Nyheter
Publicerad
10 maj 2017
Författare
Lotta Fredholm
Karin Öllinger, cancerforskare och professor vid Linköpings universitet. Foto: privat.

Bättre förståelse för hur hudcancer uppstår

Malignt melanom är en form av hudcancer som blir vanligare. Karin Öllinger studerar hur en komponent i solljuset, så kallad UVA-strålning, kan omvandla friska hudceller till cancerceller.

Ungefär 3 800 personer får årligen diagnosen malignt melanom. Barn drabbas sällan och genomsnittsåldern vid diagnos för både kvinnor och män är 55 år. Denna cancerform har god prognos om den hittas tidigt, och 80-85 procent av patienterna botas. Problemet är om sjukdomen hunnit sprida sig.

– Då är sjukdomen svår att behandla, vilket betyder att det är jätteviktigt att undersöka sig om man har en leverfläck som börjar ändra form eller färg, säger Karin Öllinger, cancerforskare och professor vid Linköpings universitet. 

Hon tror att en orsak till att denna cancerform blir allt vanligare är vår livsstil.

– Förr var vi utomhus hela året runt och fick kontinuerligt sol på oss. I dag sitter vi inne stora delar av året och kastar oss sedan ut i vårsolen, kurar sedan inomhus hela hösten tills det är dags att åka till Thailand på vintern. Det ger extrem koncentration av solbelysning, säger Karin Öllinger

Studerar UVA-strålning

Att solljus orsakar skador på celler som kan leda till hudcancer är känt sedan länge. Men från att tidigare ha skyllt på den så kallade UVB-strålningen, den mest energirika strålningen, har nu även UVA-strålning börjat undersökas.

– UVB ger direkta skador på cellers arvsmassa, mutationer som kan omvandla celler till cancerceller. Men UVA ger mer svårdefinierade skador, och ger dessutom upphov till rynkor, säger Karin Öllinger.

Cancerfonden stöder hennes pågående forskningsprojekt om varför solljus omvandlar friska celler till cancerceller, där hon studerar påverkan av just UVA-ljus.

– Stödet är jätteviktigt! Cancerfonden har bra kvalitetskontroll av vilka projekt som får stöd, vilket innebär att stödet är en fjäder i hatten, men pengarna behövs verkligen också för löner och material, säger Karin Öllinger.

I projektet undersöker forskarna hur UVA-strålning påverkar hudceller av olika slag, främst så kallade melanocyter (som bildar det mörka pigmentet melanin) men även keratinocyter, (som bygger upp hudens yttre, skyddande cellager).  

Forskarna bestrålar och undersöker odlade celler, men även mänsklig hudvävnad från operationer.   

Skadade celler kan lagas   

Något som de har sett är att UVA-strålningen skadar cellernas yta så det bildas små hål.

För att laga hålen bidrar små blåsor inne i cellen, lysosomer, med nytt membran till cellens yta. Lysosomernas membran smälter ihop med cellens, och tätar då hålen. Men lysosomerna innehåller frätande ämnen som kan släppas ut och skada cellen. 


Belysta celler lagar sitt ytterhölje. På bilden syns en cell, en så kallad melanocyt med röda pigmentkorn (melanosomer) och gröna lysosomer. Den förstorade delen visar hur lysosomer har samlats i ytterkanten av cellen för att laga en skada efter UVA-strålning.

Källa: Petra Wäster, Linköpings universitet. Scientific Reports 2016, 6:27890

– Främst sker detta i melanocyter och man kan tänka sig att denna reparationsprocess är bra för att laga och rädda friska celler. Men om det redan finns skadade celler i huden, och man solar och utsätter dem för UVA-strålning, kanske de utsöndrade ämnena istället luckrar upp huden så att tumören lättare sprids, säger Karin Öllinger.

Resultaten publicerades i tidskriften Science Report förra året.  

En annan del i projektet är att förstå varför celler i en ofarlig leverfläck kan förändras efter många år. 

– Vad gör att de sovande cellerna i leverfläcken vaknar upp och att de då kan omvandlas till malignt melanom? Här har vi jämfört sovande celler från leverfläckar, med celler från maligna melanom. Vi tittar på vilka delar av arvsmassan som är aktiva, och vilka proteiner som de olika celltyperna bildar, säger Karin Öllinger.

I tidskriften Pigment Cell Melanoma Research skriver de om ett sådant protein, en speciell form av så kallat tubulin, som är påslaget i vakna celler. Möjligen kan det vara en framtida markör för tidig hudcancer.  

Hennes forskargrupp är relativt ensam inom cancerfältet om att forska om hur UVA ger upphov till skador på cellers membran.  

– Vi hoppas att fler cancerforskare ska intressera sig för UVA-strålningens effekter och vilja forska om dessa, säger Karin Öllinger.

Visa fler