Njurcancer

Blod i urinen kan vara symtom på njurcancer och ska alltid utredas av en läkare. Varje år drabbas cirka 1 000 personer i Sverige av denna sjukdom, och omkring hälften av dem botas. Många av dem som inte botas kan leva flera år med sin sjukdom.

24 september 2014

Illustration: Roland Klang
1: lymfkörtlar, 2: lever, 3: njure, 4: urinledare, 5 urinblåsa. 
Njurarna är blodomloppets reningsverk. I ytterlagret, njurbarken, renar njurarna blodet från avfall och restprodukter, som sedan släpps ut som urin. Läs mer om njurarna

Varje år diagnostiseras cirka 1 000 fall av njurcancer i Sverige. Män drabbas 1,5 till 2 gånger så ofta som kvinnor. I Sverige har antalet som insjuknar minskat under de senaste tjugo åren. De flesta som drabbas av njurcancer är över 60 år och det är mycket ovanligt hos personer under 40 år.

Det är vanligt att njurcancer förekommer utan några symtom och att tumören upptäcks vid utredningar av andra orsaker än misstanke om njurcancer. Att ha cancer i båda njurarna är sällsynt men kan förekomma vid ärftlig cancer.

Det finns en speciell form av njurcancer som heter Wilms tumör. Den drabbar framför allt barn och ungdomar. Mellan 15 och 20 fall rapporteras varje år. För mer information om Wilms tumör besök Barncancerfondens webbplats www.barncancerfonden.se

Njurcancer är en av många cancersjukdomar. Cancersjukdomar är olika varandra men har det gemensamt att celler tillväxer utan kontroll. Det börjar i någon av kroppens celler.  Vid njurcancer är det oftast en körtelcell i en njurkanal som har börjat dela sig ohämmat och efter en tid – kanske flera år – bildat en tumör.

Det finns olika former av njurcancer. Den vanligaste formen, klarcellig njurcancersom, står för cirka 80 procent. Andra former är papillär njurcancer, cirka 10 procent, kromofob njurcancer, cirka 5 procent, och övriga typer, cirka 5 procent. Dessa cancerformer skiljer sig åt gällande prognos och behandlingsval.
Läs mer om vad cancer är

(Upp)

Sjukdomstecken

Ofta saknas symtom vid njurcancer och den diagnostiseras inte sällan först då tumören blivit relativt stor eller då det föreligger en spridning med metastaser (dottertumörer).

  • Blod i urinen är det vanligaste symtomet. Även om blodet bara syns vid något enstaka tillfälle bör det alltid föranleda ett läkarbesök för utredning om orsaken. Andra sjukdomar som kan ge blod i urinen är cancer i urinblåsan och kraftiga urinvägsinfektioner.
  • Värk på den sida av kroppen där den sjuka njuren sitter är ett symtom som kan finnas då njurtumören är större. Ofta upptäcks då tumören vid utredning av oklara bukbesvär. Ibland kan tumören kännas från utsidan.
  • Feber, högt blodtryck, viktnedgång och matleda kan förekomma.
  • De första tecknen på sjukdom kommer ibland från andra delar av kroppen, till exempel lungorna, lymfkörtlarna, levern, skelettet eller hjärnan. Då har cancern spridit sig och bildat metastaser, dottertumörer.
(Upp)

Undersökningar

  • Ultraljudsundersökning är enkelt för patienten och görs ofta vid utredning av symtom som till exempel blod i urinen. Ofarliga ljudvågor sänds in mot njuren från en sond som läkaren för över patientens buk. Ljudvågornas eko utnyttjas för att framställa en bild på en bildskärm så att läkaren kan se om det finns något onormalt. Vid blod i urinen tittar man också in i urinblåsan med så kallat cystoskop.
  • Datortomografi, skiktröntgen, över buken görs om det finns misstanke om njurcancer. Patienten ligger på en brits inne i en cirkelformad öppning i en apparat med ett röntgenrör som snurrar runt. Oftast tillförs också en kontrastvätska i ett blodkärl i en arm. Undersökningen ger information om njurens utseende och den eventuella tumörens utbredning. Finner man njurcancer bör också bröstkorgen undersökas för att se om cancern har bildat metastaser i lungorna.
  • Magnetkamera har på senare år också börjat användas som ett alternativ till datortomografi. För patienten går det till på samma sätt som vid datortomografi. Skillnaden är att magnetkameran använder radiovågor och magnetfält i stället för röntgenstrålning.
(Upp)

Indelning i stadier

Det är viktigt att fastställa hur utbredd cancern är, vilket indelas i olika stadier.
Man brukar dela in njurcancer i fyra stadier:

  • I stadium I är cancern högst sju centimeter stor och inte spridd utanför njuren.
  • I stadium II är cancern större än sju centimeter men inte spridd utanför njuren.
  • I stadium III har cancern vuxit igenom njuren till dess utsida, vuxit över på binjuren, in i ven eller till enstaka lymfkörtlar.
  • I stadium IV har cancern spridit sig till avlägsna strukturer, fler lymfkörtlar eller andra organ.

