Trots sin mångåriga erfarenhet av att arbeta med strålning söker Bengt Glimelius ständigt ny kunskap. Foto: Melker Dahlstrand.
Nyheter
Publicerad
28 mar 2017
Författare
Lotta Fredholm

Optimal strålbehandling sökes

Bengt Glimelius är en av Sveriges ledande experter på strålbehandling vid ändtarmscancer. Hans forskning, som får stöd från Cancerfonden, syftar till att ta reda på när och hur strålning ska ges för bästa möjliga effekt.

– Självklart ska vi strålbehandla, men vara noggranna i urvalet av patienter, säger Bengt Glimelius, professor emeritus vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, vid Uppsala universitet samt verksam som överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Han beskriver hur patienter med ändtarmscancer på 1970-talet i en tredjedel av fallen drabbades av lokala och oftast mycket besvärande återfall, trots att all synlig tumör avlägsnats. Forskning på området ledde till att läkarna började kombinera operation med strålning, vilket gav betydligt bättre resultat. Men han är noga med att påpeka att all strålning inte är av godo. 

– I dag vet vi mycket mer om effekterna av strålning, men också mer om bieffekterna, säger han. 

En vanlig diagnos

Sammanlagt får över 6 000 personer i Sverige tjock-eller ändtarmscancer varje år, vilket innebär att tarmcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna i Sverige. Befolkningsstudier visar att motion minskar risken, medan konsumtion av rött kött och charkuterier ökar risken, vilket även rökning och alkohol gör. 

Symtom vid tarmcancer kan vara blod i avföringen eller förändrade avföringsvanor – att bli mer förstoppad än vanligt, eller ha lösare avföring – båda kan vara tecken på sjukdom och ska kollas upp.

– De flesta har också en viss ”tarmklocka” och går på toa en gång per dag, eller varannan dag. Om det mönstret ändras varaktigt under minst tre–fyra veckor, är också det ett tecken som ska tas på allvar, säger Bengt Glimelius.

Minskad risk för återfall

Forskning visar att strålning före operationen vid ändtarmscancer minskar risken för lokala återfall. Därför har han och andra forskare gjort studier för att undersöka när och hur länge strålning ska ges för bästa effekt. I den första studien visades att strålning under fem dagar innan operationen fungerade bättre än strålning under sex veckor efter operationen.

– Om båda behandlingsalternativen ges före operationen är kort strålbehandlingstid lika effektiv som lång strålbehandlingstid med samtidig behandling med cytostatika, men den korta ger mycket mindre biverkningar, säger Bengt Glimelius.

Vanliga biverkningar

De biverkningar som strålbehandlingen kan ge är försämrad tarmfunktion, där täta trängningar är vanligt. Att inte kunna hålla tätt för avföring är en allvarlig biverkan som drabbar cirka 8 procent efter enbart operation, men 12 procent av de som utöver operation även strålbehandlas. Även sexuella problem kan uppkomma, där män inte kan få erektion och kvinnor drabbas av problem i slidan. 

– Allt sammantaget är slutsatsen ändå att vi visst ska stråla, om strålningen ger tillräcklig nytta, säger han.

Strålbehandling
När framtidens cancervård debattetas hamnar strålbehandling sällan i fokus. Samtidigt ingår den i majoriteten av alla framgångsrika behandlingar. Läs mer från kapitlet Strålbehandling


Foto: Melker Dahlstrand.

Bengt Glimelius har lång erfarenhet av att arbeta med denna patientgrupp och pekar på den positiva utveckling som har skett över tid. Femårsöverlevnaden har ökat från 40 till nästan 70 procent. Vid spridd tjock- och ändtarmscancer var exempelvis tidigare den genomsnittliga överlevnaden knappt sex månader, medan den i dag är upp till 2,5 år – något som till stor del beror på nya läkemedel, framförallt cytostatika.

I sin forskning har han tagit ett helhetsgrepp och bland annat studerat hur patienter med denna cancerform hanterar sin sjukdom. Exempelvis visar hans studier att strukturerade stödsamtal med KBT-utbildad sjuksköterska eller psykolog minskar patienters upplevelse av ångest och depression.

Hans drömforskning

Bengt Glimelius berättar att han för flera år sedan fick frågan om vad som skulle vara hans drömstudie, ”jag fick spåna helt fritt”. I somras inkluderades den sista patienten i denna drömstudie, som kallas Rapido-studien. 

Sammanlagt ingår här 920 patienter med den allvarligaste formen av ändtarmscancer. Syftet är att se hur strålning, cytostatikabehandling och operation ska användas för att få bästa möjliga resultat.  Målet är att studera överlevnad och biverkningar hos patienterna, för att finna den bästa behandlingsformen. Bengt Glimelius betonar vikten av att ständigt försöka förbättra och finslipa behandlingen för dessa patienter. 

– Min aptit på ny kunskap är lika stor i dag som tidigare, säger han.

Visa fler