Nyheter
Publicerad
16 jun 2017

Kim skänker hopp till alla som drabbas

När Kim Stevnsborg fick beskedet att hans hosta berodde på cancer kändes allt nattsvart. Men med stöd från nära och kära gick det snabbt över i en beslutsamhet att göra allt för att få så mycket tid som möjligt.

Trots Kims beslutsamhet har det inte varit någon enkel resa. När han för tre år sedan fick veta att han hade lungcancer och att tumörerna spridit sig till både lever och skelett såg det väldigt mörkt ut. Han fick förlika sig med att aldrig kunna bli helt frisk, men att det ändå fanns möjligheter till hjälp. Men när den första cytostatikabehandlingen misslyckades och i stället påverkade lever och lungor i negativ riktning var det väldigt svårt att hålla modet uppe.

Med stöd från sin familj hanterade han både beskedet att cancern spridit sig till huvudet, där läkaren hittade totalt 11 tumörer och där operation bedömdes som omöjlig, samt den tunga strålbehandling som följde.

– När min syster hittade den kliniska studien mådde jag så dåligt att jag var villig att testa allt. Jag var faktiskt så dålig att jag nästan inte fick delta i studien, men till slut fick jag chansen att vara med och det blev vändningen för mig.

Ett nytt liv 

Det läkemedel som Kim fick testa var ett ännu inte godkänt målinriktat läkemedel. Det är framtaget för att aktivt söka upp tumörerna och i bästa fall helt bryta ner dem. Totalt innefattade studien 220 personer från hela världen, Kim var en av fem från Sverige som fick möjlighet att delta.

Efter en månad med den nya medicinen såg det helt plötsligt väldigt annorlunda ut. Kim vågade dock inte riktigt tro på det läkaren berättade innan han fick se röntgenbilderna med egna ögon. De visade att den största tumören i lungan hade krympt från elva centimeter till fyra.

Trots att Kim blev tvungen att byta målinriktat läkemedel, då effekterna av det första började avta, har tumörerna fortsatt att minska.


"Jag vågar göra planer och blicka framåt på ett helt annat sätt".

– I dag mår jag faktiskt oförskämt bra. Det känns nästan som innan sjukdomen och livet har börjat återgå till det normala – det betyder väldigt mycket för mig. Jag kan hämta och lämna på dagis, jag jobbar heltid och orkar leka med barnen på ett helt annat sätt än tidigare. Självklart finns det en del biverkningar av medicineringen och jag är tröttare på kvällen, men det är verkligen värt det för att få leva ett vanligt liv igen.

Tiden är viktig

Den positiva utvecklingen har gjort att han nu vågar göra planer och se med tillförsikt på framtiden.

– Direkt när jag fick beskedet att utvecklingen gick åt rätt håll firade jag med familjen. Självklart är sjukdomen något jag kommer att få leva med, men nu känns det som om att jag vågar göra planer och blicka framåt på ett helt annat sätt.

Att drabbas av en allvarlig sjukdom kan ställa allt på sin spets. Många väljer att, precis som Kim, ta sig tid till det som betyder mest.

– För mig var det inte så mycket att hinna med allt jag missat, utan i stället ge mig själv chansen att få uppleva och dela så mycket som möjligt med mina döttrar. Tid har blivit så viktigt; att våga prioritera och bara göra de saker som jag verkligen vill är något jag hela tiden försöker eftersträva. Att kunna resa till London med mina vänner, att göra saker tillsammans med familjen och att kunna leka med barnen gör att jag får nya krafter och trots sjukdomen kan vara lycklig.

Forskningen räddade Kim

Alla får inte möjlighet att delta i kliniska studier och det är heller inte självklart för alla som tillfrågas att tacka ja. Men Kim är helt säker på vad han tycker.

– Den kliniska studien och de nya läkemedel som cancerforskningen gett upphov till räddade mitt liv. Självklart är jag otroligt tacksam över att jag fick delta i studien, och jag skulle rekommendera alla som får chansen att vara med. Och även om den här studien inte hade hjälpt mig, så hade det varit värt att delta för att kunna hjälpa andra.

– Att bidra till fortsatta framsteg inom forskningen är det bästa sättet för mig att visa min tacksamhet. Cancerfonden möjliggör forskning och arbetar samtidigt för att fler ska få möjlighet att delta i kliniska studier – det kan vara skillnaden mellan liv och död.

Visa fler