Hudcancer

År 2012 fick 3 368 personer i Sverige malignt melanom. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomen är nu bland de vanligaste cancerformerna i landet. Andra former av hudcancer är basalcellscancer och skivepitelcancer.

11 augusti 2014

Illustration: Roland Klang
1: basalcellslagret med melanocyter, 2: hårstrå, 3: nevus, 4: överhud, 5: läderhud, 6: hårsäck, 7: underhud.
I det understa hudlagret finns celler, melanocyter, som bildar pigmentet melanin. Läs mer om huden

Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är tre olika typer av hudtumörer.

Mest känd till namnet för många är malignt melanom. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomen är nu bland de vanligaste cancerformerna i Sverige. År 2012 drabbades 3 368 personer i Sverige. Malignt melanom förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. Genomsnittsåldern när diagnosen ställs är för både kvinnor och män omkring 55 år.

En annan typ av hudcancer är skivepitelcancer som drabbade 5 718 personer år 2012. Sjukdomen är något vanligare bland män än bland kvinnor. Skivepitelcancer i huden är den hudcancerform som ökar mest.

En tredje form av hudtumör är basalcellscancer som ibland också kallas basaliom. Cancerformen är en speciell typ av hudcancer som växer långsamt och den saknar vanligen förmåga att bilda dottertumörer. Varje år upptäcks nästan 40 000 fall, ungefär lika många hos män som hos kvinnor. Basalcellscancer registreras sedan 2004 i Cancerregistret men inkluderas inte i den "vanliga" cancerstatistiken.

(Upp)

Sjukdomstecken

Basalcellscancer

Utseendet på basalcellscancer varierar. Det vanligaste är att det ser ut som en glänsande knuta som innehåller små, slingrande blodkärl. Det kan också vara ett sår som inte läker eller som tycks vara läkt men sedan återkommer. En tredje variant liknar ett eksem med röd, lite skrovlig och ibland fjällande yta. Basalcellscancer växer från celler i basalcellslagret. Sjukdomen förekommer oftast i ansiktet, men kan också uppträda på bålen.

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer utgår från överhudens mellanskikt eller från djupare hudlager. Denna hudcancer finns oftast på de delar av huden som är mest utsatta för solen, det vill säga i ansiktet, på ett ytteröra, en handrygg eller en kal hjässa.

I sitt första stadium växer en skivepitelcancer ytligt i hudens yttersta lager. Då har den inte hunnit sprida sig ner i huden. Den kan visa sig som en rodnad eller en fjällande fläck och finnas var som helst på huden. Cancern kan också växa ner i nästa lager, läderhuden. Den förvandlas då till en knuta som är rodnad och kan ha hårda fjäll av hud på ytan eller vara sårig. Ett sådant sår brukar vara mycket svårläkt. Denna form av skivepitelcancer finns oftast i ansiktet, på ett ytteröra, på händernas översida eller på en kal hjässa.

Malignt melanom

Malignt melanom startar i de pigmentbildande melanocyterna, längst ner i överhuden. Malignt melanom kan förekomma var som helst på kroppen. Kvinnor får oftast sjukdomen på underbenen och män oftast på bålen.

Vanliga första symtom på malignt melanom är att ett födelsemärke (nevus) börjar växa, klia, blöda eller ändra färg och form. Även nya förändringar som inte tidigare funnits kan uppträda.
Läs mer om vad cancer är

(Upp)

Att skydda sig mot solens strålar

Det finns inga speciella råd om solande för den som har fått hudcancer, utan det gäller samma saker som för alla andra. Målet är att undvika för mycket sol. Därför är det bra att inte vara ute i direkt sol mitt på dagen när den står som högst på himlen, det vill säga mellan klockan 11 och 15. De första dagarna i solen bör man också ta det försiktigt och bara vistas i solen korta stunder. Skugga, kläder och en vidbrättad hatt är bra skydd.
Läs mer om solens påverkan och hur du kan skydda dig

(Upp)

Undersökningar

Basalcellscancer och skivepitelcancer

Viktiga uppgifter för diagnosen är storlek, utseende och färg på hudförändringen. Ofta kan läkaren ställa en diagnos bara genom att se på hudförändringen. Men för att vara helt säker krävs i allmänhet också en biopsi. Det innebär att en liten bit av den förändrade huden tas ut och skickas till undersökning i mikroskop.