Här får du råd inför läkarbesöken
Läs också om att delta i en forskningsstudie

(Upp)

Behandlingar

Kirurgi

Det finns två alternativ till kirurgi; att operera bort hela njuren där tumören sitter, så kallad nefrektomi, eller att operera bort en del av njuren där tumören sitter, så kallad partiell nefrektomi. Som regel är funktionen hos den andra, friska, njuren fullt tillräcklig för att klara kroppens behov. Vilken typ av operation som väljs beror på hur stor tumören är och hur den växer i njuren.

Ofta kan njurcancer botas med en operation. Om cancern bildat metastaser kan den inte botas med operation annat än i ett fåtal fall då det bara finns enstaka dottertumörer som också kan opereras bort.

Även om det föreligger en spridning då njurcancer upptäcks kan det finnas skäl att operera bort njuren inför fortsatt medicinsk behandling.

Medicinsk behandling

Cytostatika

Cytostatika har prövats vid njurcancer men har hitills inte visat någon nämnvärd effekt.

Immunologisk behandling

I mycket sällsynta fall händer det att metastaser från njurcancer spontant minskar i storlek. Förklaringen tros vara att kroppens immunförsvar har påverkat sjukdomen. Tills för några år sedan var en typ av immunologisk behandling, interferon, den enda  medicinska behandlingen som användes mot njurcancer i Sverige. Interferon är ett ämne som kroppen själv tillverkar och som spelar en viktig roll i immunförsvaret. Det kan produceras och utnyttjas som läkemedel. Interferon ges som injektioner med sprutor under huden.

Nya immunologiska behandlingar är under utveckling.

Målstyrda läkemedel

Sedan 2006 används läkemedel som blockerar olika signalsystem i celler, så kallad målstyrd behandling. Dessa har ofta en bromsande effekt på njurcancer och ger en hämning av tumörcellernas tillväxt och blodkärlsförsörjning. Flera sådana läkemedel används i Sverige. Läkemedlen tas oftast som tabletter men vissa ges som infusioner med dropp.

Både interferon och de nya målstyrda läkemedlen är förenade med en hel del biverkningar och behandlingseffekten varierar mellan olika personer. Det pågår en intensiv forskning för att utveckla behandlingen vid njurcancer.

Strålbehandling

Strålbehandling brukar ha god effekt i symtomlindrande syfte, framför allt för att ge smärtlindring när det finns metastaser i skelettet. Strålbehandlingen ges som regel en gång per dag under en till fem dagar. Själva behandlingen tar varje gång bara några minuter.

Strålbehandling kan också ges för att hämma tillväxten av metastaser som ger symtom i andra delar av kroppen.
Läs mer om strålbehandling

Lindrande symtombehandling

  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

När cancer växer så att den inte kan opereras bort eller återkommer efter en tidigare operation kan den inte botas. Förutom läkemedel och strålbehandling finns flera åtgärder som kan vidtas för att lindra de symtom som beror på att sjukdomen fortskrider. Detta brukar kallas palliativ vård. Den palliativa vården innebär en aktiv helhetssyn – inte bara enstaka insatser. Läkaren bör tillsammans med övrig personal gå igenom de olika lindrande behandlingar som finns tillgängliga och tillsammans med patienten komma fram till deras för- och nackdelar.

I dag finns goda möjligheter till bra smärtlindring, vilket är en viktig fråga för patienter som har ont.
Läs mer om smärtbehandling

Det finns också mycket som kan göras för att lindra andra symtom som klåda, feber, illamående, kräkningar med mera.

Vårdpersonalens uppgift är att se till patientens hela livssituation och att tillgodose flera behov: fysiska, psykiska, sociala och andliga. Även de närstående behöver stöd i sin situation.

(Upp)

Orsaker till cancer i njurarna

Orsaken till njurcancer är inte klarlagd. Ärftliga former förekommer men är sällsynta. Flera undersökningar har visat att rökning, övervikt och fetma ökar risken för denna cancerform.

(Upp)

Prognos

Prognosen beror mycket på i vilket stadium sjukdomen upptäcks. Vid små tumörer som inte vuxit igenom njurkapseln är prognosen mycket god. Vilken cancerceltyp som dominerar, hur patienten mår och flera andra faktorer påverkar också prognosen. Njurcancer sprids lätt med blodet och hör därför till de cancerformer som ganska ofta bildar metastaser.

Totalt botas knappt hälften av patienterna. Många av dem som inte botas kan dock leva flera år med sin sjukdom.

(Upp)

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Läs mer om känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet

(Upp)

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje

24 september 2014
Britta Hedefalk, Kommunikatör och specialistsjuksköterska

Sidansvarig

Britta Hedefalk, Kommunikatör och specialistsjuksköterska skicka e-post

Originaltext

Lennart Edqvist, medicinjournalist
Ulrika Harmenberg, överläkare, medicine doktor, Radiumhemmet, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm