lungcancer och sköldkörtelproblem.

Mitt mål är att göra strålbehandlingen mer skonsam och anpassad efter tumörens biologi, där vi ger exakt den stråldos som behövs utan onödiga biverkningar!

– Strålningen ökar också kraftigt risken för komplikationer och försämrar det kosmetiska resultatet efter rekonstruktiv kirurgi, alltså när ett nytt bröst skapats genom inläggning av protes eller från kroppsegen vävnad.

– Idag botas de allra flesta kvinnor från sin bröstcancer och kan leva ett långt liv med konsekvenserna av den behandling de har fått.

– Mitt mål är att göra strålbehandlingen mer skonsam och anpassad efter tumörens biologi, där vi ger exakt den stråldos som behövs utan onödiga biverkningar.

Vilka forskningsframsteg har fått störst effekt för behandlingen av bröstcancerpatienter de senaste 20 åren?

– De stora framgångarna ligger i vår förbättrade kunskap om vilka signalvägar och gener tumörerna använder sig av för att kunna växa och sprida sig. Det har gett målstyrda behandlingar som kan slå specifikt mot de här signalvägarna där till exempel HER2-läkemedlen är en framgångssaga.

Vad är på gång inom bröstcancerforskningen de närmaste åren?

– Kunskapen om tumörbiologi och utvecklingen av nya läkemedel är mycket snabb. Det gör att prognosen vid bröstcancer hela tiden förbättras.

– Idag överlever den absoluta majoriteten av bröstcancerpatienter och kommer leva länge med de biverkningar behandlingen gett.

– Det gör att, inom kirurgin och mitt område strålbehandling, trenden istället går mot att minska på behandlingen och göra den mer skonsam. Den är lika effektiv i att förbygga återfall men med färre och mildare biverkningar.

Vilka nya behandlingar är nästa steg?

– Inom strålbehandling har vi sett att kvinnor som är yngre än 50 år och som ska strålas enbart mot bröstet kan få sin behandling på en vecka istället för tre veckor, med en lägre stråldos men med lika gott resultat.

– Vid en "snällare" tumör kan vi också strålbehandla enbart en del av bröstet i stället för hela bröstet, och därmed få ett bättre kosmetiskt resultat och undvika stråldos till hjärtat och lungan. 

– Så framtiden tänker jag går mot en alltmer målstyrd medicinsk behandling, specifikt riktad mot just den tumör som behandlas, samtidigt som man minskar på kirurgin och strålbehandlingen och därmed undviker onödiga biverkningar.

Vilka forskningsresultat förbättrat livskvaliteten mest för bröstcancerdrabbade?

– När vi talar om läkemedelsbehandling är de stora nyheterna bland annat immunterapier, tablettbehandlingar som slår specifikt mot delar av cellcykeln och förhindrar tumörcellerna från att dela sig. Men också preparat som kombinerar en tumörspecifik antikropp och cytostatika – vilket gör att cytostatikan levereras direkt till tumören medan andra organ sparas.

– Vi kan också, genom en analys av vilka gener en tumör uttrycker, få information om hur aggressiv tumören är och styra behandlingen efter det, till exempel för att avgöra om återfallsförebyggande cytostatika behövs eller inte. 

Med samma goda resultat kan man nu göra en mycket mindre kirurgi! 

Forskningsframstegen besparar väldigt många kvinnor besvärande biverkningar från arm och skuldra.

– Inom kirurgin är en stor framgång att man för kvinnor med en begränsad tumörspridning till lymfkörtlarna sett att man inte behöver operera bort samtliga lymfkörtlar i armhålan. Det blir samma goda resultat kan man nu göra en mycket mindre kirurgi.

– De forskningsframstegen besparar väldigt många kvinnor besvärande biverkningar från arm och skuldra.

– Resultaten av den forskningen kommer bland annat från en svensk studie, SENOMAC, och visar hur viktigt det är med patientnära forskning där vi ställer två behandlingsalternativ mot varandra och undersöker vilket som är det allra bästa.

Fakta bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Fler än 20 kvinnor insjuknar varje dag.

Läs mer om symtom på bröstcancer


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.