Pressreleaser
Publicerad
20 feb 2019

Fortsatt långa cancerköer i södra Sverige

Alla regioner i Sverige har mål för hur snabbt behandling ska sättas in vid misstanke om cancer. Cancerfondsrapporten Cancervård, som presenteras i dag, visar på stora skillnader i hur länge patienter får vänta på vård i Södra sjukvårdsregionen där Skåne, Halland och Kronoberg ingår.  

Under 2017 klarade ingen region i södra Sverige det nationella målet för prostatacancer på operation inom 61 dagar. I Kronoberg får patienterna vänta 105 dagar, i Halland 129 dagar och i Skåne, som har bland de längsta köerna i landet, får patienterna vänta hela 152,5 dagar, alltså cirka tre månader längre än det uppsatta målet. 

 

Väntetiderna till trots, är svensk cancervård bland den bästa i världen. Samtidigt vet vi att tidig upptäckt, och tiden mellan diagnos och behandling, är av stor vikt för behandlingsframgången. Ändå märker vi stora skillnader mellan regionerna i vilken grad de rekommenderade väntetiderna följs.  

 

Regeringen har med de standardiserade vårdförloppen satsat på att korta köerna och att minska skillnaderna mellan olika regioner. Men årets Cancerfondsrapport visar att de genomförda insatserna än så länge inte varit effektiva, vare sig i riket som helhet eller i Södra sjukvårdsregionen.  

 

– Väntetiderna i cancervården är fortfarande ett geografiskt lotteri. Vi ser alldeles för små resultat av de så kallade standardiserade vårdförlopp som har införts i regionerna för att minimera onödig väntan, säger Jan Zedenius, överläkare och medicinsk sakkunnig på Cancerfonden.  

 

Stora skillnader inom sjukvårdsregionen 

Väntetiderna för operation av bröstcancer visar också på stora skillnader inom sjukvårdsregionen. Bara tre av 21 regioner klarar det nationella målet att operera bröstcancer inom 28 dagar. Kronoberg når högst såväl i sjukvårdsregionen som i hela landet. Hela 97 procent av patienterna opereras inom utsatt tid. Blekinge når 65 procent samtidigt som Halland och Skåne ligger efter med 49 respektive 44 procent. 

 

Även när det gäller andra kvalitetsindikatorer, som exempelvis rätten till kontaktsjuksköterska och att patienterna ska bedömas i multidisciplinära konferenser, är måluppfyllelsen för låg och skillnaderna mellan regionerna för stora.  

 

– De standardiserade vårdförloppen är bra och viktiga. Men byråkrati, undermåliga it-system, brist på personal och bristande organisation bromsar, säger Jan Zedenius.  

 

– Det är viktigt att betona att problemen är för stora för att enbart kunna hanteras av läkare och sjuksköterskor i det vardagliga arbetet. Det handlar om organisation, infrastruktur och resurser. Ansvaret för detta ligger ytterst hos regionpolitikerna. Deras arbete med att förverkliga vårdförloppen måste fortsätta, och intensifieras, säger Jan Zedenius.  

 

I rapporten lyfter Cancerfonden fram tre saker som de sjukvårdsansvariga regionpolitikerna i Södra sjukvårdsregionen kan göra om man på allvar vill minska väntetiderna för regionens cancerpatienter:  

  1. Säkerställ att väntetiderna alltid rapporteras vid fullmäktigemöten, så att ansvariga politiker har kunskap om situationen i den egna regionen. Se också till att ha gemensamma mätmetoder så att jämförelser mellan regionerna kan göras.  
  2. Kartlägg de flaskhalsar som försvårar och försenar arbetet med vårdförloppen, och ge de resurser som behövs för att åtgärda dem.  
  3. Lär av andra regioner. Det finns uppenbarligen regioner som lyckas mycket bättre än andra.  

 

Mer läsning:

Cancerfondsrapporten 2019 Södra sjukvårdsregion

Cancerfondsrapporten 2019 Cancervård

 

För ytterligare information, kontakta  

Frida Ekberg, pressekreterare Cancerfonden Telefon: 0702-731555 
E-post: Frida.ekberg@cancerfonden.se  

Om Cancerfonden