Njurcancer

Blod i urinen kan vara symtom på njurcancer och ska alltid utredas av en läkare. Varje år drabbas cirka 1 000 personer i Sverige av denna sjukdom, och omkring hälften av dem botas. Många av dem som inte botas kan leva flera år med sin sjukdom.

10 juli 2012

Illustration: Roland Klang
1: lymfkörtlar, 2: lever, 3: njure, 4: urinledare, 5 urinblåsa. 
Njurarna är blodomloppets reningsverk. I ytterlagret, njurbarken, renar njurarna blodet från avfall och restprodukter, som sedan släpps ut som urin. Läs mer om njurarna 

Varje år diagnostiseras cirka 1 000 fall av njurcancer i Sverige. Män drabbas 1,5 till 2 gånger så ofta som kvinnor. I Sverige har antalet som insjuknar minskat under de senaste tjugo åren. De flesta som drabbas av njurcancer är 60 år eller äldre. Det förekommer, men är ovanligt, att njurcancer diagnostiseras hos personer under 40 år.

Det är vanligt att njurcancer förekommer utan några symtom och att tumören upptäcks vid utredningar av andra orsaker än misstanke om njurcancer. Att ha cancer i båda njurarna är sällsynt men vid utredning måste man säkerställa att den andra njuren fungerar väl.

Det finns en speciell form av njurcancer som heter Wilms tumör. Den drabbar framför allt barn och ungdomar. Mellan 15 och 20 fall rapporteras varje år. För mer information om Wilms tumör besök Barncancerfondens webbplats www.barncancerfonden.se

Cancer i njurarna är en av många cancersjukdomar. Dessa sjukdomar är mycket olika varandra, men alla har det gemensamt att de börjar med ett fel i någon av kroppens celler. Vid njurcancer är det oftast en körtelcell i en njurkanal som har börjat dela sig ohämmat och efter en tid – kanske flera år – bildat en tumör.
Läs mer om vad cancer är

Sjukdomstecken

Ofta saknas symtom vid njurcancer och den diagnostiseras inte sällan först då tumören blivit relativt stor eller har spridit sig till annat organ. En stor del av njurcancerfallen upptäcks vid utredning av andra orsaker.

  • Blod i urinen är det vanligaste symtomet. Även om blodet bara syns vid något enstaka tillfälle bör det alltid föranleda ett läkarbesök för utredning om orsaken. Andra sjukdomar som kan ge blod i urinen är cancer i urinblåsan och kraftiga urinvägsinfektioner.
  • Värk på den sida av kroppen där den sjuka njuren sitter är ett ganska vanligt symtom vid njurcancer. Ofta upptäcks tumören vid utredning av oklara bukbesvär.
  • Feber, högt blodtryck, viktnedgång och matleda kan också förekomma vid njurcancer.
  • De första tecknen på sjukdom kommer ibland från andra delar av kroppen, till exempel lungorna, lymfkörtlarna, levern, skelettet eller hjärnan. Då har cancern spridit sig och bildat metastaser, dottertumörer.

Undersökningar

  • Ultraljudsundersökning är enkelt för patienten och görs ofta vid utredning av symtom som till exempel blod i urinen. Ofarliga ljudvågor sänds in mot njuren från en sond som läkaren för över patientens buk. Ljudvågornas eko utnyttjas för att framställa en bild på en bildskärm så att läkaren kan se om det finns något onormalt.
  • Datortomografi, skiktröntgen, över buken görs om det finns misstanke om njurcancer. Patienten ligger på en brits inne i en cirkelformad öppning i en apparat med ett röntgenrör som snurrar runt. Oftast tillförs också en kontrastvätska i ett blodkärl i en arm. Undersökningen ger information om njurens utseende och den eventuella tumörens utbredning. Finner man njurcancer bör också bröstkorgen undersökas för att se om cancern har bildat metastaser i lungorna.
  • Magnetkamera har på senare år också börjat användas som ett alternativ till datortomografi. För patienten går det till på samma sätt som vid datortomografi.
  • Biopsi, med en nål kan läkaren, i tveksamma fall ta ut celler eller små vävnadsprover från misstänkta tumörer och skicka dem till undersökning. Detta för att säkerställa diagnosen.

Det finns flera olika typer av njurcancer. Det är viktigt att fastställa i vilket stadium cancern befinner sig och vilken celltyp cancern består av föra att kunna utforma och föreslå den lämpligaste behandlingen.
Här får du råd inför läkarbesöken
Läs också om att delta i en forskningsstudie

Indelning i stadier

Man brukar dela in njurcancer i fyra stadier.
  • I stadium I är cancern högst sju centimeter stor och inte spridd utanför njuren.
  • I stadium II är cancern större än sju centimeter men inte spridd utanför njuren.
  • I stadium III har cancern vuxit igenom njuren till dess utsida, vuxit över på binjure, in i ven, fett eller till enstaka lymfkörtlar.
  • I stadium IV har cancern spridit sig utanför njuren till binjuren, fler lymfkörtlar eller andra organ.