Det finns flera olika metoder att ta en biopsi, men först ges alltid lokalbedövning. Det vanligaste är att läkaren använder ett speciellt instrument för att stansa ut en bit hud ner till underhudens översta lager.

När diagnosen kan ställas utan biopsi tas hudförändringen bort och skickas till undersökning i mikroskop.

Malignt melanom

Vid misstanke om malignt melanom gör läkaren en noggrann inspektion av huden. Då används ett så kallat dermatoskop. Det är ett förstoringsglas med en stark lampa. På senare tid har även datoriserade hjälpmedel blivit en stor tillgång i diagnostiken. Den misstänkta hudförändringen och en bit runt omkring den opereras bort och undersöks sedan i mikroskop.

Vanligen undersöks också de lymfkörtlar som sitter närmast tumören. Numera sker det oftast med så kallad sentinel node-teknik. Det innebär att läkaren med hjälp av en speciell teknik tar reda på vilken lymfkörtel som först nås av lymfvätska från den del av huden där tumören finns. Denna körtel tas ut och undersöks. Om det finns cancerceller i provet, är det ett tecken på att sjukdomen har spridit sig. Då brukar också lungröntgen göras för att ta reda på om det finns metastaser i lungorna.
Här får du råd inför läkarbesöken
Läs också om att delta i en forskningsstudie

(Upp)

Olika stadier av hudtumörer

Indelningen i stadier används för att avgöra vilken behandling patienten ska få.

  • Basalcellscancer brukar delas in i tre olika huvudgrupper: nodulära, ytliga och morfeatyp. Nodulär betyder något med små knutor och denna form av sjukdomen är vanligast i huvud-halsområdet. Ytlig basalcellscancer förekommer oftast på bålen. Basalcellscancer av morfeatyp är mer ovanlig. Det är ofta släta förändringar i huden som kan likna ärrvävnad.
  • Skivepitelcancer brukar delas in i två stadier, som har olika utseende. I det första växer cancern ytligt och har inte spridit sig ner i huden. I det andra stadiet växer cancern ner i läderhuden.
  • Malignt melanom delas in i olika stadier med hänsyn till tumörens tjocklek, om det finns metastaser i närbelägna lymfkörtlar och om det finns metastaser i andra delar av kroppen. I det system som nu används finns fem olika stadier som i sin tur delas in i två eller tre undergrupper. I det första stadiet växer tumören i överhuden och det finns inga metastaser. Det kallas också cancer in situ (=på platsen). I nästa stadium är cancern mindre än 1 mm tjock och det saknas metastaser. I det femte stadiet är cancern mer än 4 mm tjock och det finns metastaser både i lymfkörtlar och i andra delar av kroppen.
(Upp)

Behandlingar

Det säkraste och effektivaste sättet att behandla hudcancer är i de flesta fall att operera bort hudförändringen. En operation är oftast tillräcklig behandling av basalcellscancer och i de allra flesta fall också av skivepitelcancer, liksom i många fall av malignt melanom. Men om ett malignt melanom eller en skivepitelcancer har hunnit sprida sig kan det bli aktuellt med strålbehandling eller läkemedel, till exempel cytostatika.

Basalcellscancer behandlas i en del fall med strålning eller fryses bort. Frysning med flytande kväve kan vara ett alternativ vid basalcellscancer på ytteröronen, näsan och ögonlocken.

