Internationella trender mätt i bibliometri

USA har en dominerande ställning inom den globala cancerforskningen, men den utmanas på flera fronter och Kina närmar sig med stormsteg. Cancerforskningen i Sverige visar en svagare utveckling.

Sedan år 2000 har cancerforskningen i hela världen ökat med i genomsnitt 6 procent per år. Motsvarande ökning för svensk cancerforskning har varit 2 procent. Den relativt svaga tillväxten av cancerforskning i Sverige innebär att vi fallit på rankningen.

Åren 2000-2003 låg Sverige på nionde plats i världen men har nu halkat ner till plats nummer 16 när man mäter antalet publicerade artiklar.

Bibliometrisk analys

Jämförelserna mellan länder och organisationer bygger på en så kallad bibliometrisk analys där man dels mäter antalet publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter, dels mäter i vilken omfattning artiklarna citeras av andra forskare.

Det senare måttet indikerar vilken genomslagskraft forskningen har, vilket ses som ett mått på kvalitet. De olika mätmetoderna mäter olika aspekter av forskningen, och man bör vara medveten om att var och en av dem har sina nackdelar. De mest framgångsrika länderna och organisationerna har ofta en kombination av hög produktion och stor andel citeringar.

Kina accelererar, Sverige tappar

En viktig förklaring till den globala ökningstakten inom cancerforskningen är att Kina ökat från knappt 800 publikationer åren 2000-2003 till strax över 25 000 publikationer 2012-2015.

Det är en helt enastående tillväxt och ger en tydlig fingervisning om att Kina inte nöjer sig med att vara en ekonomisk supermakt utan gör samma satsning inom det vetenskapliga medicinska området. Särskilt tydligt blir det när man tittar på vilka lärosäten som placerar sig på topp 20-listan över de mest produktiva institutionerna i världen.

År 2000–2007 hade Kina inte ett enda lärosäte bland de 20 mest produktiva institutionerna, 2008–2011 hade man två. 2012–2015 är hälften av universiteten kinesiska.

När man på olika sätt mäter hur mycket forskningen citeras så hamnar Kina dock utanför topp 20-listorna över världens länder. Det kan bero på att den kinesiska cancerforskningen än så länge inte tar sig an de riktigt svåra utmaningarna i någon högre grad, utan att man ofta gör beskrivande studier eller upprepar forskning som gjorts i andra länder.

sjukvårdspersonal med blå arbetskläder håller i en lasplatta
Bristen på effektiva IT-strukturer och tekniska resurser ligger svenska forskare i fatet på den internationella arenan.

Produktionsvolymen är mycket hög, men man har en bit kvar innan man når hög genomsnittlig kvalitet. Det finns dock redan i dag många kinesiska forskargrupper som publicerar uppmärksammade artiklar som bygger på innovativ forskning i frontlinjen.

Men den kinesiska ökningen förklarar inte varför Sverige inte utvecklas i samma takt som många andra länder. Någon genomarbetad analys till kräftgången finns inte men det ligger nära till hands att misstänka att det sämre forskningsklimat som råder i Sverige och som uppmärksammats i Cancerfondsrapporten under många år spelar en stor roll.

Det är inte bara inom cancerområdet som Sverige tappar mark i den internationella forskningsmiljön. Liknanden mätningar som den som presenteras i denna rapport visar att samma sak händer inom teknisk forskning och andra medicinska specialiteter.

Forskning i förändring

  • Ökad databehandling
    Omfång och detaljrikedom hos data växer exponentiellt vilket gör att många forskare tenderar att tillbringa mer tid vid datorn och mindre tid på labbet. Det blir allt lättare att leta efter nålen i höstacken när artificiell intelligens hjälper till att tyda resultaten.
  • Kollektiv data
    Det blir svårare för den individuelle forskaren att hålla reda på sina egna data – istället blir det en uppgift för forskargruppen, universiteten och deras stödfunktioner.
  • Färre möten
    Möten, konferenser och utbildning sker mer och mer via digitala plattformar. Tempot i kommunikationen höjs kraftigt, men utbytet riskerar att bli mer ytligt.
  • Globala samarbeten
    Forskargrupper samarbetar över geografiska gränser.
  • Nya arbetssätt
    På universitetsinstitutioner och laboratorier förändras även vardagen för personalen i forskargrupperna. Avancerade apparater, robotar och andra tekniska system ersätter klassiskt labbänksarbete.

Brist på insyn mellan vård och forskning

Ett av de största problemen är de vattentäta skotten mellan forskning och vård. Trots många utredningar, seminarier, organisationsförändringar och projekt betraktar landstingen vården som en produktionsenhet istället för en kunskapsorganisation.

Det drabbar i första hand den kliniska forskningen men får i förlängningen återverkningar även på grundforskning och annan medicinsk forskning. Ett annat stort problem är det som tas upp i årets Cancerfondsrapport, en utdaterad och kraftlös it-struktur.

Sverige må vara ett av världens mest uppkopplade länder om man ser till hur vanliga medborgare använder sig av internet och ny teknik, men när det gäller digitaliseringen av forskningen och sjukvården är vi långt efter. Dels i befintlig infrastruktur, men kanske mest när det kommer till visioner och attityder. Detta har inte hänt över en natt utan är en process som pågått under lång tid.

