0

Aktiviteter i sociala medier

Leva utan mjälte

Det finns olika anledningar till att mjälten opereras bort. Att leva utan mjälte innebär bland annat ett visst nedsatt immunförsvar med ökad känslighet för allvarliga infektioner.

Mjältens och dess normala funktion

Mjälten är normalt inte större än din knutna hand och väger hos en vuxen person lika mycket som ett stort äpple, cirka 150 gram. Den sitter djupt under vänster revbensbåge i mellangärdet.

  • Mjältens uppgifter är att vara en del i immunförsvaret och att ta hand om gamla och förbrukade blodkroppar.
  • Den deltar i produktionen av en typ av vita blodkroppar (lymfocyter). 
  • Tillsammans med andra delar av immunsystemet bidrar mjälten till att det bildas antikroppar, så kallade immunglobuliner, som känner igen skadliga bakterier och hjälper till i försvaret mot infektioner. 
  • Det är bara under fosterlivet som mjälten är livsviktig. Då behövs mjälten för att det växande fostret ska kunna bilda blod, en uppgift som från och med den femte graviditetsmånaden tas över av fostrets egen benmärg.

Kom ihåg!

Eftersom det finns olika anledningar till att mjälten opereras bort, är det din läkare som bäst kan svara på vad som gäller för just din sjukdom.

Anledningar till att mjälten kan behöva bortopereras

  1. En stor mjälte kan leda till alltför snabb nedbrytning av blodkroppar och både friska och förbrukade röda och vita blodkroppar förstörs, liksom trombocyter (blodplättar). Detta kan leda till infektioner, blodbrist och blödningar. Om mjälten opereras bort kan den snabba nedbrytningen av blodkropparna hejdas.
  2. En form av trombocytopeni (brist på trombocyter, blodplättar) beror på att specifika antikroppar bildas och som binder till trombocyterna trots att de är friska. Antalet trombocyter sjunker då på grund av att mjälten sorterar bort dessa antikroppstäckta trombocyter, vilket ger en nedbrytning av trombocyterna och en ökad risk för blödningar. Opereras mjälten bort kan nedbrytningen av trombocyter hejdas.
  3. Hemolytisk anemi är en blodsjukdom som innebär att de röda blodkropparnas livslängd förkortas. Vid en form av hemolytisk anemi beror detta på att antikroppar bildas mot de röda blodkropparna så att de bryts ned trots att de är friska. Oftast förbättras patientens tillstånd om mjälten opereras bort, eftersom nedbrytningen av de röda blodkropparna hejdas på liknande sätt som vid trombocytopeni.
  4. Vid lymfom (tumörsjukdomar i lymfsystemet) kan mjälten innehålla många lymfomceller och kan då tas bort som en del i behandlingen av sjukdomen.

Förstorad mjälte

Det finns en rad olika sjukdomar som kan leda till att mjälten ökar i storlek. Vid infektioner samt vid lever- och hjärtsjukdomar kan mjälten bli måttligt förstorad. Vid vissa blodsjukdomar och sjukdomar i lymfsystemet kan mjälten bli mycket stor.

Mjältförstoring behöver inte nödvändigtvis ge några symtom. Ibland kan man dock uppleva tyngd- och tryckkänslor och obehag i buken och ibland smärta under vänster revbensbåge.

Operationen

Operation av mjälten heter på läkarspråk splenektomi (splen = mjälte, ektomi = avlägsnande).

Operation kan ske med öppen traditionell kirurgi eller med titthålskirurgi. Vilken metod som rekommenderas beror bland annat på mjältens storlek och bakomliggande sjukdom, men varierar också mellan olika sjukhus. Vid traditionell kirurgi gör kirurgen ett snitt under vänster revbensbåge och mjälten tas ut.

Operationen tar cirka en timme. Ibland lägger man in en plastslang – ett dränagerör eller ”drän” - mot den plats där mjälten har funnits. Dränet samlar upp vätska från såret och vätskan leds ut i en påse. På så vis kan man också kontrollera en eventuell blödning efter operationen. Dränet tas bort efter någon dag.

Sjukhusvistelsen i samband med operationen brukar vara några dagar.