Basalcellscancer och skivepitelcancer

Det finns många olika metoder att ta bort basalcellscancer och skivepitelcancer. Vilken metod som väljs beror på hur stor tumören är, var på kroppen den växer och vilken typ det är fråga om.

Kirurgi

En behandling är att skära bort den förändrade huden med en vanlig operationskniv och genast undersöka den i mikroskop. Denna metod används på basalcellscancer som växer uppsplittrat, det vill säga att den grenar ut sig i huden.

  • Eftersom inget cancerfall är det andra likt, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.
  • När läkaren i samråd med dig bestämmer sig för en behandlingsplan, tar hon eller han inte bara hänsyn till själva cancersjukdomen utan också till tidigare sjukdomar, ålder och allmänt hälsotillstånd.

En annan metod när det gäller basalcellscancer är kryokirurgi eller fryskirurgi. Då fryser läkaren ner tumören genom att från en sprayflaska spruta en tunn stråle med flytande kväve på huden. Kylan gör att de förändrade cellerna dör. En fördel med den här metoden är att det blöder betydligt mindre än med vanlig kirurgi. Men det krävs att läkaren har stor vana vid denna metod. Ännu en metod är elektrobehandling i kombination med skrapning. Den sker med ett speciellt instrument med en el-slinga i änden som bränner bort tumören.

Vanligtvis får patienten först lokalbedövning. Skivepitelcancer tas i de flesta fall bort med operationskniv.

Strålbehandling

För äldre patienter med utbredd basalcellscancer kan strålbehandling användas. Strålningen ges då i mindre doser vid flera tillfällen.

Strålbehandling används också i vissa fall av skivepitelcancer. I en del fall ges en hög engångsdos. Om det är större tumörer delas strålningen upp i flera mindre doser.

Vid förstadier till skivepitelcancer liksom ytlig basalcellscancer kan i en del fall fotodynamisk terapi användas. Då stryks först en salva ut på huden för att öka tumörens ljuskänslighet. Sedan belyses tumören med rött ljus som dödar tumörcellerna.

Malignt melanom

Kirurgi

Operationen, som ofta sker under lokalbedövning, går ut på att skära bort hudförändringen.

För att vara säker på att cancercellerna inte ska sprida sig tar kirurgen även bort en bit av huden runt tumören. Ingreppets storlek bestäms av hur utbredd förändringen är.

Vid större ingrepp ersätter man den avlägsnade huden med ett tunt lager hud från ett annat ställe på kroppen.

Om sjukdomen har spridit sig till andra delar av kroppen kan det bli aktuellt att göra ytterligare kirurgiska ingrepp. Det kan då till exempel handla om att ta bort de lymfkörtlar som finns närmast tumören, så att risken för att sjukdomen ska sprida sig ytterligare minskar.

Läkemedel

Cytostatika är läkemedel som främst angriper celler som håller på att dela sig och stoppar delningen. Tyvärr har cytostatika oftast inte så stor effekt mot malignt melanom, eftersom cancercellerna snabbt skaffar sig motståndskraft och blir resistenta. Flera stora vetenskapliga undersökningar pågår för att ta reda på om cytostatika ändå kan ha effekt i vissa fall.

Det händer någon enstaka gång att ett malignt melanom försvinner av sig självt. Förklaringen tros vara att kroppens immunförsvar har bekämpat sjukdomen. Forskarna har därför inlett försök med olika ämnen som kan förstärka immunförsvaret mot tumörer. Man prövar bland annat att spruta in så kallade monoklonala antikroppar. De söker sig till tumören och förstör dess celler. En rad ämnen som förekommer normalt i kroppens immunförsvar prövas också.

Dessa behandlingar är på försöksstadiet och ingår inte i rutinbehandlingen.

Strålbehandling

När cancercellerna utsätts för strålning skadas de och dör så småningom ut. Syftet med strålbehandlingen är att få maximal effekt mot cancertumören utan att skada friska celler mer än nödvändigt. Strålbehandling används sällan med målet att bota malignt melanom, eftersom dess celler snabbt blir motståndskraftiga mot strålning.

