Nyheter
Publicerad
18 maj 2016

Patientens eget blod hejdar cancern

Forskaren Angelica Loskog tar ut celler från patientens blod och trimmar dem för att de ska kunna söka upp och döda cancerceller. Nu testas metoden vid allvarlig blodcancer.

TEXT: Lotta Fredholm ILLUSTRATION: Maj Persson


Namn:  Angelica Loskog 
YRKE: Adjungerad professor i immunterapi vid Uppsala universitet.
BOR: Uppsala.
FAMILJ: Sambo och en son.
BAKGRUND: Uppväxt i Kiruna och utbildad vid Uppsala universitet samt Baylor College.

Redan som barn var Angelica Loskog engagerad i kampen mot cancer.

– Jag var som en blåslampa på mina föräldrar och andra vuxna i omgivningen för att få dem att sluta röka eftersom jag hade snappat upp att det var farligt, säger Angelica Loskog, i dag professor i immunterapi vid Uppsala universitet.

Att få andra att minska sin risk för cancer är en sak, men för den som väl drabbats är det verksam behandling som står i fokus. För vissa patienter med blodcancer är prognosen relativt dålig och behandlingsalternativen få. Här är det senaste knepet att stärka celler från immunsystemet så att de kan oskadliggöra tumörcellerna.

– Vi använder celler från patientens eget blod, som de sedan får tillbaka. Väl på plats kan cellerna under lång tid söka upp och döda tumörceller, säger Angelica Loskog.

Det forskarna använder är en typ av vita blodkroppar från patientens immunförsvar,så kallade T-celler. Dessa förses med speciella mottagare-receptorer som T-cellerna sedan kan använda för att både hitta och döda tumörceller. Receptorerna innehåller dels delar som gör T-cellen bra på att känna igen och gripa tag i cancercellerna, dels signaldelar som får T-cellerna att bli pigga och stridslystna. Receptorerna kallas chimära antigen- receptorer, CAR (se illustration längre ner).

Preliminära resultaten är hoppingivande

Angelica Loskogs studie omfattar 15 patienter med två olika typer av blodcancer: akut lymfatisk leukemi och lymfom. När detta skrivs har inte alla patienter fått behandling, men de preliminära resultaten är hoppingivande, enligt Angelica Loskog.

– Av de 14 som har behandlats fick sex komplett respons, vilket innebär att man inte längre kan mäta tumörceller hos patienterna, även om vissa sedan fick återfall. En av patienterna är fortfarande helt frisk efter 18 månader. Dessutom började några patienter svara på cytostatikabehandling, vilket de inte gjorde innan. Det kan bero på att CAR T-cellerna är kvar och kanske skapar en annorlunda miljö runt tumörerna som gör dem mer mottagliga för cytostatika, men det vet vi ännu inte, säger hon.

SÅ HAR METODEN UTVECKLATS:

  • Den första typen av CAR T-celler som togs fram för cancerbehandling kunde känna igen tumörceller, men mäktade inte med att döda dem inne i patienterna eftersom immunsystemet är så hämmat vid cancer.

  • Den andra typen CAR T-celler kunde hitta tumörceller, blev aktiverade och kunde döda tumörceller trots det hämmade immunförsvaret.

  • Den tredje typen, som Angelica Loskog arbetar med nu, gör immunförsvarets celler extra aktiva. CAR T cellerna kombineras med speciell förbehandling som gör att vissa delar av immun-systemet tonas ner. Detta för att CAR T-cellerna, när de ges till patienten, ska kunna göra sitt jobb i kroppen utan att störas.

CAR T-celler används för att hitta och döda tumörceller

I studien ingick svårt sjuka patienter, där dagens behandlingsalternativ tömts ut. 

– De vill vara med i studien, trots att man inte kan säga om de alls kommer att bli hjälpta av behandlingen, eftersom det är första gången vi testar den hos människa, säger Angelica Loskog.

Det behövs större kliniska studier, med fler patienter, för att utvärdera hur väl dessa CAR T-celler fungerar. Angelica Loskog vill då testa att ge patienter flera doser celler, om man ser att de svarar initialt men sedan får återfall.

– Vi skulle vilja göra en studie med 70 patienter. Alla universitetssjukhus i Sverige har sagt att de vill vara med och vi har sökt forskningsanslag, så det gäller bara att vi får pengar.

Att använda CAR T-celler för att hitta och döda tumörceller testas i dag främst för olika former av blodcancer. Vid cancer som växer som tumörer är det svårare. En anledning är att immunförsvaret är mer hämmat i en tumör, jämfört med när cancerceller cirkulerar i blodet.

En annan orsak är att CAR T-celler vid behandling av lymfom och leukemi riktas mot en markör som inte bara finns på cancerceller – utan även på andra immunförsvarsceller, som därmed också blir attackerade.

– Det gör inget att CAR T-cellerna angriper kroppens immunförsvarsceller, eftersom det hela tiden bildas nya i benmärgen, säger Angelica Loskog.

Vid behandling av fasta tumörer kan det däremot vara ödesdigert om T-cellerna börjar angripa ett organ där alla celler – både tumörceller och friska – har samma ytmarkör. Metoden skulle dock kunna fungera mot exempelvis prostatacancer, eftersom ”man kan leva utan prostata”, som Angelica Loskog uttrycker det.


Klicka på bilden för att se en större bild!

Har samlat ihop en intressant biobank

Det ekonomiska stödet från Cancerfonden hjälper henne att utveckla nya och mer effektiva CAR T-celler, men även att utvärdera prover från patienterna i studien.

– I de fall terapin inte fungerade vill vi förstå vad som hände, för att kunna förbättra terapin även för den gruppen patienter, säger hon.

Här vill hon identifiera olika så kallade biomarkörer, exempelvis halterna av olika immunceller i blodet, som kan ge en fingervisning om en viss patient kommer att reagera väl på behandlingen eller ej. De blodprover som vid olika tidpunkter samlats från patienterna i studien ska nu analyseras.

– Det kan ju sägas vara tur i oturen att vi både har patienter som svarar bra och de som inte gör det. Det ger oss möjlighet att se om det finns något som skiljer dem åt. Vi har samlat ihop en mycket intressant biobank med blodprover och vävnadsprover, säger hon och fortsätter:

– Det kommer att dröja år innan vi har alla pusselbitar och kan se hela bilden, men redan i dag har vi bitar och det är bättre än att sitta med en tom låda!


Angelica Loskog får 800 000 kronor per år under tre år av Cancerfonden för sin forskning om behandling med CAR T-celler vid leukemi och lymfom.

Ur Cancerfondens tidning Rädda Livet nr 2, 2016

Visa fler