Solkräm ska användas som komplement och extra säkerhet – inte för att kunna vara längre i solen. 
Nyheter
Publicerad
16 maj 2017
Författare
Anders Nilsson

Baksidan av solen

Efter de långa, mörka månaderna är äntligen ljuset och sommaren här. För många signalerar solbrännan hälsa och sundhet – trots att den orsakar sjukdom och död. Malignt melanom och övrig hudcancer är de cancerformer som ökar mest i Sverige. Hur ska vi göra för att njuta av solen och samtidigt skydda oss mot strålning?

Under 2015 drabbades drygt 11 000 personer i Sverige av hudcancer. Närmare 4 000 av fallen gällde malignt melanom – en fördubbling på bara ett drygt decennium.

Trots ökningen har dödligheten i hudcancer inte ökat de senaste åren, men det rör sig ändå om höga tal: Närmare 600 avlidna patienter per år. Därmed skördar hudcancer mer än dubbelt så många dödsoffer som trafiken i Sverige.

Den snabba ökningen ser ut att fortsätta. År 2040 beräknas antalet nya fall av malignt melanom vara fyra till fem gånger fler än i dag, enligt en prognos som Folkhälsomyndigheten har gjort i samarbete med Cancerfonden.

Utsätter oss för mer sol 

Hudcancer orsakas framför allt av solens UV-strålar. När vi är oförsiktiga i solen och bränner oss ger UV-strålningen upphov till bestående skador i våra hudcellers DNA. Dessa skador ackumuleras med åren och kan så småningom leda till att tumörer uppstår.

Problemet är att vi utsätter oss för allt mer sol. Svenskarnas utlandsresor har ökat kontinuerligt under flera decennier, inte minst vinterhalvårets solresor till populära destinationer som Kanarieöarna och Thailand. Fler semesterdagar och solarieboomen på 1980-talet är andra faktorer som har bidragit till mer UV-exponering för svenskarna under ett antal decennier. 

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som ska verka för en säker strålmiljö i Sverige, arbetar för att vända den negativa trenden när det gäller hudcancer. Myndigheten har som mål att Sverige till 2020 ska vara tillbaka på nivåerna från 2000. Men det målet kommer inte att infrias, konstaterar Johan Gulliksson, utredare på SSM.

– Nej, det är inte inom räckhåll. Även om hela Sverige plötsligt skulle lägga om sina solvanor så gör den långa eftersläpningen i insjuknande att cancerfallen ändå skulle fortsätta att öka under många år, säger han.

Mer skonsamma utemiljöer

I internationella jämförelser skiljer svenskar ut sig när det gäller solbeteende, berättar Johan Gulliksson. Svenskar oroar sig mindre för skador av solen, tar större risker och bränner sig oftare än andra.


Antalet hudcancerfall har ökat kraftigt de senaste 50 åren. 

– En gissning är att vårt mörka vinterhalvår spelar in. Människor känner nog ett uppdämt behov och vill passa på att sola när chansen finns, säger han.

I dag är Strålsäkerhetsmyndighetens arbete på området framför allt inriktat på barn. Det har flera orsaker.

– Vi vill lägga grunden för goda solvanor tidigt, säger Gulliksson. Men det finns också rent medicinska skäl: Barn är mer sårbara, bland annat eftersom de har ett långt liv framför sig. Skadade celler får lång tid på sig att utvecklas till en tumör.

Myndigheten arbetar bland annat för mer skonsamma utemiljöer på skolor och förskolor, med bättre fördelning av sol och skugga.

– Om det är långt till skuggan blir barnen lätt kvar i solen. Men om sol och skugga finns mer blandat på skolgården eller lekplatsen så minskar barnens exponering. Det blir lätt för dem att ta ett kliv in i skuggan utan att avbryta leken. Dessutom gör skuggande träd och klätterställningar miljön roligare, säger Johan Gulliksson.

Någon översikt av vad kommunerna gör på området har dock inte gjorts än.

– Vissa kommuner har visat stort intresse. Vi hoppas kunna presentera ett antal goda exempel på vår webb under året.

Tidig upptäckt viktig faktor

En annan aktuell förändring är att regeringen nyligen beslutat om en 18-årsgräns för kommersiella solarier – en fråga som både Cancerfonden och Strålsäkerhetsmyndigheten har drivit under flera år. Den nya åldersgränsen börjar gälla den 1 september 2018.