Däremot används strålning för att hålla sjukdomen i schack och för att lindra symtomen. Man talar då om lindrande eller palliativ behandling.

(Upp)

Känslomässiga reaktioner

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.
Läs mer om känslomässiga reaktioner efter cancerbeskedet

(Upp)

Orsaker till hudcancer

Hudcancer är vanligare bland vita människor ju närmare ekvatorn de bor. Det är också känt att utomhusarbete medför ökad risk för skivepitelcancer. Solen spelar alltså en stor roll för uppkomsten av dessa sjukdomar.

  • Solens ultravioletta strålning orsakar skador i cellernas arvsmassa. Det kan så småningom resultera i cancer. Man vet att risken för malignt melanom ökar hos personer som har utsatts för många brännskador av solljus. Det anses vara särskilt riskabelt att få sådana skador som barn och ung, eftersom huden hos en växande individ är mer sårbar än hos en vuxen.
  • Solning i solarium kan också bidra till ökad risk för malignt melanom enligt vissa undersökningar. Strålskyddsinstitutet rekommenderar att barn och unga under 18 år inte ska sola i solarium. Den som använder solarium mer än tio gånger per år löper risk för samma typ av hudskador som man kan få av för mycket sol. Vid första solariebesöket bör man inte ligga där mer än 5–10 minuter, råder Strålsäkerhetsmyndigheten.
  • Olika ärftliga faktorer kan också bidra till dessa sjukdomar. Personer med ljus, fräknig hy löper ökad risk för hudcancer. Även nedsatt immunförsvar ger ökad risk.
  • Fototerapi som används för att behandla andra hudsjukdomar medför marginellt ökad risk för skivepitelcancer. Det gör också strålbehandling och brännskador.
  • Födelsemärken riskerar ge malignt melanom. De flesta människor har födelsemärken, så kallat nevi, i huden. Personer med ovanligt många eller stora och oregelbundna nevi – även kallade dysplastiska nevi – löper ökad risk att få malignt melanom. De bör därför vara extra noga med att skydda sin hud i solen. Om ett nevus förändras bör man söka läkare för bedömning. Av patienter med malignt melanom tillhör 5–10 procent familjer där två eller flera släktingar har haft sjukdomen. Det är vanligt att medlemmar i sådana familjer har många dysplastiska nevi. Då är det angeläget att regelbundet låta en specialist undersöka hudförändringarna. Om det i en släkt finns minst två personer som haft malignt melanom brukar alla familjemedlemmar erbjudas en undersökning för tidig upptäckt av dysplastiska nevi.
(Upp)

Prognos

Basalcellscancer

Eftersom basalcellscancer nästan aldrig ger metastaser kan praktiskt taget alla patienter botas. Men det kan hända att sjukdomen återkommer på samma plats som tidigare eller på någon annan plats på kroppen. Då görs en ny behandling.

Skivepitelcancer

Omkring 95 procent av all skivepitelcancer kan botas med operation. Men det finns en risk att sjukdomen återkommer på en annan del av kroppen. Då krävs en ny operation.

Malignt melanom

Mellan 80 och 85 procent av alla patienter med malignt melanom i huden botas. Prognosen för denna cancerform har förbättrats på senare tid. Den främsta förklaringen är att melanomet upptäcks i ett tidigt skede, därför att man söker läkare för sina hudförändringar. Av de tre hudcancerformerna är det framför allt malignt melanom som kan ge metastaser.

(Upp)

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje

11 augusti 2014
Britta Hedefalk, Kommunikatör och specialistsjuksköterska

Sidansvarig

Britta Hedefalk, Kommunikatör och specialistsjuksköterska skicka e-post

Originaltext

Lennart Edqvist, medicinjournalist

Granskning

Olle Larkö, professor hudkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset