20

Aktiviteter i sociala medier

Om cancer

Vanliga frågor om cancer

Vad är cancer?

Cancer är ett samlingsnamn för cirka 200 olika sjukdomar, som i sin tur delas in i flera olika undergrupper. Alla cancersjukdomar har det gemensamt att celler på någon plats i kroppen har börjat dela sig och växa okontrollerat.

Är cancer och tumör samma sak?

En tumör kan vara godartad, benign, eller elakartad, malign. En cancertumör är alltid elakartad, malign.

Hur uppstår cancer?

En cancercell uppstår genom att ett antal skador uppkommer i cellens arvsmassa. Man brukar säga att minst 4-6 skador behövs för att en cancercell ska uppstå men det kan vara olika för olika cancersjukdomar. Den del som styr celldelning är skadad och cellen har inte längre något inbyggt ”självmordsprogram”, det vill säga cellen vet inte längre när det är dags att dö och lämna plats för nya celler. Det resulterar i att celler ansamlas, nya blodkärl bildas och en tumör utvecklas. 

Oftast reparerar kroppen själv uppkomna skador i cellen, skadorna blir inte bestående och en cancercell utvecklas inte men ibland fungerar inte denna reparationsprocess. Vi har dessutom olika gener i våra celler som kan bidra till eller förhindra uppkomst av skador i arvsmassan, så kallade onkogener och suppressorgener. Hur denna uppsättning gener ser ut hos olika människor kan variera och beroende på det kan man vara mer eller mindre predisponerad för cancersjukdom.

Kan man få cancer i alla kroppens vävnader?

Ja, man kan få cancer i alla kroppens vävnader. Alla vävnader byggs upp av ett antal celler. Alla kroppens celler har likadana cellkärnor där våra arvsanlag finns. När en cancercell uppkommer så beror det på att ett antal skador har inträffat i cellkärnans arvsanlag och eftersom alla kroppens vävnader byggs upp av celler med cellkärnor och arvsanlag kan skador och därmed cancer uppstå i alla kroppens vävnader.

Hur sprider sig cancer?

Cancerceller kan sprida sig via blod och lymfvätska till andra delar av kroppen och där bilda metastaser, dottertumörer. Cancertumörer kan också spridas i kroppen genom att växa direkt in i annan vävnad.

Hur många i Sverige får cancer?

År 2013 diagnostiserades cirka 60 000 nya fall av cancer. Antalet cancerfall per år ökar och en viktig orsak till det är att antalet äldre ökar. Två tredjedelar av alla som får en cancerdiagnos är över 65 år.

Cancersjukdom är relativt jämnt fördelat mellan könen, 51 procent diagnostiserades hos män och 49 procent hos kvinnor år 2012. Fler kvinnor än män är under 65 år då de får en cancerdiagnos.

Mer än var tredje person som lever i Sverige i dag kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid.

Hur många blir botade från sjukdomen?

Under 2013 diagnostiserades cirka 60 000 cancerfall i Sverige. Tack vare bättre diagnostik och effektivare behandling ökar överlevnaden. Fler och fler personer som har eller har haft en cancersjukdom lever i dag. År 2013 fanns cirka 455 000 personer med den erfarenheten i Sverige. I dag blir cirka 65 procent av alla patienter botade, men det varierar mycket mellan olika cancersjukdomar.

Är cancer ärftligt?

Man vet att vid solida tumörer är det 5-10 procent som har en strikt ärftlig bakgrund. Många forskare tror dock att det kan vara så många som upp till 30 procent av cancerfallen som beror på någon slags ärftlig benägenhet. Det bedrivs mycket forskning inom detta område – genetisk forskning.

Förändringar i arvsanlag som kan disponera för cancersjukdom identifieras ”då och då” och vi kommer säkert att få vetskap om många fler i framtiden. För vissa cancersjukdomar kan man hitta personer med olika grad av ökad risk för en viss cancerform utifrån arvsanlagens mönster, och försöka upptäcka sjukdomen tidigt och erbjuda behandling eller kontroller.

Vilken cancersjukdom är vanligast?

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, 9 174 fall år 2013. Hos män är prostatacancer den vanligaste cancerformen, 9 678 fall år 2013. Hudcancer är den näst vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor.

Vilka cancersjukdomar ökar?

Hudcancer, både malignt melanom och övrig hudcancer, är den tumörgrupp som ökar mest. Lungcancer hos kvinnor ökar och har ökat den senaste 20-årsperioden. Prostatacancer har fortsatt att öka sett över en längre period. Bröstcancer har också ökat de senaste 20 åren. Andra cancerformer som ökar är testikel- och tjocktarmscancer.

Vilka cancersjukdomar minskar?

Cancer i magsäcken, lever- och gallvägscancer samt bukspottkörtelcancer är cancerformer som minskar hos både män och kvinnor. Äggstockscancer minskar medan lungcancer hos kvinnor ökar. Dock minskar antalet män som insjuknar i lungcancer. Läppcancer hos män har de senaste två decennierna minskat markant.  

Finns det några tidiga symtom på cancer?

Olika cancersjukdomar ger olika symtom beroende på i vilket organ som tumören växer. Det finns vissa symtom som man bör vara uppmärksam på. Besvär vars orsaker man inte känner till och som varar mer än tre veckor bör föranleda ett läkarbesök. Orsakerna till besvären visar sig då oftast vara något annat än cancer.

Vad man särskilt ska ge akt på är sår som inte läker, ihållande hosta eller heshet, svårigheter att svälja, en knöl utan känd orsak, ett födelsemärke som växer, ändrar färg eller form, blöder eller kliar. Uppmärksamhet bör också iakttas när det gäller ändrade avföringsvanor, svårighet att kissa, blödningar utan känd orsak, försämrad aptit och ofrivillig viktnedgång, långvarig feber samt oklara symtom från nervsystemet.

Hur tidigt kan man hitta en cancer?

Cancer är inte en sjukdom utan cirka 200 olika sjukdomar med ytterligare undergrupper. Olika cancersjukdomar går att upptäcka olika tidigt. Vid mammografi kan en förändring i bröstet som är några millimeter ses. Cellprovtagning från livmoderhalsen kan påvisa cellförändringar som kan vara förstadium till cancer. Ett födelsemärke som förändras och tas bort och sedan undersöks i mikroskop kan visa på tidigt upptäckt hudcancer.  

Påverkas andra delar i kroppen när man har cancer i en del?

Beroende på var i kroppen en tumör sitter så kan andra delar av kroppen bli påverkade på olika sätt. Om man har en tumör i till exempel lungan så kan syreupptagningsförmågan bli nedsatt och det gör att man blir trött och orkar mindre. Om en tumör sitter i hjärnan kan man bli illamående och yr, trött och ”avtrubbad” och få dålig balans vilket i sin tur kan leda till att man inte vågar eller kan röra sig lika mycket som tidigare och på grund av det förlorar mycket i kondition. Förlorad kondition leder i sin tur till att man orkar mindre och blir tröttare och tröttare. Väldigt ofta påverkas hela kroppen av cancersjukdomen på ett eller annat sätt. Själva behandingen kan också påverka olika delar av kroppen.

Vilken är den vanligaste behandlingen vid cancer?

Operation är den vanligaste behandlingen vid solida tumörer. Ofta kombineras operationen med cytostatikabehandling, strålbehandling och/eller hormonell behandling.

Blodcancersjukdomar behandlas oftast med cytostatika.

Ett relativt nytt behandlingsområde är målstyrda läkemedel som påverkar en speciell funktion hos cellen och på så sätt kan förhindra eller minska tillväxt och spridning av sjukdomen.

Har man alltid ont vid cancer?

I tidigt skede av en cancersjukdom har man oftast inte ont. Vid vissa former av cancer kan smärta vara ett stort problem medan andra inte medför någon smärta. Kunskapen om hur man behandlar smärta och andra symtom är stor och ingen ska behöva ha ont. Det finns olika sätt att behandla smärta där mediciner är vanligast men även till exempel strålbehandling förekommer. Morfinpreparat används och är ofta mycket effektiva mot smärta.

Vad är det som gör att man kan dö av sjukdomen?

Eftersom cancer inte är en sjukdom utan cirka 200 olika sjukdomar så går det inte att ge ett entydigt svar på den frågan. Vid vissa cancersjukdomar, till exempel vid leukemi, kan det vara en infektion som blir den slutliga orsaken till att man går bort. Man har då så dåligt immunförsvar att kroppen inte klarar av en infektion den vanligtvis skulle klara av.

Vid andra tumörsjukdomar, till exempel vid cancer i levern, så fungerar levern sämre och sämre och eftersom levern är ett av våra ”reningsorgan” så samlar patienten på sig giftiga ämnen som till slut kan göra att livet upphör. Vissa cancertumörer utsöndrar dessutom giftiga ämnen som gör att organen i kroppen fungerar sämre och sämre och till slut upphör att fungera.

Smittar cancer?

Nej, cancer smittar inte. Cancerceller kan spridas i den egna kroppen men inte föras över till någon annan människa.

Har man som patient rätt att läsa sin egen journal?

Uppgifterna i en patientjournal är sekretessbelagda men sin egen journal har man rätt att läsa. Det kan dock vara bra att läsa den tillsammans med sin läkare, som då kan förklara fackuttryck och de latinska begreppen. Det finns några undantag när rätten att läsa sin journal är begränsad. Det gäller om läkaren anser att behandlingen påverkas negativt eller om någon person som nämns i journalen kan komma till skada.

Kan man själv göra något för att minska sin risk att få cancer?

Ja, att förändra sin livsstil kan minska risken att få cancer. Det allra viktigaste är att inte röka. Att vara måttlig med alkohol, äta en väl balanserad och hälsosam kost, att undvika övervikt och fetma, att motioner regelbundet och vistas i solen med försiktighet är andra saker som minskar risken för cancersjukdom.
Läs mer om livsstil här

Är risken stor att drabbas av lungcancer om man röker?

Om man röker ett paket cigaretter om dagen ökar risken för lungcancer 15 gånger jämfört med om man inte röker. Minst åtta av tio lungcancerfall orsakas av rökning. Tidigare var det huvudsakligen män som drabbades men allt fler kvinnor drabbas idag. Det beror på att kvinnor började röka i allt större utsträckning under 1960- och 1970-talen och att det kan ta upp till 30 år att utveckla lungcancer.

Kan man få andra cancersjukdomar än lungcancer om man röker?

Cirka 15 procent av alla cancerfall anses ha en koppling till tobaksrökning. Rökning ökar risken för följande cancerformer: lungcancer, munhålecancer, cancer i struphuvudet, cancer i matstrupen, magsäckscancer, bukspottkörtelcancer, livmoderhalscancer, tjocktarmscancer njurcancer samt cancer i urinvägarna.&n

Är det nikotinet i cigaretten som är cancerframkallande?

Nikotin är en starkt beroendeframkallande drog men den ger inte cancer. Däremot är minst 50 av de 5 000 kemiska ämnen som finns i cigarettröken cancerframkallande eller misstänkt cancerframkallande. Cigarettröken innehåller bland annat kolmonoxid, ammoniak, vätecyanid, bly, kadmium samt flera andra tungmetaller.
Läs mer på www.tobaksfakta.se

Kan man få cancer av att snusa?

Snusets skadeverkningar är inte lika väl utredda som rökningens skadeverkningar. Snus är en tobaksprodukt som innehåller cirka 2 500 olika kemiska ämnen. En del av dessa ämnen räknas som cancerframkallande. Det finns indikationer om att snus kan öka risken något för vissa cancerformer, till exempel bukspottkörtelcancer.

En prilla snus innehåller lika mycket nikotin som två starka cigaretter och man vet att nikotin är en stor belastning för hjärta och kärl. En ”genomsnittssnusare” får i sig lika mycket nikotin som den som röker 20-30 cigaretter/dag.
Läs mer på www.tobaksfakta.se

Vad kan man göra för att minska risken för hudcancer?

Hudcancer, där malignt melanom är den mest elakartade formen, orsakas till största del av solens UV-strålar. Brännskador av solen under uppväxtåren, periodvis solning samt solariesolning anses vara riskfaktorer för malignt melanom.

När strålningen från solen är som starkast mellan klockan 11 och 15 bör man söka naturlig skugga eller skydda kroppen med kläder. På de ställen av kroppen som inte kan skyddas av kläder bör man använda solskyddskräm med skydd för både UVA och UVB.

Är det farligt att sola i solarium?

Solning i solarium ökar risken för hudcancer, särskilt om man solar i unga år. Strålsäkerhetsmyndigheten avråder från solariesolning särskilt för personer yngre än 18 år. Att sola i solarium mer än tio gånger per år ger en ökad risk för hudcancer.
Läs mer på www.stralsakerhetsmyndigheten.se