Ljusare framtid för patienter med spridd njurcancer

– Det har skett ett paradigmskifte för patienter med spridd njurcancer. Tidigare var det här en sjukdom i stort sett utan hopp för flertalet patienter. I dag är situationen en helt annan, säger Ulrika Harmenberg som är docent och överläkare vid onkologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset. 

I Sverige drabbas cirka 1000 personer av njurcancer varje år. Över 60 procent av alla njurcancerfall upptäcks faktiskt av en slump och kommer för många som en överraskning i samband med röntgen av annan orsak. Anledningen är att symtom ofta saknas och när de gör sig påminda, till exempel med blod i urinen eller smärta i sidan, beror det ofta på att tumören vuxit sig större.

– Njurarna ligger väl skyddade och därför kan en tumör växa utan att påverka andra organ. De njurcancertumörer som vi hittar av en händelse är ofta mindre och det är bra för det medför bättre prognos för patienten eftersom vi kan sätta in behandling tidigare, berättar Ulrika Harmenberg. 

I dag botas de flesta patienter med njurcancer som växer lokalt och många av de som har en spridd njurcancer kan leva flera år med sin sjukdom.

Nya läkemedel

För att kunna växa och överleva bildar alla typer av tumörer nya blodkärl, något som kallas för angiogenes. Den här mekanismen är speciellt uttalad vid den typ av njurcancer som är allra vanligast. Njurcancertumörerna bildar helt enkelt extra mycket blodkärl och det är just denna process som det första stora genombrottet för nya mediciner riktade sig mot.

– 2006 kom så kallade målriktade läkemedel som främst slår mot själva blodkärlsbildningen och på det sättet hämmar tumörernas tillväxt, förklarar Ulrika Harmenberg.

För närvarande finns det sju olika målriktade läkemedel i Sverige som kan användas vid spridd njurcancer. Före upptäckten fanns egentligen bara ett läkemedelsalternativ, Interferon, som verkade på ett annat sätt och gav ett mer osäkert resultat.

Paradigmskifte nummer två kom för bara något år sedan då en ny form av immunologisk behandling blev aktuell även vid njurcancer. Behandlingsformen går ut på att stimulera immunförsvaret till att bli mer aktivt mot cancercellerna.  

– Det här har varit ett enormt positivt tillskott vid behandlingen av olika former av cancer. Hur bra patienterna svarar är ytterst individuellt men i vissa, enstaka fall har till och med tumörerna tillbakabildats helt tack vare de nya läkemedlen, berättar Ulrika Harmenberg. 

Ett uppsving för diagnosen                             

Hon berättar om hur de nya upptäckterna väckt intresset för njurcancer och att mycket helt plötsligt händer på området. Inte minst forskningsmässigt. Som ett bidrag till detta arbete delar Cancerfonden bara i år ut cirka åtta miljoner kronor till njurcancerforskning.

Men även känslomässigt erbjuds ett annat forum för njurcancerpatienter i Sverige. Nu finns den relativt nystartade Njurcancerföreningen, en organisation där patienter och anhöriga kan söka stöd och information. Ulrika Harmenberg är en av initiativtagarna:

– Njurcancerpatienterna har ett enormt behov av att få stöd i tankarna kring sin sjukdom. Många har utryckt att de känt sig ensamma och har saknat ett forum dit de kan vända sig. Njurcancerföreningen har fyllt lite av det tomrummet.

Hoppfull framtid

Ulrika Harmenberg är mycket hoppfull inför den kommande tidens utveckling på njurcancerområdet. Nya läkemedel har förbättrat för patienterna och forskningen banar väg för ytterligare steg i rätt riktning. Studier pågår med att kombinera immunterapi med målriktade läkemedel. En annan möjlighet kan bli att kombinera dem med strålbehandling för att få ytterligare en bättre effekt. Målet är att så många som möjligt ska kunna leva ett så gott liv så länge som det bara går. 

– Den absoluta förhoppningen är att spridd njurcancer ska kunna bli mer av en kronisk sjukdom eller att vi på sikt även skulle kunna bota en del patienter, avslutar Ulrika hoppfullt.