Många viktiga beslut i kampen att besegra cancer sker på lokal nivå och inom kommunernas ansvarsområden.
Det handlar om åtgärder inom kommunal vård och omsorg, beslut som rör skola och förskola och utformning av offentliga områden och stadsplanering.
Kommunerna bär också ett stort ansvar för att främja människors ekonomiska och sociala trygghet och jämlikhet i levnadsvillkor och har därför en viktig roll i att skapa förutsättningar för goda levnadsvanor hos barn och unga.
Den kommunala hälso- och sjukvården möter på många områden patienter som vårdas eller har vårdats för cancer. Samverkan måste därför vara stark mellan den kommunala och regionala nivån för att cancerpatienter inte ska drabbas av att det är olika huvudmän som ansvarar för hälso- och sjukvårdens olika delar.
Kommunerna har därför också ett ansvar att säkerställa att personalen har rätt kompetens för att möta cancerpatienters behov.
Många gånger är det personal inom den kommunala hälso- och sjukvården som möter patienter som vårdas eller har vårdats för cancer. Det är därför viktigt att personal inom den kommunala hälso- och sjukvården har kunskap om cancerpatientens behov.
Cancerfonden vill därför att alla kommuner ser till att personal inom den kommunala hälso- och sjukvården har kunskap om rehabilitering, symtom på cancersjukdomar och de behov som kan uppstå under eller efter en cancerbehandling.
Samverkan mellan den kommunala vården och omsorgen och den regionala primär- och specialistvården är viktig för att kunna ge vård till cancerpatienter som präglas av samverkan och kontinuitet för den enskilde.
Cancerfonden anser att alla kommuner behöver se över och sätta in åtgärder för att stärka samarbete mellan den kommunala och regionala vården för att cancervården ska ske i en obruten kedja av insatser.
Palliativ vård bedrivs i form av hemsjukvård, på sjukhem och på vissa specialiserade palliativa slutenvårdsavdelningar. Syftet är att se till att patienten har så bra livskvalitet som möjligt trots att cancersjukdomen bedöms vara obotlig.
Om den som är sjuk vill vårdas i hemmet kan det se ut på olika sätt i olika delar av landet. I vissa delar är det kommunen som bedriver palliativ vård i hemmet och i andra delar kan det vara regionen.
Även här är samordning och samverkan mellan olika vårdnivåer och huvudmän väsentligt för att med patienten i centrum forma den bästa vårdsituationen.
När en förälder eller nära anhörig blir sjuk i cancer förändras ofta livet. Alla i omgivningen drabbas på olika sätt, och det är inte enbart den som är sjuk som kan behöva stöd och hjälp.
Personal i skolan har en viktig roll i att stödja elever som har en förälder eller nära anhörig som drabbats av cancer.
Cancerfonden anser därför att kommunerna måste arbeta för att utveckla stödet till personal inom skolan genom kontinuerlig kompetensutveckling för att möta barn som är anhöriga till cancerdrabbade eller svårt sjuka personer.
Elevhälsan är en viktig del av skolans verksamhet för att sprida hälsofrämjande och förebyggande insatser, men även för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
För att bidra till bättre levnadsvanor i samhället på sikt är det viktigt att stärka Elevhälsans arbete med hälsofrämjande och förebyggande levnadsvanor.
I och med att samtliga barn i årskurs 5–6 erbjuds vaccin mot HPV förväntas nu spridningen av viruset att minska. Kommunerna bör vidta åtgärder för att säkerställa ett högt deltagande i vaccinationsprogrammet och använda vaccineringstillfället för att öka kunskap hos unga om andra cancerförebyggande insatser så som levnadsvanor och screening.
Det är avgörande att tidigt i livet etablera goda vanor. Skolan har en viktig roll i att främja barns och ungas hälsa genom flera insatser. En är att erbjuda näringsriktiga måltider.
Cancerfonden anser därför att skolhuvudmän ska ta fram och implementera en hälsofrämjande policy för upphandling av livsmedel.
Skolan är en stor del av barns och ungas uppväxtmiljö och det är därför viktigt att skolhuvudmän verkar för att ge elever de bästa förutsättningarna till en hälsofrämjande skolmiljö. Det innebär inte minst att främja fysisk aktivitet på skolgårdar och att bidra till en god social skolmiljö.
Enligt rekommendationer från WHO ska barn hålla sig i rörelse i minst 60 minuter varje dag. Skolan har möjlighet att bidra till att öka jämlikheten genom att fler barn under skoltid ges chans att nå det målet.
Cancerfonden vill därför att minst 60 minuters rörelse, utöver skolämnet idrott och hälsa, ska ingå i varje skoldag i grundskolan.
Det säkraste sättet att skydda barn mot hudmelanom i vuxen ålder är att se till att de inte bränner sig i solen.
Det är därför viktigt att alla kommuner säkerställer att Boverkets råd för skuggiga platser vid förskolor och skolor följs.
Främjande av aktiva transportportmedel är avgörande för att skapa hälsofrämjande samhällen.
Om det finns goda förutsättningar i samhället att leva hälsosamt är det också lättare för befolkningen att göra det. Det är därför viktigt att tillgängligheten för aktiva transportmedel som cykelleder och gångbanor ökar.
Tillgången till miljöer som främjar fysisk aktivitet såsom skolgårdar, lekplatser, grönområden och idrottsplatser bidrar till en positiv utveckling.
Cancerfonden vill därför att tillgången och attraktiviteten i miljöer som främjar fysisk aktivitet ska öka.
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.