Ada Girnita, hudläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, konstaterar att det är en viktig förändring.

– I många kompisgäng i tonåren så blir det en grej att gå och bli bruna på solarium. Man tänker ofta inte på risker i den åldern. Strålningen i solarier är stark, mer än huden egentligen klarar av, säger hon.


Den viktigaste strålkällan som kan orsaka cancer är solen. Förändrade solvanor är en orsak till att hudcancerfallen ökar dramatiskt.

Långtidsöverlevnaden för malignt melanom är i dag över 80 procent. Tidig upptäckt är en viktig faktor. Den som får diagnos i ett tidigt skede kan ha gott hopp om att bli frisk. Om cancern hunnit sprida sig i kroppen är prognosen sämre.

– Långtidsöverlevnaden efter spritt malignt melanom har varit drygt 20 procent med moderna behandlingar, men håller på att öka, säger Johan Hansson, onkolog och professor vid Karolinska institutet. Det finns preliminära resultat som visar att cirka 60 procent av patienter som får de senaste behandlingarna lever efter två år.

Klinisk forskning pågår 

Orsaken till förbättringen är framför allt en grupp nya läkemedel, så kallade checkpointhämmare, som gör det lättare för kroppens immunförsvar att upptäcka och angripa cancercellerna. 

Även så kallade målsökande behandlingar som effektivt och direkt dödar tumörceller har en viktig plats i behandlingen av vissa patienter. Johan Hansson räknar med att överlevnaden efter spridd hudcancer kommer att fortsätta att öka.

TRE VANLIGA FORMER AV HUDCANCER


Malignt melanom
är den allvarligaste formen av hudcancer sett till antalet dödsfall – drygt 500 per år i Sverige. Knappt 4 000 fall av malignt melanom diagnosticerades 2015.

Skivepitelcancer är vanligare men utvecklas långsammare, vilket gör att den i regel kan behandlas innan den spridit sig. Drygt 6 000 personer fick diagnosen skivepitelcancer 2015.

Basaliom, basalcellscancer, är den i särklass vanligaste formen av hudcancer och drabbar mellan 30 000 och 35 000 personer per år i Sverige. Den har i regel inte förmåga att orsaka dottertumörer och död. Statistik om hudcancer redovisas ofta exklusive basaliom.

Utöver dessa tre finns en rad mer ovanliga former av hudcancer. Sammanlagt orsakade alla former av hudcancer utom malignt melanom runt 70 dödsfall 2015.

– Det pågår mycket klinisk forskning om hur läkemedlen kan kombineras för att öka effektiviteten ytterligare, säger han. Men det forskas också på flera andra fronter, som bättre diagnostik och skillnader mellan olika former av malignt melanom. Det handlar bland annat om att identifiera så kallade biomarkörer som kan hjälpa oss att i förväg avgöra vilken behandling som passar vilken patient.

Idealen måste förändras

Annan forskning på området handlar om att förstå och motverka läkemedelsresistens hos tumörerna, berättar han.

Johan Hanssons förhoppning är att cancerforskningen på sikt ska göra malignt melanom till en potentiellt kronisk sjukdom istället för potentiellt dödlig. Men han understryker också att de förebyggande ansträngningarna måste fortsätta – hudcancer kommer att fortsätta vara en farlig sjukdom länge än.

Ytterst handlar det om ideal som måste förändras, konstaterar han. Det solbrända idealet är fortfarande starkt i Sverige och signalerar i mångas ögon hälsa och sundhet trots att det orsakar sjukdom och död.

– Jag upplever att vi har lyckats bra med att informera. Folk känner till sambandet mellan solande och hudcancer, men vi har inte lyckats ändra människors beteende i särskilt stor utsträckning, säger Johan Hansson. Ett skäl är kanske att vi försöker nå alla med samma budskap. Olika människor är mottagliga för olika argument. För ungdomar kan kosmetiska aspekter som att UV-strålning påskyndar hudens åldrande väga tyngre än information om hur mycket cancerrisken ökar. Med sociala medier är det i dag lätt att tala till olika grupper på olika sätt. Där tror jag att vi kan bli mycket bättre.

Visa fler