Behandlingar

Kirurgi

Om cancern enbart finns i njuren finns det chans till bot genom operation.
Det vanligaste ingreppet är att operera bort hela njuren, så kallad nefrektomi. Samtidigt avlägsnas den omgivande fettkapseln.

Som regel är funktionen hos den andra friska njuren fullt tillräcklig för att klara kroppens behov.

I vissa fall opereras bara den del av njuren bort som innehåller tumören, så kallad partiell nefrektomi. Denna typ av operation används vid begränsade tumörer och har ökat de senaste åren.

Om cancern har bildat metastaser kan den inte botas, utom i sällsynta fall då det endast finns enstaka metastaser som kan opereras bort.

I vissa fall kan det finnas skäl att operera bort njuren även om sjukdomen är spridd redan vid diagnostillfället. Vid interferonbehandling har man visat en ökad effekt om njuren opererats bort före behandlingen.
Operationen kan även göras inför behandling med målstyrda läkemedel. En operation av detta slag förutsätter att patienten har ett gott allmäntillstånd och att metastaserana inte är för stora eller för många.

Cytostatika

Cytostatika har prövats vid njurcancer men har hittills inte visat någon nämnvärd effekt.

Immunologisk behandling

I mycket sällsynta fall händer det att metastaser från njurcancer spontant minskar i storlek. Förklaringen tros vara att kroppens immunförsvar har bekämpat sjukdomen. Tills för några år sedan var en typ av immunologisk behandling, interferon, den enda godkända medicinska behandlingen av njurcancer i Sverige. Interferon är ett ämne som kroppen själv tillverkar och som spelar en viktig roll i immunförsvaret. Det kan produceras och utnyttjas som läkemedel. Interferon ges som injektioner med sprutor under huden.

Nya immunologiska behandlingar är under utveckling.

Målstyrda läkemedel

Nyligen har flera läkemedel som blockerar olika signalsystem i celler visat sig kunna bromsa sjukdomen, så kallad målstyrd behandling. Dessa medel ger en hämning av tumörcellernas tillväxt och blodkärlsförsörjning. Flera sådana läkemedel används i Sverige. Läkemedlen tas oftast som tabletter men vissa ges som infusioner med dropp.

Både interferon och de nya målstyrda läkemedlen är förenade med en hel del biverkningar och behandlingseffekten varierar mellan olika personer. Det pågår en intensiv forskning för att utveckla behandlingen vid njurcancer.

Strålbehandling

Strålbehandling brukar ha god effekt i symtomlindrande syfte, framför allt för att ge smärtlindring när det finns metastaser i skelettet. Strålbehandlingen ges som regel en gång per dag under en till fem dagar. Själva behandlingen tar varje gång bara några minuter.

Strålbehandling kan också ges för att hämma tillväxten av metastaser som ger symtom i andra delar av kroppen.

Då enstaka metastaser finns i till exempel hjärnan kan man med speciell teknik ge höga strålbehandlingsdoser koncentrerat till metastasen och få en kraftig tillväxthämmande effekt.
Läs mer om strålbehandling

Lindrande behandling

  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

När cancer växer så att den inte kan opereras bort eller återkommer efter en tidigare operation kan den inte botas. Förutom läkemedel och strålbehandling finns flera åtgärder som kan vidtas för att lindra de symtom som beror på att sjukdomen fortskrider. Detta brukar kallas palliativ vård. Den palliativa vården innebär en aktiv helhetssyn – inte bara enstaka insatser. Läkaren bör tillsammans med övrig personal gå igenom de olika lindrande behandlingar som finns tillgängliga och tillsammans med patienten komma fram till deras för- och nackdelar.

I dag finns goda möjligheter till bra smärtlindring, vilket är en viktig fråga för patienter som har ont.
Läs mer om smärtbehandling

Det finns också mycket som kan göras för att lindra andra symtom som klåda, feber, illamående, kräkningar med mera.

Vårdpersonalens uppgift är att se till patientens hela livssituation och att tillgodose flera behov: fysiska, psykiska, sociala och andliga. Även de närstående behöver stöd i sin situation.

Orsaker till cancer i njurarna

Orsaken till njurcancer är inte klarlagd. Ärftliga former förekommer men är sällsynta. Flera undersökningar har visat att rökning ökar risken för denna cancerform. Övervikt och fetma medför också en ökad risk.

Prognos

Prognosen beror mycket på i vilket stadium sjukdomen upptäcks. Vid små tumörer som inte vuxit igenom njurkapseln är prognosen mycket god. Njurcancer sprids lätt via blodet och hör därför till de cancerformer som ganska ofta bildar metastaser. Vid cirka 20 procent av fallen är sjukdomen spridd vid diagnos. Typ av njurcancer och flera andra faktorer påverkar också prognosen. Totalt botas knappt hälften av patienterna. Många av dem som inte botas kan dock leva flera år med sin sjukdom.

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Läs mer om känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje

10 juli 2012
Britta Hedefalk, Kommunikatör och specialistsjuksköterska

Sidansvarig

Britta Hedefalk, Kommunikatör och specialistsjuksköterska skicka e-post

Originaltext

Lennart Edqvist, medicinjournalist
Ulrika Harmenberg, överläkare, medicine doktor, Radiumhemmet, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm