En prostataoperation är en avancerad behandling. Därför är det viktigt att prostatacancerdiagnostiken förättras så att operationer inte sker i onödan. Tobias Nordström forskar om ny diagnostik. Foto: Melker Dahlstrand och Johan Adelgren.
Nyheter
Publicerad
12 sep 2018
Författare
Lisa Jacobson

Mer pricksäker kombination för att hitta prostatacancer

Med hjälp av blodprov och magnetkameraundersökning kan diagnostiken av prostatacancer bli mer träffsäker: Färre män behöver ta smärtsamma vävnadsprover utan att farlig cancer missas. Det visar ny forskning som stöttas av Cancerfonden.

Prostatacancerdiagnostik och screening för sjukdomen har varit en het potatis i många år. I vintras beslutade Socialstyrelsen att tiden ännu inte är mogen att införa allmänna kontroller av män, vilket väckte besvikelse bland många (läs mer om beslutet här). Problemet är att PSA-testet, det blodprov som används, inte kan skilja på farlig cancer och ofarliga tillstånd, vilket gör att risken är stor att många män skulle behandlas i onödan.

Men både tekniken och forskningen tar nu stora kliv framåt. I juli publicerade forskaren Tobias Nordström och hans kollegor vid Karolinska institutet en studie som visar att en ny kombination av metoder kan öka säkerheten vid diagnostisering av prostatacancer.

Minskar risk för onödiga sidoeffekter

Traditionellt sett får män som önskar utreda om de har prostatacancer ta ett PSA-prov, och om värdet är förhöjt tas tio till tolv vävnadsprover från hela prostatakörteln för att se om det finns cancerceller där. I studien undersöktes ungefär 500 män från Sverige och Norge dels på detta sätt, och dels med ett annat blodprov kallat Stockholm-3 och riktade vävnadsprover mot områden som såg misstänkta ut på undersökning med magnetkamerateknik (MR).

- Det vi ser är att vi genom att använda kombinationen av Stockholm-3-testet och riktade vävnadsprover i stället för traditionell teknik nästan kan halvera antalet vävnadsprover och även överdiagnostiken, säger Tobias Nordström.

Att minska antalet vävnadsprover är viktigt av flera skäl, förklarar han:

- Det kan vara smärtsamt och det är inte så ovanligt även med svåra infektioner. Så för den enskilde är det besvärligt. Det är kostsamt för sjukvården, eftersom det kräver resurser i form av urologer och patologer som vi har brist på.

Överdiagnostik är problematiskt av ungefär samma skäl – den som behandlas för en cancer som inte riskerar att bli farlig drabbas av besvärliga sidoeffekter i onödan. Det är både besvärande för patienten och en onödig kostnad för samhället.

MR har under det senaste året börjat användas allt mer i prostatadiagnostiken både i Sverige och internationellt, och nyligen publicerades en studie i den prestigefyllda tidskriften New England Journal of Medicine som gav stöd för detta. Även forskare i Göteborg undersöker tekniken i en studie finansierad av Cancerfonden.

Men än finns det inte samsyn kring vilken kombination av prover och tekniker som är den bästa, och de hälsoekonomiska effekterna för de olika metoderna behöver också utredas.

Testar kombinationen för screening

Tobias Nordström och hans kolleger går nu vidare med att undersöka om deras kombination även skulle fungera som screeningmetod för män utan symtom. Männen får då en inbjudan att ta Stockholm-3-provet, och de som där har en ökad risk erbjuds fördjupad utredning med MR. Om misstänkta förändringar syns på MR-bilden tas vävnadsprover i det området.

- Det är väldigt roligt att det händer så mycket nu, både kliniskt och forskningsmässigt. Och inom screeningfrågan kommer det helt säkert att hända väldigt mycket på bara ett par enstaka år, förutspår Tobias Nordström.

Lisa Jacobson

Medicinjournalist

Visa fler