Sven Andréasson, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet och Stefan Lindgren, ordförande för Svenska läkaresällskapet. Foto: Pia Hellsing.
Nyheter
Publicerad
30 nov 2016
Författare
Pia Hellsing

Alkohol och cancer hör ihop

Varje år dör cirka 1 000 svenskar i cancer som orsakats av alkohol vilket är fler än tidigare varit känt, visar en ny forskningsrapport. Även måttlig eller låg alkoholkonsumtion kan vara skadlig och svenskarna är de EU-medborgare som har sämst kunskaper om sambandet mellan alkohol och cancer.

– Det finns ingen riskfri alkoholkonsumtion ur cancersynpunkt. Ju mer man dricker, desto större är risken, säger Sven Andréasson, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet, som konstaterar att det nu finns en rad kraftfulla studier som visar på att alkohol är kraftigt cancerogent. 

Han är en av deltagarna i den internationella forskargruppen som på uppdrag av Svenska läkaresällskapet, IOGT-NTO och forskningscentret CERA vid Göteborgs universitet tagit fram forskningsrapporten. Här slås fast att antalet alkoholrelaterade dödfall i cancer har ökat med 7,3 procent sedan 2001 och att 30 procent av dessa orsakats av måttlig eller låg alkoholkonsumtion.

– Det finns en bild av att de negativa effekterna av alkohol enbart är kopplade till hög konsumtion, men så är alltså inte fallet, säger Stefan Lindgren, ordförande för Svenska läkaresällskapet.


Rapporten visar att:

  • Globalt är alkohol är den största riskfaktorn för cancer efter tobak
  • Svenskarna är de EU-invånare som har lägst kännedom om detta samband
  • Mer än 10 procent av alla dödsfall i bröstcancer i Sverige orsakas av alkohol

Olika cancerformer

Kopplingen mellan alkohol och cancer är starkast när det handlar om cancer i bröst, lever, munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe och tarm, det vill säga med flera i matsmältningsorganen där vävnaderna har direktkontakt med alkoholen. Sambandet för män är starkast för tjock- och ändtarmscancer och för kvinnor vid bröstcancer. Studien visar att mer än tio procent av alla dödsfall i bröstcancer i Sverige orsakas av alkohol.

– När det gäller bröstcancer handlar det troligtvis om en hormonell rubbning som orsakas av alkoholen. Detsamma gäller vid prostatacancer, förklarar Sven Andréasson.

Forskargruppen har enligt honom kommit med ett unikt bidrag till att föra upp just prostatacancer och bukspottkörtelcancer på listan av cancerformer där alkohol är en riskfaktor. Detsamma gäller hudcancer.

– I om och med alkoholens effekter på en rad tumörformer vore det överraskande om den inte påverkar fler organsystem, men för att kunna bevisa det behövs fler studier, säger Sven Andréasson.

Olika mekanismer påverkar

Det finns en rad mekanismer som gör att alkohol är en riskfaktor för cancer. Den viktigaste är acetaldehyd som bildas när alkohol bryts ner i kroppen. Ämnet är giftigt och skadar celler och orsakar brott och mutationer på DNA, vilket gör att kroppen delvis mister sin förmåga att korrekt återbilda sig själv.

Forskning pekar på att alkohol även skulle kunna främja tillväxten av existerande tumörer eller påverka effekten av andra ämnen så att de blir mer cancerframkallande. Detta beror främst på att alkoholen försämrar leverns förmåga att ta hand om de giftiga ämnena. Det har även visat sig att alkohol kanske kan främja tillväxten av redan existerande tumörer, rubba hormonbalansen och försvaga kroppens immunförsvar vilket leder till färre cancerdödande celler.

– Vi måste nog dra slutsatsen att alkohol inte är oskyldigt på något sätt utan är något vi måste se som en riskfaktor att förhålla oss till, säger Sven Andréasson.                                

Dåliga kunskaper

Samtidigt som sambandet mellan alkoholintag och cancer länge varit känt är invånare i Sverige de EU-medborgare som har sämst kunskaper om denna koppling. 

– Det här är naturligtvis allvarligt ur ett folkhälsoperspektiv. Frågan bör därför bli en del i det offentliga samtalet där det måste råda konsensus om sambandet, säger Stefan Lindgren.

I rapporten framkommer också att även sjukvårdspersonal har bristande kunskaper i frågan. Något som är oroväckande enligt Stefan Lindgren. 

– Det är allvarligt eftersom vi är den auktoritet och resurs som har förtroendet när det gäller sjukdom och hälsa. Informationen från oss måste vara korrekt annars sänder vi ut felaktiga signaler, säger han. 

Tydligare alkoholpolitik

Även på IOGT-NTO tycker man att informationen både till allmänhet och till vårdpersonal är oerhört viktig. 

– De dåliga kunskaperna är ett bevis på att vi misslyckats med den och att behovet av informationsinsatser är stort. En fortsatt restriktiv alkoholpolitik är ytterligare ett sätt att minska alkoholkonsumtionen och därmed dess skador, säger Johnny Mostacero, förbundsordförande på IOGT-NTO.

Han förespråkar bland annat högre priser på alkohol, ett förbud mot alkoholreklam och att Folkhälsomyndigheten behöver ett tydligare informationsuppdrag från regeringen. Men för den enskilda människan handlar det i slutändan ändå om att bestämma sig för hur man vill leva sitt liv.

– Riskerna kopplade till alkoholkonsumtion måste var och en ta ansvar för och förhålla sig till på sitt sätt. Vi kan inte fördöma någon utan individen måste själv bestämma vilka risker man är beredd att ta, säger Stefan Lindgren.

Pia Hellsing

Forskningsredaktör

Visa fler