Anette Alvariza, docent i palliativ vård och sjuksköterska. Foto: Markus Crépin Sundström.
Nyheter
Publicerad
28 feb 2017
Författare
Pia Hellsing

Sorgforskning ska hjälpa närstående

Kan sorgen för de närstående bli lättare att bära efter den cancersjukas död? Kan ett bra stöd under vårdtiden göra att sorgen efteråt inte blir förlamande? Det är frågor som några forskare ska undersöka med stöd från Cancerfonden.

Att som närstående vårda en svårt cancersjuk i hemmet är en stor utmaning som kan vara mycket påfrestande. Det handlar inte bara om det praktiska kring den sjuka utan även om känslomässiga reaktioner och inte minst sorgen att inom kort förlora sin kära. 

– Den närstående får ofta en otroligt stor betydelse för vården av den cancersjuka och påverkas kraftigt av den situation de befinner sig i. Vården har ett ansvar för dessa personer både under och efter denna tid och inte minst med sorgeprocessen, säger Kristofer Årestedt, professor i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetets palliativa centrum.


Professor Kristofer Årestedt får 500 000 kronor per år i två år av Cancerfonden till forskning om sorg.

Bristfälligt stöd

Han har tillsammans med sitt forskarteam fått nytt anslag från Cancerfonden för att ägna sig åt just sorgforskning som en förlängning av den interventionsstudie kring stöd i närståendevård som redan genomförts.

Bakgrunden är att stödet till de närstående som vårdar svårt cancersjuka i hemmet varierar och bara finns tillgängligt för vissa. Vården av svårt sjuka cancerpatienter har till stor del flyttats till hemmen samtidigt som den inte utvecklats för detta. Socialstyrelsen lyfter i en nyligen publicerad utredning om vård i livets slutskede att stödet till de närstående är bristfälligt på många håll.

− Men i hemmen finns alltifrån tonåringar till gamla människor som ska sköta stora delar av vården utan att vara förberedda eller rustade för vad det innebär, säger Anette Alvariza, docent i palliativ vård och sjuksköterska. Hon ingår i forskargruppen och har via sin forskning och kliniska arbete på nära håll sett bristerna. 

Många uppgifter

Att sköta en cancersjuk i hemmet handlar om alltifrån personlig, basal hygienvård till praktiska finansiella bitar. Men också om att möta oro, ångest, depression hos den sjuka samtidigt som den närstående själv kanske brottas med egna känslomässiga reaktioner.

− Även de närstående kan känna sig oroliga, ångestfyllda och ibland deprimerade. Det kanske är första gången de möter en döende person som de dessutom har mycket starka band till och som snart ska lämna dem, berättar Kristofer Årestedt.

Han säger att de närstående måste få kunskap i vad palliativ vård är, vilka känslor som kan komma upp och hur de ska hantera olika praktiska saker. Men också hur de ska kunna förbereda sig på den sorg som oundvikligen kommer när den kära går bort. Det är just det här som forskargruppen kommer att arbeta med framöver.

Sorg viktigt ämne

I den tidigare interventionsstudien, som också finansierades av Cancerfonden, har forskarna använt ett stödprogram med tre gruppträffar för närstående, där de förbereds för rollen som vårdare.

− Då upptäckte vi att sorgen har en stor betydelse. Sorg är något naturligt och mänskligt som vården måste kunna möta, prata om och vara ett stöd kring, säger Kristofer Årestedt.

Han beskriver att sorgen ofta börjar före den sjuka faktiskt går bort. Ett förlopp som kan se helt olika ut men som kan vara något positivt om de närstående tar sig igenom själva sorgeprocessen. Men för vissa kan sorgen bli förlamande istället för läkande. Den ses som en mer ”komplicerad sorg” som gör att den närstående inte kan gå vidare utan på olika sätt hindras i sitt liv. Nu tänker forskargruppen studera hur närstående ska slippa hamna i den här situationen.

− Vi vill inte på något sätt ta bort sorgen, bara minska dess negativa konsekvenser som till exempel långvariga depressioner, sjukskrivning och påverkan på det sociala livet, berättar Anette Alvariza.

Stöd underlättar sorgen

Studier har visat att närstående som varit mer förberedda och fått hjälp och stöd kring vården av den döende patienten har mindre negativa konsekvenser av sorg. Tanken är att forskargruppen nu ska titta på om stödgrupper kan hjälpa närstående i sorgeprocessen både under själva vårdtiden och efter att den sjuka avlidit. De ska också undersöka om de personer som löper risk att drabbas av komplicerad sorg kan identifieras för att på så sätt tidigt få stöd. 

− Vi vill få en bättre förståelse för vad sorg innebär för närstående. Kunskaperna ska sedan spridas inom den palliativa vården och på så sätt kunna förbättra för de närstående. Något som givetvis också gagnar den sjuka som ska få ett så värdigt liv som möjligt fram till den dag de lämnar oss, säger Kristofer Årestedt.

Pia Hellsing

Forskningsredaktör

Visa fler