Det faktum att många forskare tvingas spara sina forskningsresultat på privata hårddiskar för att universitetens servrar saknar kapacitet illustrerar på ett smärtsamt sätt den negativa utvecklingen. 

Svenska publikationer citeras mer sällan

Karolinska institutet (KI) har under många år varit den dominerande aktören inom svensk cancerforskning och fortsätter att vara det när det gäller produktionsvolym. KI har nästan dubbelt så många publikationer som det näst mest produktiva lärosätet, Lund.

Använder man detta mått så ligger KI på plats 20 i världen, det enda universitet utanför USA och Kina som kvalar in på denna lista. På plats 15 ligger IRCCS i Italien som är en samling av institutioner som hör till flera olika universitet och sjukhus i landet.

Ett av de största problemen är de vattentäta skotten mellan forskning och vård. Trots många utredningar, seminarier, organisationsförändringar och projekt betraktar landstingen vården som en produktionsenhet istället för en kunskapsorganisation. Det drabbar i första hand den kliniska forskningen men får i förlängningen återverkningar även på grundforskning och annan medicinsk forskning.

Men den listan speglar huvudsakligen kvantitet i forskningen. Vill man få en uppfattning om kvalitet eller snarare genomslagskraft kan man i stället titta på hur ofta olika artiklar citeras av andra forskare inom fältet. De svenska publikationerna citeras mer sällan än många andra länders (0,9 för hela Sverige jämfört med världsgenomsnittet 1,0).

Endast ett svenskt lärosäte håller samma nivå som världsgenomsnittet: Umeå universitet, som också har högst andel av sina publikationer, 6 procent, bland de 5 procent mest citerade i världen när man jämför inom landet. Årets svenska guldstjärna går således till Umeå universitet för denna höga genomsnittliga kvalitet i sin cancerforskning. 

KI fortsätter rasa i rankingen

I total volym och även när det gäller absolut antal toppciterade artiklar ligger dock Umeå efter både Uppsala, Lund och KI. Konkurrensen på den internationella arenan är också stenhård och Umeå placerar sig först på plats 135 bland världens lärosäten om man mäter andel av de 5 procent mest citerade publikationerna. KI ligger på 199:e plats, vilket är ett ras på nästan 100 placeringar sedan KI:s toppnotering för tio år sedan.

Oavsett orsaken till KI:s ras, och trots att man ännu kvalar in på topp 20-listan över de mest produktiva institutionerna i världen, finns det all anledning att fundera på hur trenden ska kunna vändas. Hur ska vi stärka den högkvalitativa forskningen på svenska lärosäten? 

Forskningsrankning per organisation 2012-2015

Antal publikationer organisationer

Antal publikationer organisationer

Andel topp 5 procent

Andel topp 5 procent

Medelcitering

Medelcitering

 

Forskningsrankning per nation 2012–2015

Antal publikationer

Antal publikationer länder

Medelcitering

Medelcitering länder

Andel topp 5 procent

Andel topp 5 procent länder

Hur utvecklas cancerforskningen internationellt?

För tolfte gången har Vetenskapsrådet på uppdrag av Cancerfonden gjort en jämförelse av hur världens länder och lärosäten utvecklat sin cancerforskning. Jämförelsen bygger på en så kallad bibliometrisk analys vilket innebär att man mäter antalet publikationer, artiklar, i vetenskapliga tidskrifter och i vilken omfattning dessa publikationer citeras av andra forskare. Ett stort antal publikationer innebär att landet eller lärosätet har en hög produktion av cancerforskning. Publikationer som i hög grad citeras tyder på att forskningen är viktig och har fått ett stort genomslag. 

Den rankning som presenteras i årets upplaga av Cancerfondsrapporten är gjord på ett något annorlunda sätt än tidigare år. Vetenskapsrådet har tagit bort det totala antalet citeringar ur databasen eftersom måttet anses trubbigt. Det som mäts i den nya rankningen är antalet publikationer, andel av de 5 procent mest citerade publikationerna och om en publikation citerats mer eller mindre än det genomsnittliga antalet citeringar för publikationer inom samma område, fältnormerad medelcitering. 

  • Antal publikationer
    Antalet publikationer, artiklar, anger den sammanlagda volymen på cancerforskningen vid ett lärosäte eller i ett land. I dessa siffror finns ingen värdering av forskningens kvalitet, de visar bara på omfattningen. Höga placeringar i denna rankning visar på att en nation eller ett lärosäte har en aktiv cancerforskning. 
  • Andel topp 5 procent
    Denna parameter visar hur stor del av ett lands eller en organisations forskning som tillhör de 5 procent mest citerade. En hög placering i denna rankning visar att en relativ större andel av forskarna rapporterar mycket viktiga resultat, så kallad genombrottsforskning, men den säger inget om den genomsnittliga kvaliteteten på forskningen. 
  • Fältnormerad medelcitering
    Denna parameter mäter hur mycket ett lands forskning citeras i förhållande till genomsnittet inom samma ämnesklass. Värdet på den genomsnittliga citeringen är 1. Om ett land eller organisation har värdet 1,40 betyder det att forskningen i genomsnitt citeras 40 procent mer än medelvärdet för alla länders, eller organisationers, forskning. En hög placering i denna rankning visar att forskningen i genomsnitt fått ett stort genomslag och bedöms hålla hög kvalitet, men den säger inte om det finns en stor andel genombrott.

Hela Cancerfondsrapporten 2018

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.