Hur länge du blir sjukskriven beror på ditt arbete och hur du mår i övrigt, men 3–6 veckor är vanligt, kortare tid efter titthålskirurgi. Patienter med förstorad mjälte som får sin mjälte bortopererad har efter operation en viss risk att drabbas av proppbildning i ett av bukens kärl.

Uppstår illamående, buksmärtor eller feber veckorna efter operation ska du kontakta din läkare eller den mottagning som känner dig bäst för råd.

Behandling mot blodpropp kan behövas

Ofta ökar antalet trombocyter i blodet veckorna efter operationen. Det beror på att benmärgen, där trombocyterna bildas, ännu inte hunnit anpassa sin produktion av trombocyter till de nya förhållanden som råder när mjälten är borta.

Att trombocyterna är fler under en period innebär oftast inga risker och efter en tid brukar antalet trombocyter återgå till det normala. En del patienter behåller dock under många år en viss förhöjning av antalet trombocyter. Hos några patienter blir trombocyterna mycket för höga under en period efter operationen och förebyggande behandling mot blodpropp kan då behövas.

Se upp för infektioner

Mjältens uppgift i immunförsvaret övertas delvis av levern efter operationen. Men har man fått mjälten bortopererad har man livet ut ett visst nedsatt immunförsvar – vilket medför ökad känslighet för allvarliga infektioner orsakade av vissa så kallade kapselförsedda bakterier såsom:

  • Pneumokocker, som kan ge lunginflammation. Symtomen är hastigt stigande feber, sjukdomskänsla och ibland (men inte alltid) hosta, ont i halsen och huvudvärk.
  • Haemophilus influenzae, som kan ge en influensaliknande förkylning med halsont, feber och allmän sjukdomskänsla.
  • Neisseria meningitidis, som ger hjärnhinneinflammation. Symtomen är hög feber, illamående, kräkningar och nackstelhet.

Vaccination

I dag finns vaccin mot många stammar av pneumokocker. Vaccinering rekommenderas före operationen men kan även ges senare. Vaccinet ger inte fullständigt skydd, därför gäller rådet att kontakta läkare vid hög feber även om du vaccinerat dig! Du bör förnya vaccinationen efter en tid. Tala med din läkare om vad som gäller för dig.

Infektioner som orsakas av dessa bakterier kan framgångsrikt behandlas med antibiotika. För dig som saknar mjälte är det dock extra viktigt att sätta in behandlingen i ett tidigt skede av infektionen, då det finns en ökad risk för blodförgiftning, med ett mycket snabbt förlopp. I vissa fall rekommenderas du därför att ha en förpackning med antibiotika hemma, för att snabbt kunna sätta in behandling. Detta kommer din läkare att diskutera med dig.

Virussjukdomar, till exempel influensa, påverkas inte av antibiotika och är inte allvarligare för dig som saknar mjälte än för andra personer. Du bör ändå alltid kontakta läkare om du får ett insjuknande som liknar influensa. Vissa virussjukdomar kan till en början vara svåra att skilja från infektioner som orsakas av pneumokocker och därför är det säkrast att stå under uppsikt av läkare.

Allmänna råd

  • Den som saknar mjälte kan förstås få vanliga, helt ofarliga förkylningar. Känner du dig snuvig och småförkyld men inte särskilt dålig, kan du stanna hemma utan att söka läkare.
  • Om du får hög feber, 39-40 grader, bör du ta kontakt med läkare.
  • Blir du mycket dålig och sjukdomsförloppet känns dramatiskt, ska du omedelbart kontakta en akutmottagning eller en infektionsklinik. 
  • Tala alltid om att du saknar mjälte vid besök hos läkare eller på akutmottagning i samband med infektion eller feber.
  • Åk direkt till sjukhuset om du inte får tag i någon läkare eller om den sjukvårdspersonal du talat med i telefonen inte tycks förstå vad det är fråga om.

Få svar på dina frågor

Ring 020-59 59 59 eller skriv till infostodlinjen@cancerfonden.se och få svar på dina frågor om cancer. Vi som svarar på Cancerfondens informations- och stödlinje är legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Du vänder dig till oss för att få svar, känslomässigt stöd eller mer skriftlig information. Samtalen är kostnadsfria.
Läs mer om Cancerfondens informations- och stödlinje