Statistik om insjuknande, överlevnad och dödlighet i cancer samt riskfaktorer.
Statistik om insjuknande, överlevnad och dödlighet i cancer samt riskfaktorer.
Här kan du på ett övergripande sätt ta del av den senaste cancerstatistiken.
Socialstyrelsens cancerregister, som har funnits sedan 1958, samlar in och bearbetar uppgifter från de sex regionala cancercentrumen på årsbasis.
I cancerregistret räknas varje tumör som ett fall. En person kan ha flera tumörer och av den anledningen kan antalet fall och personer skilja sig åt.
Antal personer i Sverige som fick ett cancerbesked under 2020.
Vi har egna sidor för de vanligaste cancersjukdomarna
Antal kvinnor som insjuknat 2020 per län, per 100 000 invånare, åldersstandardisering befolkningen 2000.
Antal män som insjuknat 2020 per län, per 100 000 invånare, åldersstandardisering befolkningen 2000.
Antal fall och personer 2020.
Antal cancerfall 2020 per 100 000 invånare, ej åldersstandardisering.
Risken att insjukna ökar med stigande ålder. För personer 75 år och yngre är det 29,6 procent av männen och 27,1 procent av kvinnorna som har eller har haft en cancersjukdom.
Cancerrisken under hela livstiden har inte beräknats för befolkningen i Sverige, eftersom resultatet skulle vara alltför osäkert med tanke på att andra allvarliga sjukdomar får stor betydelse i de äldsta åldersgrupperna.
111 690 män och 102 705 kvinnor som har eller har haft cancer de senaste 5 åren och levde i slutet av 2016.
Prevalens är ett mått på det antal personer i befolkningen som har eller har haft en cancersjukdom vid en viss tidpunkt. 5-årsprevalens är ett mått som kan användas av sjukvården för att planera omfattningen av verksamheten.
På ett generellt plan har överlevnaden i cancer ökat. Särskilt inom vissa områden har det skett mycket stora framsteg tack vare att forskningen har gått framåt. Cancersjukdomar som för några decennier sedan oftast innebar död inom några år har i dag en god prognos.
Begreppet beskriver hur stor andel cancerpatienter som fortfarande är i livet fem eller tio år efter diagnostillfället, jämfört med en jämförbar grupp människor som inte drabbats av cancer i befolkningen. Relativ överlevnad mäter alltså sannolikheten att överleva sin cancersjukdom.
Totalsiffror cancer, relativ 5-årsöverlevnad respektive 10-årsöverlevnad 1980 - 2015, per kön. Åldersstandardisering baserad på International Cancer Survival Standard.
Även om allt fler får en cancerdiagnos så minskar risken att avlida i cancer något. Anledningen är förbättrade diagnostiska metoder vilket gör att utredningar kan gå snabbare och behandling därmed sättas in tidigare.
Behandlingarna vid cancersjukdom har även blivit effektivare. Det är dock stora variationer i överlevnad mellan olika cancerdiagnoser.
Cancer är den vanligaste dödsorsaken för personer yngre än 80 år. För kvinnor under 80 år var det mer än dubbelt så vanligt att avlida av cancer än av en hjärt-kärlsjukdom.
Även för män var cancersjukdom den vanligaste orsaken till död före 80 års ålder, men här var skillnaden mellan död i cancer och hjärt-kärlsjukdom inte lika stor.
Medianåldern för död i cancersjukdom var 76 år för båda könen.
Antal dödsfall 2020.
Lungcancer är den cancerform flest personer avlider av. Dödligheten har sedan 1980-talet stadigt minskat hos män. Hos kvinnor har dödligheten tvärtom ökat för att i mitten av 2000-talet plana ut. Lungcancer är sedan 2005 den cancersjukdom flest kvinnor avlider av.
Totalsiffror för cancer, 1980-2020. Antal fall respektive dödsfall per 100 000 invånare. Åldersstandardisering enligt befolkningen 2016.
Cancerfallen i Sverige fortsätter att öka. Sedan 1970-talet har antalet cancerfall mer än fördubblats. Dock har folkmängden och åldersstrukturen förändrats och om man tar hänsyn till det, så kallad åldersstandardisering, har cancerförekomsten ökat med cirka 40 procent.
På ett generellt plan har överlevnaden i cancer ökat. Särskilt inom vissa områden har det skett mycket stora framsteg tack vare att forskningen har gått framåt. Cancersjukdomar som för några decennier sedan oftast innebar död inom några år har i dag en god prognos.
28 procent av all cancer beräknas bero på påverkbara riskfaktorer. Vad vi äter och dricker, hur vi rör på oss och om vi röker eller inte har stor betydelse för vår hälsa på kort och på lång sikt.
Det finns inga garantier för att inte drabbas även om vi lever hälsosamt, men genom att göra förändringar i rätt riktning minskar risken avsevärt. Varje liten förändring i rätt riktning räknas.
15 543 är det antal personer om fick en cancerdiagnos till följd av någon av de sju påverkbara riskfaktorerna som ingick i en rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE-rapporten 2020). 55 783 är det totala antalet personer som fick ett cancerbesked 2018. Av hudcancerformerna är endast malingt melanom medräknat.
Antal personer som insjuknat i respektive cancerform till följd av de påverkbara riskfaktorer som ingick i IHE-rapporten.
Antal personer per riskfaktor. Med infektioner avses HPV, HIV, hepatit C, hepatit B samt helicobakter pylori.
År 2014 klassades charkuterier som cancerframkallande, då de ökar risken för tjock- och ändtarmscancer. Även rött kött klassades som troligen cancerframkallande och rekommendationen är att äta högst 500 gram tillagat rött kött per vecka. Charkuterier bör undvikas helt.
Även tobaksrökning ökar risken för ett stort antal sjukdomar, däribland cancer. Omkring 6 000 årliga cancerfall i Sverige kan knytas till rökning, och ungefär 5 200 personer om året dör av tobaksrelaterad cancer.
Fördjupande statistik om de tio vanligaste cancerformerna.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.